IVL Swedish Environmental Research Institute

ivl.se
Endre søk
Begrens søket
1 - 22 of 22
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Baresel, Christian
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Andersson, Sofia Lovisa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Yang, Jing-Jing
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Bornold, Niclas
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Malovanyy, Andriy
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Rahmberg, Magnus
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lindblom, Erik
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Karlsson, Linus
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Resultat från FoU-samarbete Syvab-IVL: Årsredovisning för 2020 - 20212022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Dagens reningsverk står inför flera utmaningar såsom ökad belastning, skärpta reningskrav, ett förändrat klimat, krav på ökad resurseffektivitet, en mer hållbar slamhantering och minskad miljöpåverkan från verksamheten. I en strävan att nå mer hållbara lösningar för avloppsvattenrening och slamhantering har IVL Svenska Miljöinstitutet och Syvab haft ett långsiktigt forskningssamarbete. Under 2020 och 2021 har olika aktiviteter inom områdena klimat- och miljöpåverkan, slamhantering och processoptimering genomförts. Några av de aktiviteter som redovisas i denna rapport är fortfarande under genomförande och fortsätter även under 2022.  

    Några resultat från 2020/21 års arbete är följande: 

    - En simulering av framtida Himmerfjärdsverket 2030 med olika realistiska inflöden där infiltration och snabb avrinning varierats visar att mängden tillskottsvatten i inflödet påverkar reningsverkets miljöpåverkan. Framför allt en förändrad infiltration som ger ett minskat inflöde resulterar i en kraftig minskning av övergödningspotentialen, förbrukning av fossila resurser, klimatpåverkan, försurningspotential och förbrukningen av materialresurser.

    - Lutsgasmätningarna i den nya rejektvattenbehandlingen indikerade att 0,3 % av inkommande totalkväve emitterades som lustgas vilket är en total årlig lustgasemission från processen på ca 330 kg N2O/år eller 117,5 ton koldioxidekvivalenter årligen. Dessa emissioner är mycket lägre jämfört med mätningar i den tidigare deammonifikationsprocessen. Vid periodvisa problem i demonprocessen uppgår lustgasemissionerna dock till samma storleksordning som från den tidigare deammonifikationsprocessen.

    - Emissionsmätningar i huvudlinjen visade en genomsnittlig N2O-emissionsfaktor på ca 0,42 % (N2O-N/NH4-N-belastning). Vid en delvis hämning av nitrifikationen under mätperioden v41 kunde högre utsläpp av lustgas (1 % N2O-N/NH4-N-belastning) observeras. Vid en mer stabil nitrifikation minskar även lustgasemissioner igen till en emissionsfaktor på <0,4 %.

    - Mätningar för att kvantifiera växthusgasemissioner gjordes även i MBR-pilotanläggningen och ett medelvärde för lustgasemissionsfaktorn på ca 0,36 % N2O-N/NH4-N-belastning med ett högsta värde på 1,33 % beräknades. Även om det på grund av saknande data för luftflödet till membrantanken inte går att dra några slutsatser än så tyder dessa initiala mätningar ändå på högre lustgasemissioner från MBR-piloten jämfört med mätningar i IVLs MBR-pilot vid Hammarby Sjöstadsverk samt jämfört med nuvarande reningsprocess vid Himmerfjärdsverket.

    - Resultaten för rening av läkemedelsrester och PFAS för de två MBR-GAK-pilotlinjerna visar en fortsatt bra reningseffektivitet även om en förväntat avtagande effekt med ökade antal behandlade bäddvolymer observerades. Ett kolbyte har fortfarande inte behövts och PFOS-reningen sker fortfarande främst i MBR-processen. Medan första pilotlinjen bekräftar principförslaget så visar den andra pilotlinjen och övergripande resultat att signifikanta resurs- och kostnadsbesparingar kan åstadkommas jämfört med konventionell design om resultaten från pilotförsöken läggs som grund för en framtida fullskaleimplementering.

    - Olika åtgärder som rekommenderades i en genomförd utredning för att minska skumproblemet i piloten och för att undersöka en möjlig hantering i framtida Himmerfjärdsverket visar ett minskat skumtäcke i piloten. Ifall det beror på en minskad skumbildning eller ett effektivt avdrag av skummet kvarstår dock att utreda.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Baresel, Christian
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Bornold, Niclas
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Rahmberg, Magnus
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Malovanyy, Andriy
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lindblom, Erik
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Carranza Munoz, Andrea
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Resultat från FoU-samarbete Syvab-IVL2023Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Dagens reningsverk står inför flera utmaningar såsom ökad belastning, skärpta reningskrav, ett förändrat klimat, krav på ökad resurseffektivitet, en mer hållbar slamhantering och minskad miljöpåverkan från verksamheten.

