IVL Swedish Environmental Research Institute

ivl.se
Endre søk
Begrens søket
1234 1 - 50 of 192
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Aggarwal, Rahul
    et al.
    Holmquist, Hanna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Arvidsson, Rickard
    Reppas-Chrysovitsinos, Efstathios
    Peters, Gregory
    Influence of data selection on aquatic ecotoxicity characterization factors for selected persistent and mobile substances2023Inngår i: The International Journal of Life Cycle Assessment, ISSN 0948-3349, E-ISSN 1614-7502Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This paper addresses the lack of ecotoxicity characterization factors (CFs) for persistent and mobile (PM) chemicals in life cycle assessment. The specific aims are (1) to provide CFs for 64 selected chemicals and benchmark them against the USEtox database, (2) to propose an ecotoxicity data harmonization strategy, and (3) to analyze the influence of ecotoxicity data sources and data harmonization strategies.

  • 2. Alfredsson, Eva C.
    et al.
    Lindvall, Daniel
    Karlsson, Mikael
    Malmaeus, Mikael J.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Industrial climate mitigation strategies and the remaining fair carbon budget – The case of Sweden2024Inngår i: Next Sustainability, ISSN 2949-8236, Vol. 3, s. 100031-100031, artikkel-id 100031Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article explores the climate mitigation strategies of the 15 industries with the largest carbon dioxide emissions in Sweden. Starting from two carbon budget alternatives, we analyse the mitigation projections of the companies in relation to what can be considered their fair share of the remaining carbon budget for Sweden.

    We furthermore determine the uncertainties associated with the strategies. The results suggest that if the communicated mitigation plans are implemented as planned, the companies overdraft our main, 1.5-degree, budget option but stay within the alternative 1.7-degree budget. The analysis shows, however, that the timing and efficiency of emission reductions are crucial.

    Already small delays or lower efficiency in implementation, result in evident overdrafts of also the alternative budget. There are also substantial political and technical risks which can prevent timely mitigations. The article makes a novel contribution by analyzing industries’ mitigation strategies relative to their share of the remaining carbon budget.

    The article demonstrates the importance of transparent industrial climate mitigation strategies and in particular the need for policymakers to set incentive structures to promote strategy implementation.

  • 3.
    Almasi, Alexandra
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Berglund, Ragnhild
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Komplettering 1 till rapport ’Kartläggning av plastflöden i Stockholm’2021Rapport (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Detta är en komplettering till IVL:s slutrapport Nr U 6352 Kartläggning av plastflöden i Stockholm, enligt tilläggsbeställning 3169001252 från Stockholms stad den 26 november 2020.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Almasi, Alexandra
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Berglund, Ragnhild
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Nellström, Maja
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Kartläggning av plastflöden i Stockholm2020Rapport (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Rapporten presenterar plastflöden i Stockholms stad, både från kommunens verksamheter och från alla invånare, från inköp till avfallshantering. Resultaten från kartläggningen ska användas av Stockholms stad som underlag för att ta fram en handlingsplan för minskad plastanvändning och underlätta prioritering och utformning av åtgärder för att minska onödig plastanvändning och klimatpåverkan från plast, öka materialåtervinningen av plastavfall och minska spridningen av plastskräp.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Almasi, Alexandra Maria
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lundgren, Erika
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Ahlm, Maria
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Var behövs plasten?2023Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Plast är ett mångsidigt och bra material, men används sällan på ett hållbart sätt. Ibland används plast i onödan, under väldig korta perioder eller i materialkombinationer som försvårar materialåtervinningen. Denna rapport kartlägger inom vilka plast- och produktflöden det finns potential att skapa skiften för minskad resursanvändning, var den onödiga plasten finns, när plasten fyller en viktig funktion, alternativa lösningar och material, samt möjligheter för återanvändning och ökad livslängd. Rapporten baseras på en intervjustudie där 29 aktörer deltog. Studien avgränsades till tre branscher: förpackningar, bygg och inredning samt hälso- och sjukvård.  

    Följande fyra slutsatser har kunnat dras baserat på intervjustudien:• Samhällets konsumtionsvanor behöver ändras för att kunna bryta beroendet av plast.• Förpackningar är flödet med störst potential (och förmodligen enklast) att effektivisera.• Oro att tappa kunder hämmar utvecklingen bland företag.• Alternativa material och lösningar till plast finns, men plasten ses oftast som det säkra, kostnadseffektiva och enkla valet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 6. Andersson, Camilla
    et al.
    Ekman, Annica
    Forsberg, Bertil
    Grennfelt, Peringe
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Gruzieva, Olena
    Hansson, Hans-Christen
    Karlsson, Per Erik
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lagner, Joakim
    Moldan, Filip
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Munthe, John
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Pleijel, Håkan
    Segersson, David
    Stockfelt, Leo
    Åström, Stefan
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Achievements and experiences from science–policy interaction in the field of air pollution: Synthesising 20 years of research and outreach,thinking about future needs2021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    For 20 years, the Swedish Environmental Protection Agency together with the MISTRA research foundation have funded five air pollution research programmes with focus on producing knowledge that supports policy and emission control in national and international arenas. The research has been multidisciplinary and has included research on emissions, atmospheric transport and transformation processes, human health effects, ecosystem effects, and emission control strategies. Research has also been conducted on the interaction between air pollution and climate change.

    Over these years, the link between the research programmes and the development of emission control strategies and policies in Sweden, the EU, and the UNECE Air Convention has been of high importance. This report presents how the research programmes have created societal benefits through support for the development of air pollution policies and emission control measures. The report also identifies future research needs to ensure continued progress towards even better air quality for future generations.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Andersson, Johanna
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Moberg, Sandra
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Erlandsson, Martin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sundén, Thomas
    Digitaliserade miljö- och klimatkrav genom hela upphandlingskedjan2022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    IVL:s del av projektet har lett fram till ett EPD-verktyg som levererar en maskinläsbar digital EPD, vilket möjliggör digitalisering av arbetet med leverantörsspecifika klimatdeklarationer hos byggmaterialtillverkare och vidare i värdekedjan. EPD-verktyget har en allmängiltig uppbyggnad och kan anpassas till vilken produkttyp som helst. För att säkerställa kvalitén i de beräkningar som görs och för att verktyget ska uppfylla förväntade framtida krav på EPD-verktyg från programoperatörerna så består verktyget av två delar: 1) En databas med LCA- och EPD-data och 2) En EPD Generator, som är användarnas inmatningsgränssnitt som är anpassad för varje unik kunds behov och produkter. Hela processen är kvalitetssäkrad och användargränssnittet är begränsat till att det enda som ska och kan ändras för att ta fram en EPD är de produkt- och tillverkningsrecept som användaren lägger in i EPD-generatorn, vilket snarare kväver process och produktkunskap än LCA-kunskap.

    IVL har även tagit fram en handledning för klimatberäkning av återbrukat byggmaterial. Handledningen bygger på livscykelanalys (LCA) och riktar sig framförallt till den som genomför klimatberäkningar för byggnader, och är utformad i linje med den europeiska standarden för värdering av byggnaders miljöprestanda (EN 15978). Den är även kompatibel med kommande lagkrav på klimatdeklaration, som gäller för nyproduktion från och med januari 2022.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Andersson, Johanna
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Moberg, Sandra
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Gerhardsson, Hanna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Loh Lindholm, Carina
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Potential, effekter och erfarenheter från återbruk i bygg- och fastighetssektorn från den lokala samverkansarenan i Göteborgsregionen ”Återbruk Väst”2021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I studien har åtta olika projekt som arbetat praktiskt med återbruk utvärderats avseende inventerad återbrukspotential och effekter av faktiskt och planerat återbruk.  Återbrukspotentialen som framkommit vid projektens återbruksinventeringar har utvärderats avseende klimatbesparing, resurs/avfallsbesparing och ekonomiskt produktvärde. De produkter som inventerats för återbruk har ett genomgående gott funktionellt skick samt ett relativt gott estetiskt skick. Av denna återbrukspotential som inventerats har sedan omkring en tredjedel resulterat i effekter av faktiskt eller planerat återbruk.

    Därutöver presenterar rapporten erfarenheter kring förändrade arbetssätt och attityder avseende återbruk. Fem sådana är att 1) attityder till återbruk generellt är positivt 2), drivkrafterna för ökat återbruk varierar men klimatbesparing är den största 3) kunskapen kring återbruk ökar 4) styrningen av återbruksarbetet har stor förbättringspotential och 5) många hinder och stort utvecklingsbehov finns för ökat återbruk.

    Studien fastslår att återbruk har stor potential, men att det faktiska återbruket inte riktigt når upp till denna potential. För att omsätta resultaten i denna studie till praktiskt återbruksarbete ger rapporten slutligen rekommendationer på insatser för att nå ett ökat återbruk.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Andersson, Pernilla
    et al.
    Chalmers.
    Celebi, Merve
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Holmquist, Hanna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Ryding, Sven-Olof
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Telaretti Leggieri, Rosella
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Peters, Gregory
    Chalmers.
    Tools and drivers for chemical footprints: A mapping study of available tools and current policy drivers2024Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The emission of hazardous substances occurs from the cradle to grave of products and services. Calculating a chemical footprint can help companies prioritize actions to reduce the potential impacts.

    This report is the result of a search for available tools for calculating chemical footprints and our attempt to identify regulatory drivers for such assessments. While tools and policy drivers for chemical footprints are available, there is still a need for development. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Andersson, Rasmus
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Gerhardsson, Hanna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Moberg, Sandra
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Green, Jeanette
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Klimatberäkning av byggprojekt med mål att nå klimatneutralitet: Lärdomar och erfarenheter från kunskapshöjande insatser för byggaktörer inom Lokal Färdplan Malmö 20302021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Inom Lokal Färdplan Malmö 2030 (LFM30) utvecklas en metod för att definiera och beräkna klimatneutrala och klimatpositiva byggnader sett till byggnadernas hela livscykel. Som del av metodutvecklingen och att förbereda marknaden för att tillämpa metoden har IVL i samarbete med LFM30 genomfört kunskapshöjande insatser riktade åt LFM30:s aktörer.

    Insatserna har bestått utav en blandning av utbildningar om beräkningsverktyg och metodik, individuellt beräkningsstöd samt större erfarenhetsseminarier med bland annat pilotexempel och generella slutsatser utifrån kontakten med aktörerna. Vi har också genomfört en fördjupad studie kring hinder och möjligheter med att bygga klimateffektivt i en pilot med betongstomme där vi följde upp beräkningar med en fokusgruppintervju med personer som jobbat i olika funktioner i projektet.

