IVL Svenska Miljöinstitutet

Den här studien har genomförts av IVL Svenska Miljöinstitutet på uppdrag av Naturvårdsverket och undersöker miljöpåverkan av återanvändbara förpackningar för take-away mat och dryck. Rapporten fungerar som underlag till ett Regeringsuppdrag som genomförs av Naturvårdsverket och Livsmedelsverket för att ta fram vägledning och riktlinjer för verksamheter gällande återanvändbara muggar och matlådor (M2021/02087). I den nya förordningen (2021:996) om engångsprodukter, lyfts ökade krav på återanvändning av förpackningar till januari 2024 och även att system ska registreras hos Naturvårdsverket. Där finns även krav på aktörer att informera deras kunder om miljöpåverkan av användning av engångsförpackningar samt om fördelar av minskad förbrukning av dessa. 

Naturvårdsverket har beställt denna studie för att ta framkunskapsunderlag inom miljöpåverkan av flergångsförpackningar för att visa upp fördelar gentemot engångsförpackningar, baserat på hela livscykeln från allt från tillverkning av flergångsförpackningar till flera användningscyklar, och sen avfallshantering. Materialval för muggar som analyserades är fossil plast, biobaserad plast, och stål, och för matlådor fossil plast, biobaserad plast, glas och stål.

En systemanalys (LCA) tillämpades för att svara på följande frågor i studien:

• På vilket sätt (när och hur) medhavda återanvändbara muggar och matlådor bör användas
• Vilka material i återanvändbara muggar och matlådor som bör användas för att uppnå störst miljönytta

Resultatet visar att råvaruutvinningen dominerar för alla materialalternativ, utom för fossil plast där även förbränningen i avfallsskedet har en betydande klimatpåverkan. Om inte hänsyn tas till att glas eller stål kan användas fler gånger än plast blir glas och stål mycket sämre än plast på grund av större vikt och för att stål också har en större klimatpåverkan per kg material vid tillverkningen av materialet. Det studien ändå signalerar är att fossil-baserad plast (i denna studie PP) sannolikt är det sämsta materialet ur klimatsynpunkt, vilket till stor del beror på att när behållaren förr eller senare förbränns så bidrar detta till fossil klimatpåverkan.

Det bio-baserade plast alternativet är bra ur klimatsynpunkt, främst eftersom förbränning av ett bio-baserat material inte bidrar till fossil klimatpåverkan, men också för att tillverkningen av materialet också är lägre även om det där finns en större osäkerhet då de data som använts i den här studien baseras på en LCA publicerad av en enda leverantör. För stålförpackningar har utmaningen i analysen varit dels att försöka göra detta material rättvisa då det kan användas fler gånger än plastmaterialen, men också det som nämnts ovan att det varit svårt att definiera en produktvikt som är representativ i jämförelsen med de andra materialen. Studien visar också att glas (som bara är relaterad till matlådor i denna studie) också är ett bra alternativ, Valet av material har alltså stor betydelse, och det/de material som kan användas flest gånger bör beaktas.

Transporter har relativt liten påverkan totalt sett men transporten till ”användare” syns även om den har lägre påverkan än diskningen. Ju tyngre mugg/låda desto större är påverkan från transporter. Diskningen har betydelse, men är relativt liten jämfört med råmaterialet till muggen/lådan. Icke-centraliserad diskning har inte analyserats men borde ge en lägre påverkan (p.g.a. ingen transport), men eventuellt högre påverkan (p.g.a. lägre effektivitet), och detta skulle möjligen kunna ta ut varandra, men har som sagt inte analyserats. Att ta med egen matlåda eller mugg skulle troligen ha större påverkan från diskning på grund av ineffektiv diskning.

Den här rapporten finns endast på engelska. Svensk sammanfattning finns i rapporten.

The project Closing the loop of industrial plastic aims to increase the circular use of materials from industrial plastic packaging through closed loop recycling. Within this project, a study has been made where the goal was to compare the climate change impact of four different scenarios for three case studies.

The four main scenarios are Closed loop recycling, Closed and open loop recycling, Open loop recycling, and Incineration and the three case studies included in the study are Packaging made of expanded polystyrene (EPS), big bags made of polypropylene (PP) and film made of low-density polyethylene (LDPE).

For all three case studies, the main conclusion is that the climate impact is lower for closed loop recycling than for all three alternatives mentioned above. Additionally, the study identifies the second-best option as a mix of Closed and open loop recycling, followed by Open loop recycling, and finally, Incineration.

This document was compiled during 2020 and early 2021 within the TraceMet project, funded by the strategic innovation program Swedish Mining Innovation, a joint investment of Vinnova, Formas and the Swedish Energy Agency. The document contains the Product Category Rules (PCR) - the methodology rules for how to calculate and report carbon footprint and recycled content for metal products. The document contains the Product Category Rules (PCR) - the methodology rules for how to calculate and report carbon footprint and recycled content for metal products and Specific Methods, Assumptions and Data (SMAD) for the two pilots with specific metal qualities.