    I en strävan att nå mer hållbara lösningar för avloppsvattenrening och slamhantering har IVL Svenska Miljöinstitutet och Syvab haft ett långsiktigt forskningssamarbete. Under 2022 har olika aktiviteter inom områdena resursförbrukning, miljöpåverkan, slamhantering och processoptimering genomförts. Några av de aktiviteter som redovisas i denna rapport är fortfarande under genomförande och fortsätter även under 2023.  Några resultat från 2022 års arbete är följande:

    Långtidspilottester med teknikkombinationen av Syvabs framtida MBR-process och två parallella 2-stegs filter med granulerat aktivt kol (GAK) för rening av läkemedelsrester och PFAS visar en fortsatt bra reningseffektivitet även om en förväntat avtagande effekt med ökade antal behandlade bäddvolymer observerats. tt kolbyte har fortfarande inte behövts efter ca 2,5 år av drift (vid ca 70 000 behandlade bäddvolymer i de enstaka GAK-filtren). Jämfört med det befintliga principförslaget så visar pilottesterna att signifikanta resurs- och kostnadsbesparingar kan åstadkommas om resultaten från pilotförsöken läggs till grund för en framtida fullskaleimplementering.Utvärderingen av övervaknings- och styrningsmöjligheter av GAK-filtren med hjälp av UVA eller DOC indikerar att en övervakning av reningen baserat på endast dessa parameter inte kommer räcka till.

    Pilottester med en kombination av pulveriserat aktivt kol (PAK) och MBR-processen visar en mycket effektiv borttagning av studerade läkemedelsrester med >80 % redan vid en PAK-dos på ca 15 mg/l. Även PFOS renas bort effektivt med en avskiljning >98 %. Jämfört med teknikkombinationen MBR-GAK kan PAK-MBR alternativet ge ytterligare resursbesparingar samtidigt som andra utmaningar som slampåverkan p.g.a. PAK-tillsats behöver beaktas.

    En implementering av SIMBA#-processmodellen för MBR-piloten och utvärdering av återkommande nitrifikationshämningar i fullskaleanläggningen med hjälp av dataanalys visar potential för dessa verktyg som möjlig användning i framtiden.

    Fulltekst (pdf)
    Resultat från FoU-samarbete Syvab-IVL
  • 3.
    Baresel, Christian
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Malovanyy, Andriy
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Bornold, Niclas
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lovisa Andersson, Sofia
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Yang, Jing-Jing
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lindblom, Erik
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Resultat från FoU-samarbete Syvab-IVL - Årsredovisning för 20192020Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Dagens reningsverk står inför flera utmaningar såsom skärpta reningskrav, ett förändrat klimat, krav på ökad resurseffektivitet, en mer hållbar slamhantering och minskad miljöpåverkan från verksamheten. I en strävan att nå mer hållbara lösningar för avloppsvattenrening och slamhantering har IVL och Syvab haft ett långsiktigt forskningssamarbete. Under 2019 har olika aktiviteter inom områdena klimat- och miljöpåverkan, slamhantering och processoptimering genomförts. Några av de aktiviteter som redovisas i denna rapport är fortfarande under genomförande och fortsätter även under 2020.