    Vi har strukturerat våra insatser och tillfällen för återkoppling i huvudsak kring beräkningar av byggskedets klimatpåverkan och förbättringsåtgärder för att nå målnivåer, men vi har även introducerat preliminära beräkningssätt och verktyg för drift- och återbetalningsberäkningar.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Awad, Raed
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Johann Bolinius, Dämien
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Strandberg, Johan
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Yang, Jing-Jing
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sandberg, Jasmin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Adeoye Bello, Musbau
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Egelrud, Liselott
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Härnwall, Eva-Lena
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Gobelius, Laura
    PFAS in waste residuals from Swedish incineration plants: A systematic investigation2021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Incineration is the dominant treatment for residual waste in Sweden. It is desirable to reach complete thermal oxidation of chemical substances in the incineration process to destroy toxic substances contained in waste. Otherwise, there is a risk of toxic substances being released into the environment through incineration residuals. This project has investigated to which extent Swedish waste incineration plants emit PFAS (per- and polyfluoroalkyl substances) via bottom ash, fly ash and condensate water. 

    Of 38 incineration plants in Sweden, 27 (in total 31 furnaces) joined the project, answered questionnaires about operating parameters, and sampled incineration residuals. Five samples from each matrix, fly ash, bottom ash, or condensate water, were collected during a two-week period to compensate for the variation over time. 

    The collected samples of bottom ash, fly ash and condensate were analysed for 27 different PFAS according to a methodology developed by IVL Swedish Environmental Research Institute, based on LC-MS / MS. Out of the 27 incineration plants in this project, five plants had no samples with PFAS-27 concentrations above the analytical limit of detection in any of the matrices. Generally, the results show low concentrations in the sampled matrices from most plants, with a few exceptions. No apparent relationships were found between the analysed concentrations of PFAS in the sampling matrices and the operational data.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Awad, Raed
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet. Department of Environmental Science (ACES);Stockholm University;106 91 Stockholm;Sweden;Swedish Environmental Research Institute (IVL).
    Zhou, Yihui
    State Key Laboratory of Pollution Control and Resource Reuse;College of Environmental Science and Engineering;Tongji University;Shanghai 200092;China.
    Nyberg, Elisabeth
    Department of Contaminants;Swedish Environmental Protection Agency;SE-106 48 Stockholm;Sweden.
    Namazkar, Shahla
    Department of Environmental Science (ACES);Stockholm University;106 91 Stockholm;Sweden.
    Yongning, Wu
    NHC Key Laboratory of Food Safety Risk Assessment;China National Center for Food Safety Risk Assessment;Beijing;China.
    Xiao, Qianfen
    State Key Laboratory of Pollution Control and Resource Reuse;College of Environmental Science and Engineering;Tongji University;Shanghai 200092;China.
    Sun, Yaije
    Key Laboratory of Yangtze River Water Environment (Ministry of Education);College of Environmental Science and Engineering;Tongji University;Shanghai 200092;China.
    Zhu, Zhiliang
    Key Laboratory of Yangtze River Water Environment (Ministry of Education);College of Environmental Science and Engineering;Tongji University;Shanghai 200092;China.
    Bergman, Åke
    Department of Environmental Science (ACES);Stockholm University;106 91 Stockholm;Sweden;State Key Laboratory of Pollution Control and Resource Reuse.
    Benskin, Jonathan P.
    Department of Environmental Science (ACES);Stockholm University;106 91 Stockholm;Sweden.
    Emerging per- and polyfluoroalkyl substances (PFAS) in human milk from Sweden and China2020Inngår i: Environmental Science: Processes & Impacts, ISSN 2050-7887, E-ISSN 2050-7895, Vol. 22, nr 10, s. 2023-2030Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Abstract Twenty per- and polyfluoroalkyl substances (PFAS) were determined in human milk from residents of three Chinese cities (Shanghai, Jiaxing, and Shaoxing), sampled between 2010 and 2016.

    These data were compared to a combination of new and previously reported PFAS concentrations in human milk from Stockholm, Sweden, collected in 2016.

    Across the three Chinese cities, perfluorooctanoate (PFOA; sum isomers), 9-chlorohexadecafluoro-3-oxanone-1-sulfonic acid (9Cl-PF3ONS; trade name F53-B), and perfluorooctane sulfonate (PFOS; sum isomers) occurred at the highest concentrations among all PFAS (up to 411, 976, and 321 pg/mL, respectively), while in Stockholm, PFOA and PFOS were dominant (up to 89 and 72 pg/mL, respectively).

    3H-perfluoro-3-[(3-methoxy-propoxy) propanoic acid (ADONA) was intermittently detected but at concentrations below the method quantification limit (i.e. <10 pg/mL) in Chinese samples, and was non-detectable in Swedish milk.

    The extremely high concentrations of F53-B in Chinese milk suggest that human exposure assessments focused only on legacy substances may severely underestimate overall PFAS exposure in breastfeeding infants.

  • 13. Barbir, J.
    et al.
    Arato, E.
    Chen, C-Y.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Granberg, M.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Gutow, L.
    Krång, A-S.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Kröger, S. D.
    Leal Filho, W.
    Liwarska-Bizukojc, E.
    Miksch, L.
    Paetz, K.
    Prodana, M.
    Saborowski, R.
    Silva Rojas, R.
    Witt, G.
    Assessing ecotoxicity of an innovative bio-based mulch film: a multi-environmental and multi-bioassay approach2023Inngår i: Frontiers in Environmental Science, E-ISSN 2296-665X, Vol. 11Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 14.
    Baresel, Christian
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Andersson, Sofia Lovisa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Yang, Jing-Jing
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Bornold, Niclas
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Malovanyy, Andriy
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Rahmberg, Magnus
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lindblom, Erik
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Karlsson, Linus
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Resultat från FoU-samarbete Syvab-IVL: Årsredovisning för 2020 - 20212022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Dagens reningsverk står inför flera utmaningar såsom ökad belastning, skärpta reningskrav, ett förändrat klimat, krav på ökad resurseffektivitet, en mer hållbar slamhantering och minskad miljöpåverkan från verksamheten. I en strävan att nå mer hållbara lösningar för avloppsvattenrening och slamhantering har IVL Svenska Miljöinstitutet och Syvab haft ett långsiktigt forskningssamarbete. Under 2020 och 2021 har olika aktiviteter inom områdena klimat- och miljöpåverkan, slamhantering och processoptimering genomförts. Några av de aktiviteter som redovisas i denna rapport är fortfarande under genomförande och fortsätter även under 2022.  

    Några resultat från 2020/21 års arbete är följande: 

    - En simulering av framtida Himmerfjärdsverket 2030 med olika realistiska inflöden där infiltration och snabb avrinning varierats visar att mängden tillskottsvatten i inflödet påverkar reningsverkets miljöpåverkan. Framför allt en förändrad infiltration som ger ett minskat inflöde resulterar i en kraftig minskning av övergödningspotentialen, förbrukning av fossila resurser, klimatpåverkan, försurningspotential och förbrukningen av materialresurser.

    - Lutsgasmätningarna i den nya rejektvattenbehandlingen indikerade att 0,3 % av inkommande totalkväve emitterades som lustgas vilket är en total årlig lustgasemission från processen på ca 330 kg N2O/år eller 117,5 ton koldioxidekvivalenter årligen. Dessa emissioner är mycket lägre jämfört med mätningar i den tidigare deammonifikationsprocessen. Vid periodvisa problem i demonprocessen uppgår lustgasemissionerna dock till samma storleksordning som från den tidigare deammonifikationsprocessen.

    - Emissionsmätningar i huvudlinjen visade en genomsnittlig N2O-emissionsfaktor på ca 0,42 % (N2O-N/NH4-N-belastning). Vid en delvis hämning av nitrifikationen under mätperioden v41 kunde högre utsläpp av lustgas (1 % N2O-N/NH4-N-belastning) observeras. Vid en mer stabil nitrifikation minskar även lustgasemissioner igen till en emissionsfaktor på <0,4 %.

    - Mätningar för att kvantifiera växthusgasemissioner gjordes även i MBR-pilotanläggningen och ett medelvärde för lustgasemissionsfaktorn på ca 0,36 % N2O-N/NH4-N-belastning med ett högsta värde på 1,33 % beräknades. Även om det på grund av saknande data för luftflödet till membrantanken inte går att dra några slutsatser än så tyder dessa initiala mätningar ändå på högre lustgasemissioner från MBR-piloten jämfört med mätningar i IVLs MBR-pilot vid Hammarby Sjöstadsverk samt jämfört med nuvarande reningsprocess vid Himmerfjärdsverket.

    - Resultaten för rening av läkemedelsrester och PFAS för de två MBR-GAK-pilotlinjerna visar en fortsatt bra reningseffektivitet även om en förväntat avtagande effekt med ökade antal behandlade bäddvolymer observerades. Ett kolbyte har fortfarande inte behövts och PFOS-reningen sker fortfarande främst i MBR-processen. Medan första pilotlinjen bekräftar principförslaget så visar den andra pilotlinjen och övergripande resultat att signifikanta resurs- och kostnadsbesparingar kan åstadkommas jämfört med konventionell design om resultaten från pilotförsöken läggs som grund för en framtida fullskaleimplementering.

    - Olika åtgärder som rekommenderades i en genomförd utredning för att minska skumproblemet i piloten och för att undersöka en möjlig hantering i framtida Himmerfjärdsverket visar ett minskat skumtäcke i piloten. Ifall det beror på en minskad skumbildning eller ett effektivt avdrag av skummet kvarstår dock att utreda.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Baresel, Christian
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Yang, Jing-Jing
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lazic, Aleksandra
    Axegård, Peter
    Framtidens slamhantering vid Roslagsvattens reningsverk i Margretelund: Beskrivning av nuläget för slambehandling2021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Svenska avloppsreningsverk står inför nya utmaningar i samband med anpassningen till ett mer hållbart och cirkulärt samhälle. Detta gäller även slamhanteringen. Inte minst på grund av de ökade kraven på lägre restkoncentrationer av olika föroreningar i slammet och försiktighetsprincipen blir dock en direkt slamspridning på åkermark en allt större utmaning. Hantering av restprodukter, lukt och utsläpp av växthusgaser är andra utmaningar som kräver en modifierad slamhantering.

    Hydrotermisk karbonisering (HTC) av avloppsslam har potential att bli en av teknikerna för framtidens slamhantering som även kan ge en förenklad slamhantering vid reningsverk. HTC-tekniken skulle kunna ge en hållbar återvinning av närsalter och medföra andra positiva effekter som t.ex. mindre växthusgasutsläpp. Idag saknas dock data och praktiska erfarenheter för detta slamhanteringsalternativ vid svenska reningsverk.

    Pilotprojektet vid Margretelunds reningsverk i Åkersberga syftar att undersöka om den förslagna systemlösningen med HTC-teknik kombinerat med våtoxidation av HTC-vatten kan utgöra ett hållbart alternativ för framtidens slamhantering vid svenska reningsverk. Rapporten beskriver nuläget vid Margretelunds reningsverk och den tänkta implementering av framtidens slamhantering samt vilka kritiska aspekter som projektet identifierat i dagens slamhantering och som ska undersökas i projektet.   