Matavfall används ofta i Sverige för att producera biogödsel och biogas. Olika typer av matavfallsemballage (matavfallspåsar) kan användas för insamling av matavfall, t ex: plastpåsar av polyeten (fossil- eller bio-baserade), påsar från material baserade på majs- eller potatisstärkelse, papperspåsar. Alternativen har olika egenskaper och olika fördelar och nackdelar. Många kommuner i Sverige ställer krav på en specifik typ av emballage som ska användas. Idag finns det inga speciella krav för matavfallsemballage för insamling av matavfall i Uppsala kommun och hushållen väljer själva vilken typ av påse som används. Uppsala Vatten vill undersöka om det ur hållbarhetssynpunkt finns skäl att göra förändringar av dagens insamlingssystem. I den här studien gjordes en miljöutvärdering av olika typer av matavfallsemballage för insamling från hushåll. Projektets syfte var att adressera frågeställningen hur matavfallsemballage av olika material påverkar klimatprestandan för insamling och rötning av matavfall.

Studien har, genom livscykelanalys (LCA), utforskat, utvärderat och dokumenterat klimatpåverkan från olika matavfallsemballage längs hela värdekedjan. Olika fördelar och nackdelar av materialval samt distribution av matavfallspåsar har också identifierats med hjälp av intervjuer med olika kommuner och företag i Sverige. De olika typerna av påsar för matavfallsemballage som har analyserats i den här studien är: fossil polyeten (PE), (bärkasse och avfallspåse på rulle); återvunnen PE (bärkasse och avfallspåse på rulle), bio-baserad PE (bärkasse och avfallspåse på rulle) samt kompostpåse (papper).

En viktig del av en LCA-beräkning är att sätta systemgränser för vilka delar av livscykeln som beräkningen ska täcka in. Detta beror i sin tur på hur produkten används. I denna studie har t. ex. inte tillverkningen av råvara och påse tagits med i beräkningen för plastbärkassar p.g.a. att de främst är tillverkade för att användas till ett annat ändamål. För avfallspåse på rulle och kompostpåse av papper inkluderas däremot denna tillverkning eftersom dessa påsar enbart är avsedda att användas som matavfallsemballage.

Resultaten visar att bärkassen av bio-baserad PE faller bäst ut ur klimatsynpunkt eftersom utsläppet av koldioxid (CO2) vid förbränning av bio-baserad PE är biogent och därmed enligt praxis inte räknas som ett bidrag till antropogen klimatpåverkan och dessutom exkluderas tillverkningen av råvara och påse. Det bör dock påpekas att valet av en bio-baserad PE bärkasse sällan är ett val man som konsument själv kan styra över eftersom tillgången regleras av butikernas val av material i påsar.

Om man enbart jämför påsar som produceras för ändamålet att samla in matavfall (där ”uppströms produktion” inkluderas) är papperspåse (kompostpåse) bästa alternativet, och avfallspåse på rulle av fossil PE faller ut sämst ur klimatsynpunkt. Att kompostpåse av papper är det mest gynnsamma alternativet, beror främst på att utsläppet av koldioxid (CO2) vid förbränning av papper är biogent (analogt med fallet för bio-baserad PE). Påverkan från tillverkningen av råvaran (papper) samt påstillverkningen är också lägre för papperspåsen.

Under studien observerades dock att resultaten är mycket känsliga för vissa osäkra parametrar, t ex: antagande om volym av matavfall per påse, mängder av producerad biogödsel och biogas samt biogödselkvalitet. Känslighetsanalyser visade att dessa parametrar kan påverka jämförelsen mellan påsarna och behöver därmed studeras mer för att säkerställa pålitliga resultat.

This report presents a life cycle assessment (LCA) of recycling products from the automated textile-sorting plant Siptex in Malmö, Sweden.

The recycling products are sorted fractions of cotton, polyester, and wool. The LCA aims to increase knowledge of the environmental performance of the Siptex plant, in terms of reducing the incineration of textile waste and providing a new source of material to the textile industry.

The three recycling products are assessed by studying four garments made of the recycling products and comparing these to garments made of primary material. 

Denna rapport är den andra och sista rapporten från ett forskningsprojekt som finansierats av Trä- och Möbelföretagen (TMF) och Stiftelsen IVL.

I projektet har IVLs EPD-verktyg anpassats åt ett flertal medlemmar inom segmentet kök, badrum och möbler. Som resultat kan dessa företag efter projektet prova på att skapa produktspecifikt underlag för EPD via verktyget. Arbete har även innefattat framtagande av en arbetsprocess för företagsanpassning av EPD-verktyget och vilken demonstrerats genom företagens medverkan i projektet. Utöver detta har nödvändiga  branschgemensamma miljödata identifierats och tillgängliggjorts i verktyget.

En vägledning har även tagits fram i projektet som syftar till att pedagogiskt beskriva EPD, hur de kan skapas och hur informationen i dem kan tillämpas. Vägledningen riktar sig främst till företag som planerar eller nyligen påbörjat sitt arbete med EPD (IVL-rapport B2432).  

Det sammantagna arbetet och resultatet av projektet sammanfattas i denna rapport.

ProScale is a method to assess toxicity potentials for products in a life cycle perspective, in its current version covering direct human exposure related toxicity potential. It is designed to be useful on its own or alongside other impact categories in life cycle assessment (LCA). The study reported herein was conducted by examination of the ProScale model in a case study on indoor wall paint. The reason for choosing indoor wall paint was that the EU commission has paint as one of their pilots for Product Environmental Footprint (PEF), and a particular purpose of the case study was to showcase the applicability of ProScale in PEF. The ProScale assessment on indoor wall paint was simplified due to time limitation in scope.