IVL Swedish Environmental Research Institute

Kvävenedfallet minskar och nu under kritisk belastning. Det hydrologiska året 2024/25 var ett år med låg nederbörd och därmed låg våtdeposition. Under året var kvävenedfallet över öppet fält vid länets mätplats i norra delen av länet strax över 2 kg oorganiskt kväve per hektar. Det totala nedfallet av oorganiskt kväve till barrskog i Södermanlands län har för det hydrologiska året 2024/25 beräknats till 3,2 kg per hektar, vilket är lägre än året innan då det var 4,6 kg per hektar. Den kritiska belastningsgräns som används i Sverige för barrskog, 5 kg kväve per hektar och år, överskreds därmed inte under 2024/25 vid Edeby. Nitrathalterna i markvattnet är generellt låga i ostörd, växande skog i länet, så också vid Edeby. Dock finns kväve upplagrat i skogsmarken, vilket innebär en risk för att störningar, exempelvis i form av stormskador, insektsangrepp eller avverkning, kan leda till förhöjda nitrathalter i markvattnet och utlakning av kväve till vattendrag och sjöar. Svavelnedfallet har minskat kraftigt, återhämtning sker men det går långsamt.

I början av 2000-talet var svavelnedfallet i länet högt, över 5 kg per hektar och år. Under det hydrologiska året 2024/25 var svavelnedfallet i länet avsevärt lägre, 0,3 kg per hektar i krondropp och 0,7 kg/ha på öppet fält. Skillnaden mellan resultaten från mätningar av krondropp och nedfall med nederbörden till öppet fält beror, som nämnts tidigare i rapporten, på att svavelnedfallet i vissa områden i landet är så lågt att träden har börjat ta upp svavel direkt i bladen/barren. Att nedfallet i krondroppet är lågt kan även bero på att klorid används som en markör för havssalt vid beräkning av antropogent svavel. Eftersom trädkronorna i vissa fall kan utsöndra klorid medför detta att den andel sulfat som beräknas komma från havssalt kan överskattas, vilket i sin tur resulterar i ett underskattat antropogent nedfall av svavel mätt som krondropp. Markvattenkemin i skogsmarken i Edeby är inte särskilt försurat, men visar om något en trend mot surare pH- och ANC-värden sedan mätseriens början. Under 2025 var dessutom marken för torr för att mätning skulle vara möjlig vid två av mättillfällena. Under 2025 var den syraneutraliserande förmågan (ANC) i markvattnet vid Edeby 0,13 mekv/l. För att markvattnet ska bidra till en återhämtning från försurning i sjöar och vattendrag måste ANC ha ett värde som är klart högre än noll, vilket det alltså har i Edeby. Av¬verkning eller andra störningar som innebär att kväveupptaget till skogsekosystemen minskar, samt havssaltsepisoder som kan orsaka jonbyte och frigörelse av vätejoner, kan leda till temporära surstötar. För att mark och vatten ska åter-hämta sig från försurning krävs fortsatt lågt svavelnedfall, att skogen har god status så att kvävet tas upp och inte nitrifieras samt att skogsbrukets försurningspåverkan hålls på en låg nivå.