    HTC-processen kommer förutom HTC-biokol även att generera ett HTC-vatten som bl.a. innehåller föroreningar som annars skulle ha släpps ut till miljön vid slamspridning. För att undersöka vilken teknik som kan åstadkomma en resurseffektiv rening av detta filtrat, ska olika pilotreningssteg sättas upp vid FoU-anläggningen Hammarby Sjöstadsverk som matas med filtratet som produceras vid HTC-piloten och rejektvatten från Margretelund reningsverk.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Bednar, Johannes
    et al.
    IIASA.
    Höglund, Robert
    Marginal Carbon.
    Möllersten, Kenneth
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Obersteiner, Michael
    University of Oxford.
    Eve, Tamme
    Climate Principles.
    Role of removals in contributing to the long-term goals of the Paris Agreement2023Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This report delves into the multifaceted dimensions of carbon dioxide removal methods. The report discusses the role of carbon dioxide removal methods in contributing to attaining the long-term goal of the Paris Agreement and investigates best practices in the implementation of the collaborative instruments under Article 6 for their incentivisation and scaling. The present climate policy and actual decision-making are still centred on achieving net-zero carbon emissions but the long-term challenge is the inevitable reversal of the overshoot, requiring carbon removal to outpace residual emissions, leading to net negative emissions globally. The report discusses the need to assign responsibility for climate overshoot reversal in order to guarantee the viability of a global net-negative GHG economy. The report analyses and proposes ways to address risks associated with carbon removal, including mitigation deterrence, that carbon removed from the atmosphere might be re-released, carbon-leakage effects, and challenges related to monitoring mitigation outcomes. It offers recommendations based on these deliberations.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Bergfors, Linus
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hallgren, Fredrik
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Datadriven diagnostik av avloppsledningsnät2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det finns stor potential i att effektivare övervaka och styra pumpstationer i vatten- och avloppsledningsnät i de allra flesta städer och samhällen. Kan man tidigt upptäcka fel i pumpstationer eller onormala förhållanden i ledningsnätet kan man förbättra reningen samt undvika bräddning med vattenmängder som annars går ut orenade i miljön. Projektets mål är att utveckla metodik och verktyg för övervakning av pumpstationer för att säkerställa att driften är normal och ge tidiga varningar när en pumpstation får problem samt att ta fram en prioritering av var insatser för att minska tillskottsvattnet har störst effekt. Metodiken bygger på att jämföra drifttillståndet från historiska data under normala förhållanden med driftsförhållandet nu och se om man hittar avvikelser. Ett annat sätt att hitta avikelser på är att jämföra pumpstationens driftdata med närliggande pumpar eller pumpstationer för att se om förhållandet förändrats över tid vilket kan bero på slitage eller ökad mängd tillskottsvatten. Projektet har resulterat i konkreta verktyg som kan ha stor nytta vid kommunernas arbete med att förebygga problem i avloppledningsnätet. Vi kan nu göra en automatisk diagnosticering av ett pumpnätverk där användaren får ut vilka stationer som är särskilt drabbade av tillskottsvatten och där mycket kan vinnas på att sätta in åtgärder. Resultaten kan användas för att prioritera de områden där insatser kan göra störst skillnad både ekonomiskt och för miljön. I samband med detta får användaren dessutom ut en enkel uppskattning av hur mycket av det som pumpas som kommer från den faktiska förbrukningen på nätet. Vi har påvisat att drifttiderna i pumpstationerna är korrelerade med regnmängden i området och förhållandet kan anses vara kausalt. Tillsammans med korrelationerna mellan stationerna i avloppsnätet ger det viktig information om tidsförskjutningarna i systemet, vilket i sin tur är viktig för att kunna vidta preventiva åtgärder vid stora regnmängder. Uppföljning på trenden för pumpkvoten, som beräknas genom att ta kvoten mellan pumparna i samma pumpgrop vilka används växelvis, ger en indikation på drift av enskilda pumpar. Metodiken och verktygen kan göra det möjligt för användarna att övergå till behovsstyrt underhåll istället för att arbeta utifrån underhållsscheman. Det kan dessutom möjliggöra ett mer preventivt arbete med färre nödavledningar som följd och minskat antal nödutryckningar. Det krävs dock vidare utveckling för att få ut den fulla potentialen i tekniken. För att ta resultaten vidare behöver samarbetet med Borås Energi och Miljö fortsätta med regelbundna diagnostiseringar. I dagsläget finns det inget enkelt sätt för driftspersonalen att få ut resultaten från verktygen för diagnostisering. Nästa steg blir därför att utveckla ett användargränssnitt för att tillgängliggöra verktygen för användare i Sverige.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 18.
    Bjerkesjö, Peter
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Malmaeus, Mikael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sanne, Johan
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Wennerholm, Malin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Grön omställning och arbetsliv - Kunskapsläge och fortsattaforskningsbehov2021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Grön omställning i samhället kan skapa nya jobb, men kan även riskera att leda till osäkra och oklara anställningsvillkor. Hur den gröna omställningen kommer att utformas och med vilka effekter och konsekvenser är i beroende av vilka strategier som olika aktörer väljer. Men omställningen kommer att påverka samtliga samhällssektorer.

    IVL Svenska Miljöinstitutet har genomfört en utredning om forskning om grön omställning och arbetsliv som har innefattat en konceptualisering av området, en översikt av befintlig forskning samt en kartläggning av kunskapsluckor.

    Rapporten redovisar ett uppdrag från Formas, Forte och Socialfondens temaplattform för hållbart arbetsliv om hur arbetslivet kan komma att påverkas av grön omställning. 

    Begreppet grön omställning rymmer en bredd av perspektiv. I rapporten avgränsas fyra ingångar i tema­tiskt syfte. Fossilfri omställning är huvudsakligen tekniska analyser av omställningen till det fossilfria eller klimatneutrala samhället. Grön tillväxt syftar till såväl ekologisk hållbarhet som ekonomisk tillväxt, gröna jobb och investeringar. Cirkulär ekonomi fokuserar på material- och resursanvändning och uppfattas ofta som en central del i grön omställning. Socio-ekologisk omställning fokuserar på sociala perspektiv och rättvisa och omfattar bland annat ett ifrågasättande av tillväxt som mål för samhällsekonomin. 

    Få helt nya yrken förväntas men många väntas kräva nya arbetssätt, kompetenser och utbildningskrav​. Nya arbeten kan uppstå inom energieffektivisering, elnät, vindkraft och kollektivtrafik​. De största utmaningarna för Sverige förväntas vara inom transportsektorn. Staten och arbetsmarknadens parter behöver finna ansvarsfördelning och former för kompetensförsörjning. Många arbetsmiljörisker som förväntas är inte nya, men de förenas med nya förutsättningar för arbetsmiljöarbete när arbetsuppgifter flyttas till företag utan kunskaper eller resurser att hantera dem. Omställningens samspel med jämlikhet är inte entydig. Befintliga ojämlika strukturer på arbetsmarknaden kommer att påverkas av de vägval som görs inom ramen för en grön omställning.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Bolinius, Dämien Johann
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Siptex - Quality assurance report2022Rapport (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Siptex (Swedish Innovation Platform for Textile Sorting) is a research project funded by Sweden’s Innovation Agency's Challenge-driven innovation initiative. As a new step in the textile value chain, Siptex aims to create the conditions for increased profitability in the handling of the ever-increasing amounts of textile waste that are collected for material recycling and an increase in fibre-to-fibre recycling of textiles. 

    This report focuses on the work carried out in the work package called “Quality assurance”. There were two main goals within this work. The first goal was to enable the establishment of a range of quality assured products. The second goal was to increase the knowledge on hazardous chemicals in post-consumer textiles in general.

    Five different outbound products of specific fibre content have been developed based on market demand. The products are referred to as ReFab® by SYSAV and include Siptex sorted materials of different purities of cotton, polyester and acrylics. 

    For the quality assurance process, a method was developed to take representative textile samples from the bales of post-consumer materials, using a hay sampler and an extensive shredding process to product homogenous samples of shredded textile fibres. In the Siptex project, a total of 15 samples per bale was considered to be both practical as well as likely to give a good representation of the contents in a certain bale. This number is the result of a small pilot study which is described in this report. This method can be supplemented by a more routine analysis in which samples are taken by hand to monitor sorting efficiencies. 

    The increase the knowledge on hazardous chemicals in post-consumer textiles, the project investigated existing data on hazardous chemicals in post-consumer textiles and supplemented this with new data generated from chemical analyses on bales of Siptex sorted materials made of cotton, polyester, and acrylics. 

    The analysis of the literature data and the results from the chemical analysis of Siptex samples, indicate that compliance with REACH due to presence of hazardous chemicals, likely is not an issue in the sorted post-consumer textiles. Post-consumer textiles also seem to clear Oeko-tex and AFIRM requirements for the majority of the chemical substances on these restricted substance lists. But not all samples clear all the requirements from Oeko-tex or AFIRM. Bales with polyester materials were found to be most likely in breach of Oeoko-tex or AFIRM requirements. Three remaining challenges were identified and discussed in the report. These include the need for more standards, further development of the colour sorting process and a need for more analyses and data-sharing on hazardous substances in post-consumer textiles.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 20.
    Bolinius, Dämien Johann
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Albertsson, Gustav Sandin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Nellström, Maja
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Grahn Lydig, Sophie
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Siptex Swedish Innovation Platform  for Textile Sorting -  A summary report from the final stage of the project2022Rapport (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Siptex, Swedish Innovation Platform for Textile Sorting, is the name of a research project and the name of the world’s first industrial-scale textile sorting plant.

    The aim of the Siptex project was to create conditions for high-quality textile recycling through the establishment of automated textile sorting.

    The Siptex plant, built during the project, uses near-infrared and visual spectroscopy (NIR/VIS) to sort textile waste in terms of fibre composition and colour.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 21.
    Boll, Kajsa
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hallberg, Eva
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Self-declarations of environmental classification at Fass.se2023Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Since 2005, Sweden has a unique environmental classification system for pharmaceutical substances. It is a self-declaration system where each pharmaceutical company is responsible for their own environmental information, which is published on the open web-based portal www.Fass.se. Prior to publication the environmental risk assessments are reviewed by IVL Swedish Environmental Research Institute as an independent, external part. The present report describes the experiences from the review process during the year 2021. 

    In 2021, 406 environmental risk assessments (ERAs) were sent in for review. 64% of the reviewed assessments received the comment no remarks and were recommended to be published, whereas the other 36% were recommended to be corrected before publication.

    The number of unique substances that were published at Fass.se during 2021 was 394. Of these substances 50% were exempted from classification, 28% were classified regarding environmental risk, and 22% could not gain any classification due to lack of data. 

