IVL Swedish Environmental Research Institute

ivl.se
Endre søk
Begrens søket
1 - 6 of 6
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    de Jong, Annelise
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Borisova, Stanislava
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hallberg, Lisa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sondal, Jonas
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Molin, Elvira
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lidfeldt, Matilda
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    LCA Systemanalys av återanvändbara förpackningar för take-away mat och dryck2023Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den här studien har genomförts av IVL Svenska Miljöinstitutet på uppdrag av Naturvårdsverket och undersöker miljöpåverkan av återanvändbara förpackningar för take-away mat och dryck. Rapporten fungerar som underlag till ett Regeringsuppdrag som genomförs av Naturvårdsverket och Livsmedelsverket för att ta fram vägledning och riktlinjer för verksamheter gällande återanvändbara muggar och matlådor (M2021/02087). I den nya förordningen (2021:996) om engångsprodukter, lyfts ökade krav på återanvändning av förpackningar till januari 2024 och även att system ska registreras hos Naturvårdsverket. Där finns även krav på aktörer att informera deras kunder om miljöpåverkan av användning av engångsförpackningar samt om fördelar av minskad förbrukning av dessa. 

    Naturvårdsverket har beställt denna studie för att ta framkunskapsunderlag inom miljöpåverkan av flergångsförpackningar för att visa upp fördelar gentemot engångsförpackningar, baserat på hela livscykeln från allt från tillverkning av flergångsförpackningar till flera användningscyklar, och sen avfallshantering. Materialval för muggar som analyserades är fossil plast, biobaserad plast, och stål, och för matlådor fossil plast, biobaserad plast, glas och stål.

    En systemanalys (LCA) tillämpades för att svara på följande frågor i studien:

    • På vilket sätt (när och hur) medhavda återanvändbara muggar och matlådor bör användas
    • Vilka material i återanvändbara muggar och matlådor som bör användas för att uppnå störst miljönytta

    Resultatet visar att råvaruutvinningen dominerar för alla materialalternativ, utom för fossil plast där även förbränningen i avfallsskedet har en betydande klimatpåverkan. Om inte hänsyn tas till att glas eller stål kan användas fler gånger än plast blir glas och stål mycket sämre än plast på grund av större vikt och för att stål också har en större klimatpåverkan per kg material vid tillverkningen av materialet. Det studien ändå signalerar är att fossil-baserad plast (i denna studie PP) sannolikt är det sämsta materialet ur klimatsynpunkt, vilket till stor del beror på att när behållaren förr eller senare förbränns så bidrar detta till fossil klimatpåverkan.

    Det bio-baserade plast alternativet är bra ur klimatsynpunkt, främst eftersom förbränning av ett bio-baserat material inte bidrar till fossil klimatpåverkan, men också för att tillverkningen av materialet också är lägre även om det där finns en större osäkerhet då de data som använts i den här studien baseras på en LCA publicerad av en enda leverantör. För stålförpackningar har utmaningen i analysen varit dels att försöka göra detta material rättvisa då det kan användas fler gånger än plastmaterialen, men också det som nämnts ovan att det varit svårt att definiera en produktvikt som är representativ i jämförelsen med de andra materialen. Studien visar också att glas (som bara är relaterad till matlådor i denna studie) också är ett bra alternativ, Valet av material har alltså stor betydelse, och det/de material som kan användas flest gånger bör beaktas.

    Transporter har relativt liten påverkan totalt sett men transporten till ”användare” syns även om den har lägre påverkan än diskningen. Ju tyngre mugg/låda desto större är påverkan från transporter. Diskningen har betydelse, men är relativt liten jämfört med råmaterialet till muggen/lådan. Icke-centraliserad diskning har inte analyserats men borde ge en lägre påverkan (p.g.a. ingen transport), men eventuellt högre påverkan (p.g.a. lägre effektivitet), och detta skulle möjligen kunna ta ut varandra, men har som sagt inte analyserats. Att ta med egen matlåda eller mugg skulle troligen ha större påverkan från diskning på grund av ineffektiv diskning.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Martin, Michael
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Molin, Elvira
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Assessing the energy and environmental performance of vertical hydroponic farming2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The global population is increasing rapidly, and the amount of people living in urban areas are expected to almost double within 30 years. With a rising population, the demand for food and pressure on arable land is also increasing. Currently, about 26 % of the greenhouse gases emitted from Sweden come from agricultural activities, and with an increasing population, it is essential to aim to reduce the emissions from food supply.

    Vertical farming has seen increasing popularity as a way to reduce the need for arable land and grow crops where they are to be consumed. When farming indoors in a closed environment, the plants are protected from the weather, insects and pests. There are no leakages of nutrients in closed systems and the amount of water used is very limited in comparison to conventional farming. However, artificial lighting is needed in order for the crops to grow. Additionally, vertical farming is capital intensive and requires technical knowledge to be able to make use of the new techniques and equipment available.

