Målet för miljöövervakningen blir idag mer att hålla olika material- och energiflöden inom acceptabla gränser. Syftet med denna ideskiss är att visa hur en kommunbaserad integrerad miljöövervakning kan göra det möjligt att grovt kvantifiera och analysera material- och energiflöden och deras effekter. Dagens system för miljöövervakning är på många sätt otillfredsställande. Data samlas in och bearbetas i ett antal olika system och detta gör det svårt att få en översiktlig bild av miljösituationen. Dessutom fungerar kopplingen mellan miljöövervakningen och den exekutiva politiska/administrativa organisationen mindre bra. Integrerad miljöövervakning definieras som 'en samordnad kvantifiering, analys och presentation av samtliga material- och energiflöden i luft, mark och vatten inom ett geografiskt avgränsat område'. 'Kommunlådan' är en konceptuell modell för denna integrerade miljöövervakning, där alltså kommunen har valts som utgångspunkt för insamling och bearbetning av miljödata. Fördelar med detta val är att en kommun utgör både ett geografiskt avgränsat område och en politisk/administrativ beslutsenhet. Dessutom kan insamlingen och analysen av data ske så decentraliserat som möjligt. Datainsamlingen och datalagringen ska tillsammans med kunskaper om miljöeffekter utgöra ett underlag för beslut och prioriteringar inom kommunen. Data som skall samköras i 'lådmodellen' är av flera olika slag; materialflöden över kommungränsen; produktion av material inom kommunen;ackumelering av material inom kommunen samt tillståndet i den yttre miljön. Basen för bearbetningen och presentationen av miljödata utgörs av integrerad analys av kartinformation, punktdata och modellresultat i ett geografiskt informationssystem (GIS). För att den konceptuella modellen ska vara möjlig behöver den byggas upp av ett antal delmodeller som så kan integreras i ett större system; 'kommunlådan'. Dessa modeller kan i sin tur sammanställas till länsvisa och nationella flödesbalanser.