    The work of improving the review system is an on-going process. As a part of this work IVL performs studies and activities to increase the knowledge of pharmaceuticals in the environment. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Brynolf, Selma
    et al.
    Chalmers.
    Grahn, Maria
    Chalmers.
    Hansson, Julia
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Korberg, Andrei David
    Aalborg University.
    Malmgren, Elin
    Chalmers.
    Sustainable fuels for shipping2022Inngår i: Sustainable Energy Systems on Ships, s. 403-428Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 23. Brynolf, Selma
    et al.
    Hansson, Julia
    Anderson, James E
    Skov, Iva Ridjan
    Wallington, Timothy J
    Grahn, Maria
    Korberg, Andrei David
    Malmgren, Elin
    Taljegård, Maria
    Review of electrofuel feasibility—prospects for road, ocean, and air transport2022Inngår i: Progress in Energy, E-ISSN 2516-1083, Vol. 4, nr 4, s. 042007-042007Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    To meet climate targets the emissions of greenhouse gases from transport need to be reduced considerably.

    Electrofuels (e-fuels) produced from low-CO2 electricity, water, and carbon (or nitrogen) are potential low-climate-impact transportation fuels. The purpose of this review is to provide a technoeconomic assessment of the feasibility and potential of e-fuels for road, ocean, and air transport.

    The assessment is based on a review of publications discussing e-fuels for one or more transport modes. For each transport mode, (a) e-fuel options are mapped, (b) cost per transport unit (e.g. vehicle km) and carbon abatement costs are estimated and compared to conventional options, (c) prospects and challenges are highlighted, and (d) policy context is described.

    Carbon abatement costs for e-fuels (considering vehicle cost, fuel production and distribution cost) are estimated to be in the range 110–1250 € tonne−1 CO2 with e-gasoline and e-diesel at the high end of the range.

    The investigated combined biofuel and e-fuels production pathways (based on forest residues and waste) are more cost-competitive than the stand-alone e-fuel production pathways, but the global availability of sustainable biomass is limited making these pathways more constrained.

    While the potential for e-fuels to decarbonize the transport sector has been discussed extensively in the literature, many uncertainties in terms of production costs, vehicle costs and environmental performance remain. It is too early to rule out or strongly promote particular e-fuels for different transport modes. F

    or e-fuels to play a significant role in transportation, their attractiveness relative to other transport options needs to be improved. Incentives will be needed for e-fuels to be cost-effective and increased clarity on how e-fuels are linked to existing policies is needed.

  • 24.
    Brännström, Sara
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Grahn Lydig, Sophie
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lidfeldt, Matilda
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Mawdsley, Ingrid
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Strömberg, Emma
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Rydberg, Tomas
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Bioråvara till plast: nuläge och trender2022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I denna rapport presenteras möjliga bioråvaror som kan användas för att producera biobaserad plast och potentiella plastalternativ som är under utveckling eller redan finns tillgängliga på marknaden. Kartläggningen har utgjorts av litteraturgranskning samt intervjuer med olika aktörer inom området.

    Kartläggningen av bioråvarupotentialen hade fokus på råvara från skog, jordbruk, hav samt från biologiskt avfall. Generellt framgår att potentialen är störst för skogsbaserad råvara, följt av jordbruksbaserad råvara och biologiskt avfall, medan potentialen för havsbaserad råvara är minst. 

    Projektet har kartlagt vilken produktionskapacitet som finns tillgänglig för biobaserad plast, främst avseende drop-in-plaster, som är direkt utbytbara med etablerade plaster, men även ersättningsplaster. Globalt är idag endast cirka en procent av plastproduktionen biobaserad. En övervägande del av dagens petrokemibaserade plaster produceras helt eller delvis via krackning av nafta och av det följer att om man kan konvertera biomassa in i det flödet får man in biobaserad råvara i alla dessa plaster, således för polyeten (PE), liksom för polypropen (PP) och polyetentereftalat (PET), som är de tre mängdmässigt största plastsorterna. Biobaserade plaster med annan molekylstruktur än dagens högvolymplaster, här kallat ersättningsplaster, är ännu ganska sparsamt förekommande på marknaden. Det är främst polymjölksyra (PLA) som används, och produktionskapaciteten ökar globalt. 

    En slutsats som dras i studien är att det pågår lovande utveckling och en långsam men stadig ökning av biobaserad plast, men att det är först runt 2030, och därefter, som bioråvara till plast, och plast från bioråvara, kommer att vara tillgänglig i större mängder.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 25.
    Bäckström, Sebastian
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Jivén, Karl
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Biogas till tunga fordon drivna av flytande metan – Erfarenheter från lastbilar i trafik: Systemstudier inom projektet Västsvensk arena för flytande biogas2022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka om lastbilar drivna med förvätskad biometan, LBM (eng. Liquid Bio Methane), i Sverige ofta benämnt LBG, kan användas på samma sätt som lastbilar med konventionell dieselmotor samt vilken klimatnytta som uppstår vid drift av förvätskad metan jämfört med dieselbränslen, fossila såväl som förnybara.

    Studien har besvarat frågan genom att jämföra driftsdata för ett kalenderår för sammanlagt 10 LBG-lastbilar och 6 diesellastbilar från 3 olika Åkerier. Genom att jämföra detaljerade data loggad i fordonens interna datasystem undersöks skillnader och likheter i hur de olika fordonstyperna presterar.

    Analysen visade på en likvärdig energianvändning och -330% lägre utsläpp av klimatpåverkande gaser för LBG-fordon tankade med förvätskad biometan (LBG) jämfört med dieselfordon tankade med rent biobränsle (HVO 100). Detta betyder att LBG fordonen när de är tankade med förvätskad biometan, där bränslet producerats med hög andel flytgödsel, redovisar negativa utsläpp av klimatpåverkande gaser, dvs. fordonen gör klimatnytta genom att förbränna metangas.

    Studiens slutsats är bland annat att det är möjligt för ett åkeri att ersätta dagens dieselfordon med LBG-fordon i fjärrtrafik med likvärdig energianvändning och betydande reduktioner av klimatpåverkande utsläpp.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 26.
    Dahlbom, Maja
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Wu, Alexandra
    Almasi, Alexandra Maria
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Geidenmark Olofsson, Kristin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Closed Loops for Commercial and Industrial Plastic Packaging: A review of current business models and guidelines for further development.2023Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Plastic has many positive material characteristics, but it is used in unsustainable ways. It is perceived as cheap and disposable, and this has led to increa¬sing amounts of plastic waste which are difficult to recycle with current societal, business and cultural structures.

    To achieve a high-quality material recycling and have the possibility to use recycled plastic back into high quality products, there is a need to keep the different plastic types separate from each other and uncontaminated by other mate¬rials.

    This requires, among others, a thorough separate collection of diffe¬rent plastic waste fractions, as well as business models, infrastructure and logistic solutions which enable a better control over the different plastic flows.

    The report presents ten business models for managing industrial or commercial plastic packaging into closed or semi-closed loops through either material recycling or re-use.

    Based on the analysis of the ten business models, six guidelines have been formulated for companies which are interested to transition from a linear to a closed loop business model for the management of industrial and commercial plastic packaging.

    1) Commit long-term and invest in the future of your company,

    2) Understand the customer needs and design the packaging for circular use,

    3) Use Life Cycle Analysis as a tool to optimize your closed loop,

    4) Communicate efficiently to engage the customer,

    5) Build new strategic partnerships and 6) Educate and engage decision makers at all levels.

    Fulltekst (pdf)
    C780 Closed Loops for Commercial and Industrial Plastic Packaging
  • 27. Dahllöf, Lisbeth
    et al.
    Lundström, Helena
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Larsson, Mats-Ola
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Energi-och miljömärkning av lätta fordon: Frågebatteri för produktions- och skrotningsfaserna2022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I denna rapport analyseras olika möjligheter och metoder för att deklarera miljö- och energiaspekter som uppstår vid tillverkning och skrotning av personbilar och lätta lastbilar. Uppdraget har beställts av Energimyndigheten som har fått i uppdrag av Regeringen att ta fram ett förslag till en metod för energi- och miljömärkning av lätta fordon på den svenska marknaden.

    Dagens regelverk inom EU ställer inga krav på att tillverkaren behöver ange energiåtgång och miljöpåverkan vid tillverkning och skrotning av ett fordon. Det finns därför inga officiella uppgifter som skulle kunna användas i en miljömärkning. Man är i stället hänvisad till att antingen använda generella data från livscykelanalyser, eller begära in frivilliga uppgifter från tillverkaren. IVL Svenska Miljöinstitutet har tagit fram tänkbara alternativ till att energi- och miljömärka tillverkningsfasen inklusive återvinning och skrotning. Rekommendationen är att en sådan miljö-märkning införs i flera steg och eftersom det saknas officiella uppgifter om enskilda fordon behöver metodiken utprovas gradvis.

    I rapporten presenteras tre olika förslag på upplägg med varierande detaljnivå.  I alternativ 1 föreslås att man tar fram ett schablonvärde vardera för energiåtgång och växthusgaser för ett urval av sex typer av personbilar respektive lätta lastbilar. Värdet ska motsvara den genomsnittliga energiåtgången och de genomsnittliga utsläppen av växthusgaser på global nivå vid tillverkning, skrotning och återvinning av de olika typer av fordon som idag förekommer på marknaden. Alternativ 2 utgår från samma metod som alternativ 1 men schablonvärden för energiåtgång och växthusgaser anges istället som en funktion av fordonets tjänstevikt. Alternativ 3 utgår från också från schablonvärden för energiåtgång och växthusgaser men siffrorna kompletteras med tillverkaruppgifter om växthusgaser från tillverkningen av laddbara batterier. För att få en mer heltäckande bild föreslås ett komplement till alternativen ovan att tillverkaren även erbjuds att frivilligt besvara ett antal frågor som belyser fler miljöaspekter.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 28.
    Dahllöf, Lisbeth
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Rydberg, Tomas
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Holmquist, Hanna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Cotgreave, Ian A
    Nilsson, Charlotte
    Bignami, Francesco
    The application of a tiered life cycle assessment (LCA) approach to safe and sustainable chemistry in the development of smart solutions for water and air purification: The Mistra TerraClean case2021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    In the Swedish research programme Mistra TerraClean a tiered approach for life cycle based environmental and human health assessment early in process development was introduced. In the project smart filters for water and air purification are under development. Innovative materials and devices are applied and evaluated with a systems perspective. In our tiered approach life cycle assessment (LCA), chemical safety assessment and applied eco and human toxicity assessments are combined, with a particular focus on the inclusion of toxicity potential impacts in LCA.

    To this end, the consensus model USEtox has been applied, complemented with the method ProScale, that focusses on human direct exposure. The life cycle-based approach has so far been applied to material development and a pilot scale case study. The case study focuses on water purification of per- and polyfluoroalkyl substances (PFAS) for which we have a PFAS adapted life cycle impact assessment framework at hand. This tiered approach is relevant to process developers, people within the field of water and air treatment as well as the broader LCA community.  