    Några aktiviteter från 2019 års arbete som presenteras är:
    • Utvärdering av olika slamtorkningstekniker.
    • Modeller för att generera realistiska inflödesscenarier och simulera drift av framtida processlösning.
    • Mätningar av lustgasemissioner från rejektvattenrening.
    • Sammanställning av tidigare utredningar och försök kring rening av läkemedelsrester i avloppsvatten.
    • En förstudie av kombinationen pulveriserat aktivt kol (PAK) och MBR-processen.
    • Tester med produktion av biokol från torkat slam.
    • Undersökning av mikroföroreningar vid högflöde.
    • Produktion av intern kolkälla till reningsprocessen från organiska restprodukter.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 4.
    Berglund, Ragnhild
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Dahllöf, Lisbeth
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lindblom, Erik
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Stiller, Sebastiaan
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Wanemark, Joel
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    TraceMet – ett system för spårbarhet av hållbara metaller och mineral2021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Behovet av metaller och mineral växer med ny teknik och med övergången till nya energiformer. Samtidigt vill allt fler veta varifrån metallen kommer. Gruvnäringens negativa påverkan på både miljön och lokalsamhället oroar många.
    Projektet TraceMet har tagit fram ett pilotsystem som gör det möjligt att certifiera metallens miljöprestanda, det vill säga dess klimatavtryck och hur mycket återvunnet material den innehåller.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 5.
    Hellsten, Sofie
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Malmaeus, J. Mikael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lindblom, Erik
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Romson, Åsa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Rydstedt, Anton
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    André, Hanna
    Actors' perceptions of environmental impact assessment (EIA) benefits to fulfil Sweden's national environmental objectives2023Inngår i: Environmental impact assessment review, ISSN 0195-9255, E-ISSN 1873-6432, Vol. 99, s. 106985-106985, artikkel-id 106985Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Activities that require a permit in Sweden account for a significant part of the environmental impact that jeopardizes the fulfilment of the 16 Swedish National Environmental Quality Objectives (EQOs) set up by the Swedish Parliament. In this study we investigate how the EQOs are perceived as a management tool in the Swedish Environmental Impact Assessment (EIA) process, mainly based on interviews.

    We have identified several limitations associated with the use of EQOs in EIAs as an effective management tool towards sustainability. These limitations include that the EQOs have a subordinate significance compared with other aspects in the EIA process and that EQOs represent different concepts of sustainability. Furthermore, EQOs have low validity and are set as national objectives, hence separated from the operational level of EIAs.

    A significant proportion of environmental pressures leading to failure to achieve the EQOs are related to permit requiring activities, hence EIA and the permitting process can be important policy instruments to achieve the Swedish EQOs.

    Integrating EQOs better into EIAs may facilitate handling of synergies, inconsistencies, and trade-offs between environmental and sectoral objectives. Furthermore, driving forces of environmental problems may be targeted more directly.

    However, in order for the Swedish EQOs to have a larger impact in the permitting process, the EQO system may need to be adapted, and may also need to be complemented with binding standards or legal norms. Furthermore, clearer guidelines regarding issues to focus on, and necessary templates and documentation may be useful tools to facilitate the process even further.

  • 6.
    Henriksson, Jonas
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lindblom, Erik
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sorbenter för olje- och kemikaliespill. Utveckling av en bedömningsmetodik för miljöanpassad produktion, användning och omhändertagande2003Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Detta samfinansierade forskningsprojekt har tagit fram en bedömningsmetodik som miljömässigt och arbetsmiljömässigt värderar sorbenter och dess handhavande vid sanering av i första hand petroleumprodukter och i andra hand kemikaliespill. Forskningsprojektets långsiktiga inriktning har varit att minska framtida miljöpåverkan vid sanering av olje- och kemikaliespill, reducera kostnader för bortskaffning/ omhändertagande, värdera nya typer av sorbenter och saneringsmetoder samt att öka kunskapen hos tillverkare/återförsäljare, miljöhandläggare, användare och avfallstekniker. Målet har varit att bedömningsmetodiken skall kunna användas minst 10 år framåt. Projektet har genomförts i nära samarbete med 15 tillverkare/återförsäljare, Räddningsverket, Naturvårdsverket, Kommunförbundet, användare samt IVL:s avfallstekniker och miljöforskare inom specialområdena ekotoxikologi, avfallshantering, livscykelanalyser (LCA) och arbetsmiljö

