IVL Swedish Environmental Research Institute

Inom ramen för detta projekt genomfördes en omfattande provtagnings- och analyskampanj för att undersöka förekomsten av semivolatila organiska ämnen (SVOC). Ämnesgrupperna är ftalater, alternativa mjukgörare, organofosfatestrar och per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS), i luft och damm i fem förskolor i Stockholmsområdet. Provtagningen utfördes under två perioder under 2025 och omfattade parallell insamling av luftprover samt dammprover. Luftprovtagning genomfördes med aktiv provtagning, medan damm samlades in med tre olika metoder: filterkasettbaserad dammsugning, dammuppsamling via luftrenare samt passiv dammprovtagning genom gravitationssedimentering.

Syftet var att utvärdera hur valet av dammprovtagningsmetod påverkar uppmätta koncentrationer, variabilitet och tolkning av inomhusexponering, samt att bedöma metodernas lämplighet för långsiktig miljöövervakning och för användning vid modellering och verifiering av beräknade exponeringsnivåer i känsliga miljöer såsom förskolor.

Resultaten visar att valet av dammprovtagningsmetod har stor betydelse för både uppmätta koncentrationsnivåer och tolkningen av inomhusexponering. Filterkassettmetoden gav genomgående de högsta halterna och den största variationen och lämpar sig väl för kartläggning av den samlade kemikaliebelastningen i inomhusmiljön. Damm insamlat via luftrenare uppvisade däremot mer homogena koncentrationsprofiler med en tydligare koppling till luftburna partiklar, vilket gör metoden särskilt relevant för tillämpningar där information om sambandet mellan damm och luft eftersträvas, exempelvis vid exponeringsmodellering. Passiv dammprovtagning visade sig vara både opraktiskt och metodologiskt begränsat under studiens förhållanden. Modelleringsövningen användes i projektet som ett verktyg för att bedöma i vilken utsträckning de olika dammprovtagningsmetoderna är lämpliga som underlag för uppskattning av luftburna koncentrationer.

Resultaten indikerade att uppmätta dammhalter kan användas som en indikator för luftkoncentrationer, men att tillförlitligheten i sådana uppskattningar är starkt beroende av valet av fördelningskoefficienter samt av kinetiska begränsningar i luft-damm-fördelningen. Baserat på modelleringsresultaten kunde ingen tydlig fördel identifieras för damm insamlat med luftrenare jämfört med dammprovtagningen i filterkassett med hjälp av dammsugare när det gäller att förutse luftburna koncentrationer. Sammantaget visar projektet att metodernas lämplighet är syftesberoende och att en kombinerad användning av flera provtagningsmetoder ger det mest robusta underlaget för framtida inomhusmiljöövervakning, exponeringsmodellering och riskbedömning i förskolemiljöer.