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 29.
    Danielsson, Helena
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Nerentorp, Michelle
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Metaller och kväve i mossa, 2020: Nationell undersökning i bakgrundsmiljö2021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Metoden att använda mattbildande mossor som bioindikatorer är ett effektivt sätt att övervaka luftmiljön, både vad gäller metaller och kväve. Som en del av den nationella miljöövervakningen har Naturvårdsverket, vart femte år, sedan 1975 finansierat undersökningar av metallhalter i mossprover insamlade i bakgrundsmiljö i hela landet. Den långa mätserien är en styrka och visar på trender för belastningen av metaller över tid.

    Nedfallet av både metaller och kväve över Sverige uppvisar en tydlig gradient från söder till norr, med högst nedfall i sydväst som sedan avtar norröver, vilket återspeglar intransporten av utsläpp från kontinenten. På vissa platser bryts dock mönstret med förhöjda metallhalter som går att koppla till lokala och regionala utsläppskällor. Exempel på detta är förhöjda halter av koppar och krom utmed norrlandskusten samt förhöjda halter av järn i malmfälten i Norrbottens län. Även längre söderut i Sverige kan man se förhöjda halter, till exempel av kobolt i Mellansverige. De lägsta halterna av flertalet metaller finns i mossprover från fjälltrakterna och norra Sveriges inland.

    De svenska utsläppen av metaller från trafiken, från förbränningsanläggningar och från industrin har minskat kraftigt från det att mossundersökningarna startade i mitten av 70-talet. Under senare år har minskningen dock inte varit lika stor och mellan 2000 och 2020 var det endast halterna av bly och kadmium i mossa som har minskat statistiskt signifikant för Sverige som helhet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 30.
    Danielsson, Helena
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Metaller i mossa 2020, Forshaga kommun: På uppdrag av Forshaga kommun2021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Metoden att använda mattbildande mossor som bioindikator för metaller och kväve ger en god bild av nedfallet över Sverige. Resultaten från 2020 års undersökning visar att metoden att använda mossor för att mäta belastning för olika metaller alltjämt har fungerat mycket väl i Forshaga kommun. Resultaten från mossundersökningen i Forshaga kommun har jämförts med bakgrundshalter i mossor från Värmlands län och från Mellansverige.

    En statistisk analys visade att inga av medianhalterna för vare sig arsenik, bly, järn, kadmium, koppar, krom, kvicksilver, nickel, vanadin, zink, aluminium, kobolt, molybden eller antimon i mossor från Forshaga kommun skilde sig statistiskt signifikant från motsvarande medianhalter för Värmlands län och Mellansverige.

    De högsta halterna av arsenik, kadmium, krom, kvicksilver och zink fanns vid Aborrtjärn. Vid Aborrtjärn och Genbäcken fanns även de högsta halterna av koppar medan de högsta halterna av nickel och kobolt fanns vid Genbäcken. Vid Aborrtjärn och Björnåsen fanns de högsta halterna av järn och aluminium medan de högsta halterna av bly, vanadin, molybden och antimon fanns vid Björnåsen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 31.
    Danielsson, Helena
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Metaller i mossa 2020, Kaunis Iron AB: På uppdrag av Kaunis Iron AB2021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Metoden att använda mattbildande mossor som bioindikator för metaller och kväve ger en god bild av nedfallet över Sverige.

    De högsta, alternativt näst högsta, halterna av arsenik, bly, järn, kadmium, koppar, krom, kvicksilver, nickel, vanadin, aluminium och kobolt uppmättes i mossproverna insamlade vid de provpunkter som låg närmast gruvområdet. Endast för zink, molybden och mangan uppmättes den högsta eller näst högsta metallhalten vid någon annan provpunkt än provpunkterna närmast gruvområdet.

    En statistisk analys genomfördes för att se om det fanns signifikanta skillnader mellan medianhalterna av respektive metall i mossproverna för olika områden; Norra Sveriges inland (bakgrundsmiljö), Norrbottens län (bakgrundsmiljö), Pajala kommun (bakgrundsmiljö) samt från förtätningsstudien i området runt Kaunis Iron’s järnmalmsgruva, samt hur de i så fall skilde sig åt.

    Resultaten visade att statistiskt signifikanta skillnader fanns mellan områdenas median-halter för samtliga undersökta metaller förutom för bly, kadmium, kvicksilver och molybden.

    För de tio metaller, där skillnader fanns mellan medianhalterna i de olika områdena, hade Kaunis Iron’s förtätningsundersöknings mossprover de högsta medianhalterna av järn, koppar, krom, nickel, vanadin, aluminium, kobolt, jämfört med övriga områden.Endast för arsenik, zink och mangan hade något av övriga områden som ingick i jämförelsen de högsta medianhalterna.·        Lägsta medianhalten av zink och mangan fanns i Kaunis Iron’s förtätningsprover. Lägsta medianhalterna av järn, koppar, nickel och kobolt fanns i mossprover från norra Sveriges inland. De lägsta medianhalterna av arsenik, krom, kvicksilver, zink och aluminium fanns i Pajala kommuns nationella mossprover. Medianhalten av vanadin var lägst i norra Sveriges inland och i Pajala kommun.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 32.
    Danielsson, Helena
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Metaller i mossa i Karlstads kommun, 2020: På uppdrag av Karlstads kommun2021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Metoden att använda mattbildande mossor som bioindikator för metaller och kväve ger en god bild av nedfallet över Sverige. Resultaten från 2020 års undersökning visar att metoden att använda mossor för att mäta belastning för olika metaller alltjämt har fungerat mycket väl i Karlstads kommun. Resultaten från mossundersökningen i Karlstads kommun har jämförts med bakgrundshalter från Värmlands län samt från Mellansverige.

    En statistisk analys visade att medianhalterna av järn, kadmium, koppar, krom, nickel, vanadin, kobolt och antimon i mossor från Karlstads kommun var högre än motsvarande medianhalterna från Värmlands län och från Mellansverige. Däremot fanns det inga statistiskt signifikanta skillnader mellan medianhalterna av arsenik, bly, kvicksilver, zink, aluminium eller molybden i mossor från Karlstads kommun, Värmlands län eller Mellansverige.

    De högsta halterna av arsenik, bly, järn, koppar, vanadin, zink, kobolt och antimon fanns vid Välsviken. Vid Välsviken och Sörmon fanns de högsta halterna av aluminium medan de högsta halterna av kadmium fanns vid Alsternäs och de högsta kvicksilverhalterna fanns vid Zakrisdal. De högsta metallhalterna av krom, nickel och molybden fanns vid Lamberget.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 33.
    Danielsson, Helena
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Metaller och kväve i mossa 2020, Boliden Aitik: På uppdrag av Boliden Aitik2021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Metoden att använda mattbildande mossor som bioindikator för metaller och kväve ger en god bild av nedfallet över Sverige. I området kring Aitikgruvan har förtätade undersökningar av metallhalter i mossa tidigare genomförts 1995, 2000, 2007, 2011 och 2015. Under 2020 var första gången då även kväve analyserades i mossorna. Mossproverna från förtätningsområdet har kategoriserats beroende på avstånd till gruvan, inom en mil, inom en till två mil och inom tre till sju mil. Jämförelser har även gjorts mot nationella mossprover i norra Sveriges inland och Norrbottens län.

    Särskilt för arsenik, järn, koppar, krom, nickel, aluminium, vanadin, kobolt, molybden och antimon fanns för uppmätta halter i mossproverna ett starkt statistiskt signifikant beroende av avståndet från Aitikgruvan. Regressionsanalysen visade att för zink, mangan och kväve fanns inget statistiskt signifikant samband mellan halterna i mossproverna och avstånd från Aitikgruvan.

    I området närmast gruvan i Aitik fanns det för flertalet metaller fanns inga statistiskt signifikanta förändringar av medianhalterna mellan 2015 och 2020 års undersökningar. Undantag var dock att kvicksilver- och zinkhalterna ökade mellan 2015 och 2020, medan nickelhalten minskade i området närmast gruvan (inom en mil). Även i området inom en till två mils avstånd från gruvan ökade zinkhalten mellan 2015 och 2020 års undersökningar, samtidigt som medianhalterna av bly, krom och nickel minskade. För området längst bort från gruvan (tre till sju mil) ökade medianhalterna av arsenik, järn, krom och kvicksilver mellan 2015 och 2020 års undersökningar.  

    Under de senaste 25 åren (1995–2020) visade trendanalysen att medianhalten i mossa för bly och kadmium har minskat statistiskt signifikant för alla tre områden inom sju mils avstånd från Aitikgruvan. Trendanalysen visade även att under de senaste 25 åren (1995–2020) har medianhalten i mossa för arsenik och nickel minskat statistiskt signifikant för området inom tre till sju mils avstånd från Aitikgruvan.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 34.
    Danielsson, Helena
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Metaller och PAH i mossa i Sundsvalls kommun, 2020: På uppdrag av Sundsvalls kommun och Länsstyrelsen Västernorrland2021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Metoden att använda mattbildande mossor som bioindikator för metaller och kväve ger en god bild av nedfallet över Sverige. Förtätade undersökningar av metallhalter i mossa har tidigare genomförts i Sundsvalls kommun 1984, 1990, 1995, 2007 och 2015. Halter av PAH har undersökts i förtätningsproverna för första gången 2020. Mossproverna från kommunen har i rapporten kategoriserats som antingen centrala eller perifera provpunkter.

    Samtliga metallhalter var högre i förtätningsproverna jämfört med bakgrundproverna i Sundsvalls kommun 2020. Speciellt tydligt var detta för halterna av järn, koppar, nickel, zink, aluminium, kobolt och antimon som i förtätningsproverna var mycket högre än motsvarande halter från den nationella bakgrundsundersökningen i Sundsvalls kommun.

    Medianhalten för Sundsvalls kommuns centrala provpunkter ökade endast statistiskt signifikant för zink mellan 2015 och 2020. Inte några metallers medianhalter förändrades mellan 2015 och 2020 års mossundersökningar för Sundsvalls kommuns perifera provpunkter.

    Under de senaste 36 åren (1984–2020) visade trendanalysen att medianhalten i mossa för Sundsvalls kommuns perifera provpunkter minskade signifikant för krom, koppar, järn, bly och vanadin medan ingen statistiskt signifikant skillnad fanns för arsenik, kadmium, kvicksilver, nickel och zink. Under de senaste 36 åren (1984–2020) visade trendanalysen för Sundsvalls kommuns centrala provpunkter att ingen statistiskt signifikant förändring av medianhalten i mossa fanns för kadmium, krom, koppar, kvicksilver, nickel, vanadin och zink.