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 7.
    Henriksson, Jonas
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lindblom, Erik
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Uppföljning av oljeutsläppet från Preems oljeterminal på Loudden. Hur genomfördes saneringen och varför?2007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Erfarenheterna från bekämpning och sanering efter oljeutsläppet visar på vikten av agera tydligt, kraftfullt och snabbt. De personer som har erfarenhet och kunskap måste omgående ta 'plats' och driva igenom beslut om bekämpnings- och saneringsmetoder och slutmål. I stort sett var det precis det som utfördes vid oljeutsläppet vid Loudden 2004. I dialogerna efter utförd bekämpning och sanering är det få som ifrågasatt mål och resultat av utfört arbete. Slutsatsen är att kompetenta organisationer fick rätt roller vid bekämpning och sanering av oljan.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 8.
    Henriksson, Jonas
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lindblom, Erik
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Uppföljning av oljeutsläppet från Preems oljeterminal på Loudden. Hur genomfördes saneringen och varför?2007Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Erfarenheterna från bekämpning och sanering efter oljeutsläppet visar på vikten av agera tydligt, kraftfullt och snabbt. De personer som har erfarenhet och kunskap måste omgående ta 'plats' och driva igenom beslut om bekämpnings- och saneringsmetoder och slutmål. I stort sett var det precis det som utfördes vid oljeutsläppet vid Loudden 2004. I dialogerna efter utförd bekämpning och sanering är det få som ifrågasatt mål och resultat av utfört arbete. Slutsatsen är att kompetenta organisationer fick rätt roller vid bekämpning och sanering av oljan.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 9.
    Junestedt, Christian
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Bolinius, Dämien Johann
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Emilsson, Erik
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lassesson, Henric
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Nojpanya, Pavinee
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Wanemark, Joel
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lindblom, Erik
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sörme, Louise
    SCB.
    Förslag på utformning av ett livscykelbaserat system för kartläggning av flöden av omställningskritiska råmaterial  i den svenska teknosfären2023Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den 24 mars 2021 gav regeringen SGU i uppdrag att tillsammans med Naturvårdsverket arbeta för att öka möjligheterna till hållbar utvinning av mineral och metaller från sekundära råmaterial (Näringsdepartementet, 2021). Uppdraget innehåller ett antal strecksatser varav den fjärde handlar om att ge en överblick över flöden av kritiska mineral och metaller samt att föreslå system för hur livscykelanalys och spårbarhet kan utformas för att bidra till en cirkulär ekonomi. Denna rapport avhandlar en del av strecksatsen och beskriver resultatet av arbetet med att föreslå det efterfrågade systemet.

    Inom ramen för arbetet har det varit nödvändigt att tolka och delvis omdefiniera några av de efterfrågade delarna i systemet. I den här studien läggs tyngdpunkten på totala mängder, fördelning och användning av råmaterial, snarare än genom vilka värdekedjor ett visst delflöde av råmaterial har flödat eller vilket hållbarhetsavtryck det råmaterialflödet har orsakat. För att tydliggöra den avgränsningen benämns det system som föreslås i den här studien för ett kartläggningssystem i stället för ett spårbarhetssystem. Ett system för att spåra eller kartlägga kritiska råmaterial med syftet att bidra till en cirkulär ekonomi bör initialt inte inriktas på att samla in livscykeldata eller på att ta fram nya LCA-undersökningar, utan i stället fokusera på var olika material finns, i vilka mängder dessa förekommer samt var i livscykeln (teknosfären) dessa befinner sig och när dessa (om möjligt) kan bli tillgängliga för att återanvändas eller återvinnas. I ett uppbyggnadsskede är det därmed ett livscykelperspektiv som behövs i systemet och inte ett system för livscykelanalys.

    I arbetet med att ta fram och föreslå ett system har det ingått att beskriva befintliga datakällor, hur ett beräkningssystem skulle kunna utformas samt att beskriva hur datakällor och beräkningar ska kunna kombineras till ett system som också tar hänsyn till det arbete som inletts med digitala produktpass som ett led i den nya ekodesignförordningen som föreslås implementeras inom EU framöver.SMED förordar att ett framtida livscykelbaserat kartläggningssystem för kritiska råmaterial i den svenska teknosfären utvecklas med en så kallad bottom-up-ansats. Det innebär ett mer komplext system som ställer större krav på datainsamlingen än med en top-down-ansats. Samtidigt lägger det grunden för ett system som kan bli varaktigt över tid och som fullt ut kan dra fördel av den dramatiska ökningen av tillgängliga produktdata som de digitala produktpassen troligtvis kommer att innebära. Utformningen av och innehållet i produktpassen kommer regleras i den delegerade akten för respektive produktgrupp. Begränsad tillgång till produktdata har hittills varit det främsta argumentet för en top-down-ansats. Den pågående och samhällsgenomgripande omställningen av det svenska och europeiska energisystemet kommer att innebära ett växande materialberoende. SMED anser därför att kartläggningssystemet med stor sannolikhet kommer att vara relevant under lång tid framöver, vilket väl motiverar en hög inledande ambitionsnivå för att från början utveckla ett system att växa i. Systemet blir av nödvändighet mycket dataintensivt, men bygger i hög grad på data som samlas in centralt.