    In this study, the sustainability of the vertical farming system at Grönska Stadsodling, hereafter referred to as Grönska, has been evaluated. Grönska is located in southern Stockholm and produces primarily basil in pots that are sold to retailers around the city using vertical-hydroponic techniques. The energy use and environmental impacts for the production of herbs (basil) were assessed using life cycle assessment (LCA) from a cradle-to-gate perspective. This included the materials (e.g. soil, fertilizers) and energy consumption used for growing basil plants. The use (consumption), waste management and transportation to and from the company were not included in this study.

    The results illustrated a large share of energy used for the manufacturing of gardening soil, which also resulted in the second largest environmental impact. The largest source of environmental impacts was the energy consumed for lighting, despite the use of LED lighting. There are possibilities to reduce these impacts by e.g. installing solar panels and optimizing the output of LEDs for the plant production. Furthermore, energy could be saved by changing the growing material, for something with less environmental impacts e.g. coir pith or by recycling the soil used. While extended transportation distances of food is one of the main arguments for urban agriculture, energy consumption and environmental impacts for transportation were found to be a minor part of the energy use and environmental impacts. Finally, the socio-economic implications of urban farming should be taken into account when reviewing sustainability aspects. This study only reviewed energy and environmental impacts, but the socio-economic benefits and resilience for the local community are important to highlight.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 3.
    Martin, Michael
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Molin, Elvira
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Environmental Assessment of an Urban Vertical Hydroponic Farming System in Sweden2020Inngår i: Sustainability, E-ISSN 2071-1050, Vol. 11, nr 15Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    With an expanding population and changing dynamics in global food markets, it is important to find solutions for more resilient food production methods closer to urban environments. Recently, vertical farming systems have emerged as a potential solution for urban farming. However, although there is an increasing body of literature reviewing the potential of urban and vertical farming systems, only a limited number of studies have reviewed the sustainability of these systems. The aim of this article was to understand the environmental impacts of vertical hydroponic farming in urban environments applied to a case study vertical hydroponic farm in Stockholm, Sweden. This was carried out by evaluating environmental performance using a life cycle perspective to assess the environmental impacts and comparing to potential scenarios for improvement options. The results suggest that important aspects for the vertical hydroponic system include the growing medium, pots, electricity demand, the transportation of raw materials and product deliveries. By replacing plastic pots with paper pots, large reductions in GHG emissions, acidification impacts, and abiotic resource depletion are possible. Replacing conventional gardening soil as the growing medium with coir also leads to large environmental impact reductions. However, in order to further reduce the impacts from the system, more resource-efficient steps will be needed to improve impacts from electricity demand, and there is potential to develop more symbiotic exchanges to employ urban wastes and by-products.

  • 4.
    Martin, Michael
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Molin, Elvira
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Reviewing the energy and environmental performance of vertical farming systems in urban2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    The global population is increasing rapidly, and the amount of people living in urban areas are expected to almost double within 30 years. With a rising population, the demand for food and pressure on arable land is also increasing. Currently, about 25 % of the greenhouse gases emitted from Sweden come from agricultural activities. Thus with an increasing population, it is essential to aim to reduce the emissions from the food supply.

    Vertical farming has seen increasing popularity as a way to reduce the need for arable land and grow crops where they are to be consumed. When farming indoors in a closed environment, the plants are protected from the weather, insects and pests. There are no leakages of nutrients in closed systems and the amount of water used is very limited in comparison to conventional farming. However, artificial lighting is needed in order for the crops to grow. Additionally, vertical farming is capital intensive and requires technical knowledge to be able to make use of the new techniques and equipment available.

    In this study, the sustainability of the vertical farming system at Node Farm has been evaluated. Node Farm is located in southern Stockholm in an old refrigerated shipping container, and will start the production of cress during spring 2018. The energy use and environmental impacts for the production of hydroponic herbs (cress) were assessed using life cycle assessment (LCA) from a cradle-to-gate perspective. This included the materials (e.g. hempflux and plastic boxes) used for growing cress and the energy consumed for heating and lighting. The use (consumption), waste management and transports to and from the company were not included in this study.

    The results illustrated a large share of energy used for the manufacturing of the plastic box to package the cress. Also the largest source of negative environmental impacts was due to the manufacturing of the plastic box.

    There are possibilities to reduce the energy consumption and environmental impacts by choosing another material for packaging. While extended transportation distances of food is one of the main arguments for urban agriculture, energy consumption and environmental impacts for transportation were found to be a minor part of the energy use and environmental impacts. Finally, the socio-economic implications of urban farming should be taken into account in reviews of the sustainability. This study focuses on energy and environmental impacts, but the socio-economic benefits and resilience of the local community are important to highlight

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 5.
    Martin, Michael
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Poulikidou, Sofia
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Molin, Elvira
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Exploring the environmental performance of urban symbiosis for vertical hydroponic farming.2019Inngår i: Sustainability, E-ISSN 2071-1050, Vol. 11, nr 23Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 6.
    Moberg, Emma
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Molin, Elvira
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Källmark, Lovisa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Martin, Michael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hållbarhetsanalys av svensk ull2023Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten är skriven inom ramen för projektet The Swedish Wool Initiative, som finansieras av Vinnova och drivs av Axfoundation. Projektet syftar till att öka svensk ulls konkurrenskraft och att bidra till en mer hållbar och cirkulär textilindustri. I projektet ingår olika aktörer från den svenska industrin ochvärdekedjan av svensk ull, samt aktörer från forskning och innovation.