    Halter av PAH 16 (summan av alla analyserade PAH-ämnen) i mossprover från Sundsvalls kommun var för de fyra proverna insamlade vid de centrala provpunkterna avsevärt högre jämfört med halterna i referensprovet från Storvallsjön, belägen cirka fem mil nordväst om Sundsvalls centrum. Den högsta halten av PAH 16 uppmättes i mossprovet från Alvägen, strax sydost om centrala Sundsvall. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 35.
    Danielsson, Helena
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Mätningar av försurande och övergödande ämnen samt tungmetaller i Malmö: Resultat till och med september 20202021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    IVL Svenska Miljöinstitutet har sedan 1999 genomfört mätningar av försurande och övergödande ämnen samt tungmetaller i Malmö stad med fem års mellanrum. Resultaten från de senaste hydrologiska årets mätningar (oktober 2019 – september 2020) visar att nedfallet av sulfatsvavel (utan bidrag från havssalt) med nederbörden var cirka 1,6 kg/ha i Malmö, vilket var något lägre jämfört med motsvarande mätningar i nederbörden i bakgrundsmiljön vid de båda skånska mätstationerna inom Krondroppsnätet (Hissmossa och Stenshult).

    I Malmö var det totala oorganiska kvävenedfallet med nederbörden under 2019/20 knappt 6 kg/ha. Även det totala kvävenedfallet med nederbörden var lägre i Malmö jämfört med Hissmossa och Stenshult. Torrdepositionen av kväve inkluderas dock inte i dessa mätningar, vilket innebär att det totala kvävenedfallet i Malmö var högre än vad dessa nederbördskemiska mätningar visar.

    För flertalet tungmetaller, utom koppar, var nedfallet med nederbörden under 2019/20 det lägsta som uppmätts under de fem olika mätomgångarna som genomförts. Nedfallet med nederbörden av kadmium, krom, koppar, nickel, kobolt och zink var under det hydrologiska året 2019/20 högre i Malmö jämfört med bakgrundsmätningarna vid Hallahus, medan nedfallet av arsenik, bly, mangan och vanadin var högre vid Hallahus.

    Nedfallet av nitratkväve, totalt oorganiskt kväve, natrium och kadmium med nederbörden i Malmö har minskat signifikant från 1999/00 till 2019/20.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 36. de los Santos, Carmen B.
    et al.
    Krång, Anna-Sara
    Infantes, Eduardo
    Microplastic retention by marine vegetated canopies: Simulations with seagrass meadows in a hydraulic flume2021Inngår i: Environmental Pollution, ISSN 0269-7491, E-ISSN 1873-6424, Vol. 269, s. 116050-116050, artikkel-id 116050Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Marine canopies formed by seagrass and other coastal vegetated ecosystems could act as sinks of microplastics for being efficient particle traps. Here we investigated for the first time the occurrence of microplastic retention by marine canopies in a hydraulic flume under unidirectional flow velocities from 2 to 30 cm s−1.

    We used as model canopy-forming species the seagrass Zostera marina with four canopy shoot density (0, 50, 100, 200 shoots m−2), and we used as microplastic particles industrial pristine pellets with specific densities from 0.90 to 1.34 g cm−3 (polypropylene PP; polystyrene PS; polyamide 6 PA; and polyethylene terephthalate PET). Overall, microplastics particles transported with the flow were retained in the seagrass canopies but not in bare sand. While seagrass canopies retained floating microplastics (PP) only at low velocities (<12 cm s−1) due to a barrier created by the canopy touching the water surface, the retention of sinking particles (PS, PA, PET) occurred across a wider range of flow velocities.

    Our simulations revealed that less dense sinking particles (PS) might escape from the canopy at high velocities, while denser sinking particles can be trapped in scouring areas created by erosive processes around the eelgrass shoots. Our results show that marine canopies might act as potential barriers or sinks for microplastics at certain bio-physical conditions, with the probability of retention generally increasing with the seagrass shoot density and polymer specific density and decreasing with the flow velocity.

    We conclude that seagrass meadows, and other aquatic canopy-forming ecosystems, should be prioritized habitats in assessment of microplastic exposure and impact on coastal areas since they may accumulate high concentration of microplastic particles that could affect associated fauna.

  • 37.
    Erlandsson, Martin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Datakvalitet för en LCA-beräkning av ett byggnadsverk2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    In order to communicate an LCA calculation for a building, and so that the result can be interpretable by the recipient, it must include quality documentation describing condition for calculations, assumptions and models used, and what data evaluations, delimitations and shortcomings that exists. If this is done in a consistent manner, regardless of the type of building, the ambition is to facilitate the development of the quality documentation and to interpret it. In the digitization we believe that the environmental impact will be calculated in a digitized way with life cycle assessment (LCA) methodology by facilitating already used tools. If these LCA calculations only include numerical numbers without simultaneously communicating something about how they are calculated, there is a risk that the LCA result is incorrectly interpreted and misleading. Therefore, it is important to supplement the LCA result with quality documentation. The aim of this report is to propose the contents of the LCA accompanying quality documentation for a building, with a scope to simplifying interpretation of the calculation results. The proposed quality documentation is expected to form the basis for a digital quality report. In the report the quality documentary is divided into the following parts: • The extent of the inventoryregarding construction parts, life cycle and information modules. • Quality of the resource summary, underlying LCA environmental data and the resulting weighted quality index for the calculated result. • Design of the LCA result,as part of the quality report, thus steering up the entire level of information delivery's lowest level of ambition. In the next stage of digitization, we expect that the results of what is described in the report will be digitized in future projects. The quality documentation for an LCA environmental calculation for a building should be seen as a complement to Q metadata (Erlandsson 2018a) for the construction products used during the life cycle. By supplementing Q metadata for environmental declarations for all kinds of construction products with quality documentation for an LCA calculation for all kinds of buildings, the vision is that these two works will strengthen an increased transparency about the quality of the LCA calculations.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 38.
    Erlandsson, Martin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Minska klimatpåverkan från nybyggda flerbostadshus - LCA av fem byggsystem. Underlagsrapport2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Byggsektorn har stora möjligheter att minska sina koldioxidutsläpp oavsett vilket byggmaterial som används. Det visar en LCA-studie av klimatpåverkan från flerbostadshus, som jämför byggande i betong, massivt trä och blandkonstruktioner med betong, trä och stål. Studien baseras på ett referenshus i Hökarängen i Stockholm. I analysen ingår hela livscykeln för fem olika byggsystem – utvinning av material, materialtillverkning, byggproduktion, fast inredning, transporter, bruksskedet och en tänkt framtida rivning av byggnaden.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 39.
    Erlandsson, Martin
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Mattsson, Eskil
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Nilsson, Jeanette
    Negativa klimatutsläpp genom användning av biogena kolsänkor2022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären och detta kräver att vi i en framtid måste kunna bygga klimatneutrala byggnader. Malmö vill gå före och har  genom initiativet lokal färdplan Malmö 2030 (LFM30) som mål att vara klimatneutralt redan 2030. Den byggda miljön står idag för omkring en femtedel av Sveriges totala klimatpåverkan. För att uppnå klimatneutrala byggnader är ’äkta’ negativa utsläpp viktiga, det vill säga åtgärder som faktiskt minskar halten av koldioxid i luften och inte bara undviker utsläpp.

    Ett sätt vi redan idag kan skapa negativa klimatutsläpp direkt i byggskedet är att jobba med biogena kolsänkor. Det kan vi till exempel göra genom att använda biobaserade material såsom biokol som används till exempel i betong eller i en växtbädd eller i marken som en renodlad sänka. Andra alternativ är att bygga med trä eller andra förnybara material. I denna rapport tar vi fram underlagsuppgifter så att storleksordningarna på dessa sänkor ska kunna bedömas. Vi har gjort detta genom att ta fram en metodansats som baseras på bokförings-LCA och som är kompatibel med den metodik som redan tillämpas i LFM30 för att beräkna betydelsen av det trä som byggs in i en byggnad (Erlandsson 2020). Enligt denna redan etablerade metodansats analyseras kolbalansen för skogen på landskapsnivå som innebär att alla skogens skeden finns som en del av analysen, dvs en medelvärdesbild (när åldersgenerationerna är jämnt fördelade). För planterade växter beräknas därför analogt det kol som i medeltal under analysperioden lagras i de planteringar som görs inklusive tillskottet från biokol. För enskilda stadsträd har metodiken utvecklats för att ta hänsyn till att träden växer, och skapar en biogen kolsänka, som sträcker sig över analysperiodens 50 år.

    Metodiken innebär att det som binds in i respektive analysperiod kan tillgodoräknas i projektets klimatbudget. På så sätt uppstår ingen dubbelbokföring samtidigt som nyttan av att bevara stora träd i den byggda miljön stärks.I rapporten finns nyckeltal och schabloner för att möjliggöra en mer likformig beräkning så att den som ska göra beräkningar framgent, i brist på specifika underlagsdata, kan göra samma antagande. Vi har även gett ett räkneexempel som visar att ett flerbostadshus av massivträ som klarar de målgränsvärde som ställs upp i LFM30 kan genom att planera växter samt inkludera biokol i växtbäddarna, redan idag – med produkter som går att köpa – uppnå en klimatneutral byggnad. I detta fall kompenseras byggskedet klimatpåverkan fullt ut med negativa utsläpp i form av biogena kolsänkor.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 40.
    Erlandsson, Martin
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Peterson, Daniel
    Gil Berrocal, Carlos
    Platsgjuten betongstomme med halvprefab baserat på referenshuset Blå Jungfrun: Yttervägg med halvsandwich eller lätt utfackningsvägg2023Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport bidrar med ytterligare en jämförbar byggplattform enligt referensbyggnaden Blå Jungfrun med två olika lösningar med betongstomme. Dessa har sedan klimatförbättrats i två steg. Resultatet från de beräkningar som genomförts visar att det bästa klimatmässigt förbättrade alternativet från Thomas Betongs utvalda konstruktionslösningar är det alternativet som benämns: ”Platsgjutet med plattbärlag, skalväggar och lätt utfackningsvägg med klimatförbättrad fabriksbetong steg två”.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 41.
    Fallgren, Henrik
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Kvalitetssäkringsprogram: Avseende IVL:s mätningar i omgivningsluft för kommuner och samverkansområden2022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten beskriver hur IVL:s luftkvalitetsmätningar i omgivningsluft kvalitetssäkras. Mätningarna sker antingen helt i IVL:s regi eller i samverkan med beställare såsom kommuner och luftvårdsförbund. I det senare fallet är ansvarsfördelningen viktig.

    Kvalitetssäkringsprogrammet omfattar dels kontinuerliga mätningar, dels provtagningsrutiner som följs av analys på IVL:s laboratorium. Mätmetoderna beskrivs översiktligt med redovisning av kvalitetsrelaterade parametrar. Till mätmetoderna redovisas även viktiga rutiner för kalibrering, kontroll och underhåll.

