IVL Swedish Environmental Research Institute

Klimatförändringarna utgör ett akut och pågående hot mot både människor och ekosystem. Hur stora konsekvenserna blir – i form av skador, kostnader och samhällsstörningar – beror till stor del på vår förmåga att anpassa samhället i tid. Kommunerna spelar en avgörande roll i detta arbete. Det är de som har ansvar för fysisk planering, teknisk infrastruktur och många av de åtgärder som krävs för att minska sårbarheten inför framtidens klimat. För att klara stigande havsnivåer, skyfall, erosion, värmeböljor, torka, ras och skred krävs att klimatanpassade samhällen planeras och byggs redan idag. Mot denna bakgrund inledde IVL Svenska Miljöinstitutet och branschorganisationen Svensk Försäkring år 2015 ett långsiktigt samarbete för att kartlägga hur Sveriges 290 kommuner arbetar strategiskt med klimatanpassning. Genom återkommande enkätundersökningar ges en samlad bild av utvecklingen på lokal nivå – vilka framsteg som gjorts, vilka utmaningar som kvarstår och vilka faktorer som driver eller motverkar arbetet.

Kartläggningen gör det möjligt att identifiera både fungerande strategier och luckor i genomförandet. Genom att lyfta fram goda exempel skapas också möjlighet till kunskapsutbyte och inspiration mellan kommuner. Denna rapport är den sjunde i serien och bygger på tidigare enkätundersökningar genomförda vartannat år med början 2015. Frågorna utgår, liksom i tidigare år, från det verktyg för klimatanpassningsarbete som togs fram i samband med EU:s strategi för klimatanpassning 2013. Resultaten visar att den främsta drivkraften bakom konkreta åtgärder fortsatt är egen erfarenhet av naturskador. Detta visar vikten av att gå från ett reaktivt till ett mer proaktivt förhållningssätt. Kommunerna behöver arbeta med tydliga mål och långsiktig planering. Länsstyrelsernas uppdrag att stödja, samordna och följa upp arbetet behöver samtidigt fullföljas mer systematiskt. För att minska framtida kostnader och skydda samhällen mot klimatrelaterade risker behöver klimatanpassning integreras i styrning, planering och investeringar på lokal nivå. Utan ett förebyggande perspektiv riskerar kommunerna att hamna i ett läge där resurser måste läggas på akuta insatser, snarare än långsiktiga lösningar. I 2025 års rankning av klimatanpassningsarbetet placerade sig Norrköping och Boden i topp, med 33 poäng vardera vilket de även gjorde i 2023 års undersökning. Norrköping rankades högst genom utslagsfrågor. I 2025 års undersökning ligger medelvärdet på 17,7 poäng vilket är en förbättring jämfört med 16,5 poäng i 2023 års undersökning.