    Rapporten beskriver resultatet av ett arbetspaket inom projektet som har fokuserat på hållbarheten av svensk ull. Studien har syftat till att ge bakgrund till hur tidigare studier rapporterar kring hållbarheten av ull, dels vad gäller olika metodval som används, dels kring rapporterade resultat av hållbarheten. Baserat på detta lyfts i rapporten potentiella luckor från tidigare studier och pekar på vad som kan tas hänsyn till i framtida studier. Vidare görs en jämförelse mellan rapporterade resultat av svensk produktion och den i andra länder.

    I genomgången av tidigare studier som undersöker hållbarheten av ull inom primärproduktionen och till gårdsgrind, fanns att en funktionell enhet per kgvanligtvis används. Att använda en funktionell enhet per kg har dock kritiserats då den inte tar hänsyn till funktionen av fibern. För en mer nyanserad jämförelse mellan olika fibertyper bör den funktionella enheten innehålla ett mått som relaterar till dess kvalitet och slitstyrka. För de studier som undersökte ullplagg användes vanligen en funktionell enhet som inkluderar en specifik vikt på plaggetoch som relaterar till dess livstid, vilket är att föredra eftersom det möjliggör att funktionen av olika plagg går att jämföra.

    De flesta genomgångna studier hanterar allokering av biprodukter med en eller flera allokeringsmetoder för att fördela miljöpåverkan. Val av allokeringsfaktor visade sig variera stort mellan studierna och hade stor inverkan på resultatet. I de studier som rörde svensk lammproduktion allokerades ingen eller en mycket liten del av miljöpåverkan till ullen, på grund av den låga ekonomiska avkastningen för ull jämfört med lammkött och andra biprodukter. I studier som undersöker produktionen i länder såsom Australien och Nya Zeeland var allokeringen till ull betydligt högre. Detta kan förklaras av att en högre grad av specialisering skett mot att tillvarata både ull och kött, vilket ökar ullens ekonomiska värde och därmed de ekonomiska allokeringsfaktorerna.

    Stora överlapp hittades i jämförelsen av de miljöpåverkanskategorier och indikatorer som rekommenderas av olika ramverk och de som används i litteraturen. Alla kategorier som rekommenderas av de genomgångna ramverken används i litteraturen, men ingen studie applicerar alla de rekommenderade aspekterna. Många studier använder också andra indikatorer än de som rekommenderas av ramverken. Till exempel använder studier som undersöker markanvändning och förändrad markanvändning, ofta en indikator som baseras på total markyta, medan ramverk rekommenderar att en koppling görs mellan markanvändningen och dess påverkan på markhälsa.

    En workshop hölls under projektet med dess medlemmar, med syftet att undersöka vilka fokusområden en studie av svensk ulls hållbarhet bör ha. Inom miljöpåverkan lyftes klimatpåverkan, användning av kemikalier, biologiskmångfald och resurseffektivitet som nyckelkategorier att ta med i en hållbarhetsanalys. Klimatpåverkan och resursanvändning var två av de kategorier som används mest i den genomgångna litteraturen. Däremot var det få studier som undersökte kemikalieanvändning och biologisk mångfald vilket är viktiga aspekter att ta hänsyn till i framtida studier av den miljömässiga hållbarheten av svensk ull. Det finns i dagsläget få studier som täcker sociala och ekonomiskadimensioner av hållbarhet av ull. Deltagarna på workshopen pekade på djurvälfärd och lönsamhet som prioriterade indikatorer som bör inkluderas i framtida studier av svensk ulls sociala och ekonomiska hållbarhet.

    På grund av olika metodval kunde inga slutsatser dras från de svenska studier som undersöker klimatpåverkan av produktionen av lamm, jämfört med studier av produktionen i andra länder. Eftersom allokeringsfaktorerna för den svenska ullen däremot sågs vara betydligt lägre än andra länders produktion får svensk ull i dagsläget ett lägre klimatavtryck jämfört med den ull som produceras i andra länder.

    Svensk produktion av får och lamm lyfts ofta som viktig inom flera områden i det svenska miljömålssystemet, till exempel vad gäller betande djur på svenska naturbetesmarker som bidrar till den biologiska mångfalden. Ett annat mervärde som ofta lyfts för det svenska jordbruket och produktionen av får och lamm är potentialen för kolinlagring i odlingen av vallgrödor. I flertalet studier som undersöktes inom projektet lyftes dock liknande aspekter för produktionen i andra länder, och inga slutsatser har kunnat dras om den svenska produktionen kan anses bidra till ökade mervärden i jämförelse med produktionen i andra länder. Vad gäller andra områden pekar resultatet från projektet att den svenska produktionen har potentiella mervärden mot andra länder inom djurhälsa och djurvälfärd, till exempel i fråga om den låga användningen av antibiotika och inom medicinska insatser i produktionen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
1 - 6 of 6
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.43.0