    Kvalitetskontroll och validering av mätdata behandlas, vilket relaterar till luftkvalitetsförordningens kvalitetsmål för tidstäckning, datafångst och mätosäkerhet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 42. Finnveden, Göran
    et al.
    Arvidsson, Rickard
    Björklund, Anna
    Guinée, Jeroen
    Heijungs, Reinout
    Martin, Michael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Six areas of methodological debate on attributional life cycle assessment2022Inngår i: E3S Web of Conferences, E-ISSN 2267-1242, Vol. 349, s. 03007-03007Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    There is a general agreement in the LCA community that there are two types of LCAs: attributional and consequential. There have been numerous discussions about the pros and cons of the two approaches and on differences in methodology, in particular about methods that can be used in consequential LCA.

    There are, however, methodological aspects of attributional LCA and how it can be used that need further attention. This article discusses six areas of debate and potential misunderstandings concerning attributional LCA. These are:

    1) LCA results of all the products in the world should add up to the total environmental impact of the world, sometimes referred to as the 100 % rule.

    2) Attributional LCA is less relevant than consequential LCA.

    3) System expansion, and/or substitution, cannot be used in attributional LCA.

    4) Attributional LCA leads to more truncation errors than consequential LCA does.

    5) There is a clear connection between the goal and questions of an LCA and the choice of attributional or consequential LCA.

    6) There is a clear boundary between attributional and consequential LCA. In the article, these statements are discussed, and it is argued that they are either misunderstandings or sometimes incorrect.

  • 43.
    Fjällström, Pär
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Persson, Emelie
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Mikroorganismer i arbetsmiljön vid förbehandlings- och samrötningsanläggningar: Kartläggning och åtgärder2022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vid förbehandlings- och samrötningsanläggningar förekommer mikroorganismer i det avfall som hanteras och rötning innebär att mikroorganismer bryter ner avfallet. Mikroorganismerna kan innebära hälsorisker för de anställda, då bioaerosoler, dvs. damm och vätskeaerosoler som innehåller mikroorganismer och deras metaboliter, kan uppstå vid hanteringen av avfallet. Forskningsprojektet om mikroorganismer i arbetsmiljön vid förbehandlings- och samrötningsanläggningar har undersökt när och var det finns risk för exponering för damm och aerosoler, och därmed för mikroorganismer.

    Den metodik som valts, och bedömts ge mest tillförlitligt underlag för en diskussion om åtgärder, är mätning av partiklar (uppdelat på olika storleksfraktioner) med direktvisande optiskt instrument. Mätinstrumentet har främst placerats stationärt för att följa hur dammhalten på utvalda platser varierar över tid, men har även burits runt i anläggningen av personalen för att studera dammhalterna i olika delar och vid olika arbetsmoment, exempelvis underhållsarbete och rondering. Studiebesök med mätningar och intervjuer har utförts vid tre förbehandlingsanläggningar, eftersom exponeringen bedöms vara högst i den typen av anläggningar.

    Mätningarna visar att förhöjda halter av partiklar förekommer vid platser och arbetsmoment där avfall hanteras öppet och där ventilationen är otillräcklig, och förhöjs ytterligare om materialet är i rörelse, om det är ostädat så att torkat avfall ”dammar” och/eller när man spolar vatten med högt tryck.

    Intervjuerna visade att de anställda generellt var överens om var riskmoment fanns och pekade ofta ut samma platser på anläggningarna. Detta visar att även om mätinstrument inte finns att tillgå kan en anläggning komma långt med att tillsammans med personalen kartlägga ”kritiska” platser/arbetsmoment.

    Där inga andra åtgärder fungerar eller är möjliga rekommenderas att personal använder andningsskydd i större utsträckning än vad som görs idag. Detta trots att personal inte, eller i mycket liten grad, upplevt problem. När det gäller luftvägsexponering kan man klara sig utan akuta besvär, men vid arbete under många år kan symptom/problem komma senare i livet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 44.
    Flodén, Jonas
    et al.
    Department of Business Administration, School of Business, Economics and Law, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Zetterberg, Lars
    IVL Swedish Environmental Research Institute, Gothenburg, Sweden.
    Christodoulou, Anastasia
    World Maritime University, Malmö, Sweden;Department of Maritime Studies, School of Maritime and Industrial Studies, University of Piraeus, Athens, Greece.
    Parsmo, Rasmus
    IVL Swedish Environmental Research Institute, Gothenburg, Sweden;Department of Mechanics and Maritime studies, Chalmers University of Technology, Gothenburg, Sweden.
    Fridell, Erik
    IVL Swedish Environmental Research Institute, Gothenburg, Sweden.
    Hansson, Julia
    IVL Swedish Environmental Research Institute, Gothenburg, Sweden;Department of Mechanics and Maritime studies, Chalmers University of Technology, Gothenburg, Sweden.
    Rootzén, Johan
    IVL Swedish Environmental Research Institute, Gothenburg, Sweden.
    Woxenius, Johan
    Department of Business Administration, School of Business, Economics and Law, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Shipping in the EU emissions trading system: implications for mitigation, costs and modal split2024Inngår i: Climate Policy, ISSN 1469-3062, E-ISSN 1752-7457, s. 1-19Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    EU recently decided to include shipping, meaning all intra-European shipping and50% of extra-European voyages, in the EU Emissions Trading System (ETS)beginning in 2024. This article provides an early assessment of the impacts of theEU ETS on the shipping sector’s potential reductions in greenhouse gas emissionsfor different types of ships. It further examines selected mitigation measures andthe impact on modals split and costs. The study employs a mixed-methodsapproach  combining  quantitative  estimates  (based  on  data  from  the  EUmonitoring,  reporting  and  verification  system)  with  qualitative  data  andinformation from interviews with key actors and from previous literature.

    This approach aims to provide a comprehensive understanding of the impacts of theEU ETS. The inclusion of shipping in the EU ETS is expected to introduce significantincentives to reduce emissions. We estimate that switching to bio-methanol at anemissions allowance price of€90–100/tCO2will be cost-effective for a minor shareof shipping segments (representing about 0.5-5% of all ships), whereas at a priceabove€150/tCO2it could be cost-effective for a considerable share (potentially75%) of ships. In the short term, the costs incurred by the EU ETS will be passed onto transport customers as a surcharge. The increased cost may, unless properlyaddressed, drive carbon leakage. Meanwhile, a modal shift away from shippingmay occur in the roll-on, roll-off(RoRo) and roll-on passenger (RoPax) segmentsdue to direct competition with road and rail transport and the relative ease ofshifting to other modes of transport.

  • 45.
    Fransson, Nathalie
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Passivitet i klimatfrågan: Fjärrvärmesektorns exponering mot en utvecklad bioekonomi och ett förändrat klimat2021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Klimatförändringarna medför nya utmaningar för verksamheter som både beror av politiska beslut för att begränsa den globala uppvärmningen och av de fysiska förändringarna i klimatet. Beslut som tas av verksamheter inom det kommande decenniet kan resultera i inlåsningseffekter om klimatförändringsaspekten inte inkluderas. I projektet Passivitet i klimatfrågan: Fjärrvärmesektorns exponering mot en utvecklad bioekonomi och ett förändrat klimat identifieras vilka påverkansfaktorer som fjärrvärmebranschen i Sverige behöver inkludera i framtida investeringsbeslut för att framtidssäkra verksamheten mot klimatförändringarna och undvika inlåsningseffekter. 

    Sammanfattning max 200 ord

    Den svenska fjärrvärmebranschen står inför stora reinvesteringar detta decennium och tidigare studier visar att majoriteten planerar att investera i liknande teknik som i dag. Inom investeringarnas livslängd kommer förutsättningarna att förändras till följd av klimatförändringarna och ett investeringsbeslut som tas i dag måste inkludera klimatförändringsaspekten för att undvika inlåsningseffekter de kommande 30–40 åren. 

    Projektets mål är att framtidssäkra fjärrvärmens roll i det svenska energisystemet mot förändringar som kan uppstå till följd av klimatförändringarna. Detta genom att identifiera påverkansfaktorer och dess exponering till följd av en utvecklad bioekonomi inom EU och fysiska förändringar i och med ett förändrat klimat. De identifierade påverkansfaktorer grupperas i projektet till tre påverkansbilder. 1) Bränsleberoende: reinvestering i stora produktionsanläggningar centralt belägna i nätet med tungt bränsleberoende och därmed inlåsningseffekter. 2) Det fysiska systemet: störningar på ledningsnät och anläggningar som påverkar leveranssäkerheten. 3) Fjärrvärmeaffären: investeringsbeslut baseras på kunders efterfrågan i dag. Av de tre påverkansbilderna bedöms 3) Fjärrvärmeaffären, vara den mest akuta påverkansbilden att agera på, följt av 1) Bränsleberoendet, och minst akut, 2) Det fysiska systemet. Efter diskussioner med fjärrvärmeföretag bedöms påverkansbild 1) Bränsleberoendet, vara den som medför störst osäkerheter och är svårast att hantera.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 46.
    Fredricsson, Malin
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Danielsson, Helena
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hansson, Katarina
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Pihl Karlsson, Gunilla
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Nerentorp, Michelle
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Potter, Annika
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hansson, Hans Christen
    Arenskoug, Hans
    Tunved, Peter
    Mellqvist, Johan
    Lindström, Bodil
    Nanos, Therese
    Andersson, Sandra
    Carlund, Thomas
    Leung, Wing
    IVL Svenska Miljöinstitutet AB.
    Nationell luftövervakning: Sakrapport med data från övervakning inom Program-område Luft t.o.m 20192021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Naturvårdsverket, Luftenheten, ansvarar för den nationella luftövervakningen i bakgrundsmiljö. I rapporten redovisas resultat från verksamheten inom Programområde Luft avseende mätningar (genomförda av IVL, SU, SLU och SMHI) till och med 2019 och regionala modellberäkningar (utförda av SMHI) till och med 2018. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 47.
    Fridahl, Mathias
    et al.
    Linköping University.
    Schenuit, Felix
    German Institute for International and Security Affairs.
    Lundberg, Liv
    Research Institute of Sweden.
    Möllersten, Kenneth
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Böttcher, Miranda
    German Institute for International and Security Affairs.
    Rickels, Wilfried
    Kiel Institute for the World Economy.
    Hansson, Anders
    Linköping University.
    Novel carbon dioxide removals techniques must be integrated into the European Union’s climate policies2023Inngår i: Communications Earth & Environment, E-ISSN 2662-4435, Vol. 17, nr 1, artikkel-id 459Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In comparison to its emissions reductions policy, the European Union’s (EU) policy for achieving carbon dioxide (CO2) removals is underdeveloped. Only in forestry and land use management does current EU law allow its Member States to use removals to comply with their climate policy commitments. This excludes the potential role that novel removals could play for effectively and efficiently addressing climate policy objectives. Novel removals with significant European potential include bioenergy with carbon capture and storage, biochar, enhanced weathering, marine removal options like alkalinity enhancement, and direct air carbon capture and storage. Emissions reductions are crucial to mitigating climate change. However, in the past decade, the world community’s failure to reduce emissions at a sufficient speed to avoid dangerous climate change has become obvious.

    This reality acutely necessitates the development of innovative sets of policies to spur the deployment of novel CO2 removals, an urgency that is further underlined by the long lead time for many novel removal methods. Disregarding the potential of novel removals is incommensurate with the scale of the challenge of achieving EU’s commitment to reach net-zero greenhouse gas emissions by 2050. We argue that the current policy framework neither provides Union-wide economic incentives for novel CO2 removals, nor does it encourage EU Member States to develop national policy incentives. Our proposed solutions includes incentivizing removals through a conditional integration into the EU Emissions Trading System (ETS), expanding the portfolio of removal methods in the Land-Use, Land-Use Change and Forestry (LULUCF) Regulation, and to manage anticipations regarding which residual emissions that need to be counterbalanced by removals.

  • 48.
    Fridell, Erik
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hansson, Julia
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Jivén, Karl
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Styhre, Linda
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Romson, Åsa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Parsmo, Rasmus
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Studie på sjöfartsområdet: Styrmedel och scenarier för sjöfartens omställning2022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sjöfarten står inför en stor omställning mot fossilfri drift av fartygen. Denna rapport beskriver styrmedel, tekniska frågor, hinder och scenarier för framtiden relaterat till denna utveckling. Inom IMO (International Maritime Organization) finns mål uppsatta för en minskning av utsläppen av växthusgaser från sjöfarten, styrmedel för kortsiktiga åtgärder finns på plats, främst avseende energieffektivisering, och mer långsiktiga ”market based measures” diskuteras. Inom EU finns ett antal förslag som när de implementeras kommer att få stor inverkan på sjöfarten och dess utsläpp av växthusgaser. I Sverige finns bland annat miljödifferentierade farledsavgifter och ecobonus, men ytterligare kraftfulla styrmedel krävs för att nå de mål om minskning av växthusgasutsläpp som satts upp.

    Det finns ett stort antal möjliga framtida hållbara marina bränslen som diskuteras t.ex. ammoniak, metan, metanol, vätgas och syntetisk diesel. I tillägg fortgår utvecklingen med ökad användning av eldrift.

    Ett antal scenarier presenteras i rapporten för utvecklingen av bränslemix och utsläpp av växthusgaser för svensk sjöfart, med syftet att analysera olika tänkbara styrmedel. Resultaten visar att el- och gasdrift kan bidra till att minska ökningen av emissioner av växthusgaser, men att ytterligare åtgärder behövs för att åstadkomma en sänkning av emissionerna. I ett scenario analyseras effekterna av de styrmedel som föreslås inom EU:s ”Fit for 55”.

    Det finns ett antal hinder som kan försena en utveckling mot ökad hållbarhet inom svensk sjöfart, både för eldrift och förnybara bränslen. Vidare diskuteras styrmedel som kan införas på nationell nivå. Här analyseras styrmedel för ökad användning av el, om en reduktionsplikt kan införas även för marina bränslen, en potentiell CO2-fond, investeringsstöd till ny teknik och bränsleinfrastruktur, klimatkrav på statens flotta, breddad ekobonus samt en vidareutveckling av miljödifferentierade farledsavgifter.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 49.
    Glebe, Dag
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Johansson, Torbjörn
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Martinsson, John
    RISE.
    Genell, Anders
    VTI.
    Bullerdatainsamling och autonom artidentifiering för att underlätta miljöövervakning2022Rapport (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Trenden för Sveriges miljömål är i flera fall nedåtgående, och ett av de områdensom visar negativ trend är målet ”Ett rikt växt- och djurliv”. Sveriges uppföljning avhabitat- och fågeldirektivet påvisar ett utsatt läge för den biologiska mångfalden.Det är idag svårt och kostsamt att övervaka om de svenska miljömålen uppfylls.Insamling av ljud- och bilddata sker redan idag i en stor omfattning, men detfinns en stor och outnyttjad potential att förenkla miljöövervakningen genom nyabilliga datainsamlingsenheter och framför allt genom nya automatiska AI-baseradeanalyssystem. Manuell provtagning och datainsamling är tidskrävande och kostsam,vilket gör autonom ljud- och bilddatainsamling attraktivt, särskilt på otillgängligaplatser som till exempel under vatten. I flera fall skulle allmänheten kunna anlitasför att hjälpa till med detektering av invasiva främmande arter med hjälp av enmobiltelefonapplikation som använder artificiell intelligens för artidentifiering.I denna rapport granskas state of the art, det vill säga resultat och tekniki forskningsfronten, när det gäller användning av ljud- och bilddata för bullerövervakningoch bullerkartläggning, för artidentifiering av djur och växter ochför övervakning av invasiva främmande arter. Rapporten granskar och analyserarnuvarande och framväxande teknik och metoder och bedömer deras mognad,tillgänglighet och tillförlitlighet.

    Denna rapport syftar till att redovisa möjligheter och utmaningar kopplade till:

    System för att samla in bullerdata för att modellera bullerpåverkan i de terrestraoch akvatiska domänerna och möjliggöra bullerkartläggning.System för autonom ljud- och bildbaserad artidentifiering, uppskattning avpopulation och övervakning av biologisk mångfald.System för detektion av invasiva främmande arter, till exempel medmobiltelefonapp.Ekoakustisk bullerdatainsamling Biologiska tillämpningar inom akustik kallas bioakustik eller ekoakustik. De mestutforskade områdena med passiv akustisk övervakning eller PAM, är djurläteni ultraljudsområdet (exempel är fladder-möss och valar), eftersom traditionellaanalysmetoder kan användas i de fallen. PAM kan till exempel realiseras med ljudboxar,enskilda eller i matriser, eller med halsband eller inopererade enheter påenskilda djurindivider. Akustiskt aktiva djur inrättar sig efter varandra och övrigaljud, varför ljudlandskap anses ge information om biosystemets hälsa.Det viktigt att adressera hela mätkedjan i PAM-teknik. Rapportens översikt avhårdvara fokuseras mot ljud, eftersom kamerateknik är etablerat i svensk viltvård.De flesta hårdvarukomponenter i mätkedjan behöver väljas från praktisk synvinkelför att fungera bra i mätsystem, till exempel batteritid, minneshantering elleruppkopplingsmöjligheter,och låg kostnad om många insamlingsenheter behövs. Rapporten innehåller även en översikt av autonoma system eller integrerade enhetersom täcker hela mätkedjan vid insamling av ljuddata. Möjligheterna att kombineraljud- och bilddata för analys används sällan idag, och det kan finnas stora vinsteratt göra inom detta fält.Framgångsrika AI-baserade analysmetoder har inte slagit igenom i kommersiellamjukvaruprogram. Det är ett stort tryck inom forskarvärlden på att tillgängliggöraanalysresultat, analysverktyg och insamlade data, för att kunna återanvända data och resultat av resursskäl, och erbjuda större datatäckning. Även standardiseradeformat på metadata efterfrågas, syftande mot internationell forskningspraxis.Framgångarna inom medborgarforskning kan delvis tillskrivas nya verktygimplementerade i mobilappar, men det finns en stor utvecklingspotential attskräddarsy verktyg och metoder efter verksamheter och faktiska behov.

    AI inom bioakustik –State of the art De AI-baserade metoder som används mest inom bioakustik är djupinlärningsmetoder,framför allt olika former av neurala nätverk som lämpar sig för resurskrävandelyssning och bildgranskande. Det största området är fågelklassificering.Den vanligaste typen av neuralt nätverk inom bioakustik är CNN (convolutionalneural network), vilken är viktig inom bild- och ljudanalys, men nya varianterutvecklas ständigt. Ofta används spektrogram (en bildrepresentation av ljud) somindata till djupinlärningsmodeller, men många varianter har visats fungera. Melspektrogramär det som funkat bäst i bioakustiska sammanhang, på grund av attfrekvensskalningen avbildar läten likadant oavsett tonhöjd, vilket passar nätverkav CNN-typ. Observera att samma rådata kan ligga till grund för olika typer avträningsindata,om de har tillräckligt bra kvalitet och upplösning. Kraven på högupplöstdata väntas öka, vilket är viktigt om insamlade rådata ska kunna användasi framtiden, liksom kraven att metadata ska kopplas till konstaterade observationer.För maskinlyssning har en femtonfaldig ökning skett av antalet publikationeri området mellan 1998–2018. Skattning av populationstäthet hos fåglar med hjälpav maskinlyssning har visat sig ge lika bra resultat som manuell punkträkning,med avseende på nyckelparametrar som antal noterade fågelarter.Metoder som inte kräver manuell klassificering av upplärningsdata är en lovandeframåt för bullerreducering och källseparering. Vid brist på annoterade indata förträning av modeller kan ”embedding functions” användas. Från området stadsbullerfinns metoder för att realtidsströmma data med hjälp av distribuerade nät. Aktiva inlärningsmetoder, det vill säga metoder där experter aktivt deltar iinlärningsprocessen,ger snabbt kraftfulla resultat. En intressant variant på detta äratt träna djur för att göra val som blir annoteringar av indata. Detta ger en modell somrepresenterar djurens egen perception, vilket dock får användas med försiktighet.Sammanfattningsvis ses inte en omfattande satsning på bullerdatainsamlingutanför Sveriges bebyggda områden eller runt Sveriges kustersom realistisk i dagensläge, men det finns stora möjligheter att integrera autonom artidentifiering i depågående övervakningsaktiviteter som bedrivs i svensk natur eller som ett proof-of concept.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 50.
    Graae, Lisette
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Boll, Kajsa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Self-declarations of environmental classification at Fass.se: Experiences from the reviewing process during 20202021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Since 2005 Sweden has a unique environmental classification system for pharmaceutical substances. It is a self-declaration system where each pharmaceutical company is responsible for their own environmental information, which is published on the open web-based portal www.fass.se. Prior to publication the environmental risk assessments are reviewed by IVL Swedish Environmental Research Institute (IVL) as an independent, external part. The present report describes the experiences from the review process during the year 2020. 

    In 2020, environmental risk assessments (ERAs) were sent in for review 773 times. 68% of the reviewed assessments received the comment no remarks and were recommended to be published, whereas the other 32% were either recommended or needed to be corrected before publication. 694 unique substances were published at Fass.se during 2020. Of these substances 52% were exempted from classification, 27% were classified regarding environmental risk, and 21% could not gain any classification due to lack of data. 

    The work of improving the review system is an on-going process. As a part of this work IVL performs studies to increase the knowledge of pharmaceuticals in the environment. During the last four years the focus for this type of work has been on proposing and developing a model for environmental risk assessment of pharmaceutical products. In 2020 the focus was on improving the understanding of different stakeholder needs by mapping roles and responsibilities as well as drivers, incentives and barriers for different actors along the value chain. The results were published in the report (B2395) “Reduce environmental impacts of pharmaceuticals along the value chain” in September 2020.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
1234 1 - 50 of 192
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.43.0