    Som framgår i flera avsnitt i den här rapporten har kartläggningssystemet utformats för att vara förenligt med de initiativ som SMED bedömer vara de viktigaste initiativen. Särskild uppmärksamhet ges åt batteriförordningen och ekodesignförordningens produktpass på EU-nivå och Avfallsregistret på nationell nivå.En framgångsfaktor för det föreslagna kartläggningssystemet blir att fortlöpande bevaka utvecklingen på området för att både säkerställa att Sveriges nationella system blir konsistent med de framväxande systemen på EU-nivå, och att identifiera och utnyttja de möjligheter till synergier mellan olika system och olika aktörer som kartläggningssystemet kommer att medföra. Inte minst har det potentialen att lindra uppgiftslämnarbördan för näringslivet, eftersom delar av den data som kartläggningssystemet behöver samtidigt efterfrågas och i många fall begärs för andra ändamål.

    Sammantaget kommer SMED till slutsatsen att mycket talar för att gå vidare med en utveckling av ett kartläggningssystem enligt vad som rekommenderas vidare i rapporten. För det fall de digitala produktpassen implementeras i en nära framtid och kan tillhandahålla den data som idag förespeglas kommer utvecklingskostnader och uppgiftslämnarbördor att hållas nere väsentligt. Å andra sidan, om data över flöden av kritiska råmaterial av ett eller annat skäl inte kommer att tillhandahållas av produktpassen ökar värdet av ett svenskt kartläggningssystem ytterligare, eftersom det då (så vitt vi kan förutse idag) inte kommer att finnas något annat system som kan teckna den nödvändiga kartan.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Lindblom, Erik
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    IWM Kurseong-Darjeeling (Final report)2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This report is only available in English.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 11.
    Lindblom, Erik
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Holmgren, Kristina
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Den småskaliga vattenkraftens miljöpåverkan och samhällsnytta2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den statliga Vattenverksamhetsutredningen föreslog 2014 bland annat att alla vattenkraftanläggningar som saknar tillstånd enligt miljöbalken bör nyprövas. Den nationella strategin för hållbar vattenkraft som kom 2015 slår fast att det krävs omfattande miljöförbättrande åtgärder för att Sverige ska klara åtagandet enligt EU:s vattendirektiv. Trots att Havs- och Vattenmyndigheten pekar på att faunapassager och ekologisk reglering är huvudinriktningen finns det en oro för att många små vattenkraftverk ska tvingas till nedläggning och utrivning på grund av höga process- och åtgärdskostnader. Det är alltså nödvändigt att klargöra det juridiska och finansiella ramverket för den småskaliga vattenkraftens framtida förändringar för att samhället ska lyckas genomföra en rättvis och hållbar omställning.

    Den här studien analyserar det tänkbara scenariot att ett stort antal små vattenkraftverk rivs ut. Idag finns det knappt 2 000 små vattenkraftverk i drift och ytterligare flera tusen fördämningar orsakade av nedlagda kraftverk, flottningsföretag och väg- och järnvägsnätet. Skulle det bidra till en hållbar samhällsutveckling om några hundra av dessa kraftverk revs ut? För att svara på det måste både miljöpåverkan och samhällsnytta studeras. Analysen har gjorts utifrån tre perspektiv – EU:s ramdirektiv för vatten, ekosystemtjänster och nationella miljömål – och för tre aspekter – kultur och rekreation, miljö samt elförsörjning. Under studiens litteraturgenomgång blev det tydligt att det i publicerad litteratur finns en övervikt mot beskrivningar av den befintliga vattenkraftens miljöpåverkan. Den småskaliga vattenkraften beskrivs sällan separat utan klumpas oftast ihop med den storskaliga, vilket kan ge en felaktig eller svårtolkad bild. Den här studien har utöver miljöpåverkan fokuserat på den småskaliga vattenkraftens betydelse för kulturmiljön och elförsörjningen.

    Många småskaliga vattenkraftanläggningar har höga kulturhistoriska värden. De är de äldsta tekniska installationerna som fortfarande är i drift och de påminner tydligt om hur Sveriges industrialisering och elektrifiering gick till. Värdena hänger starkt samman med en bibehållen verksamhet. Under de senaste åren har flera länsstyrelser arbetat med att dokumentera kulturmiljöer längs vatten, bland annat vattenkraftanläggningar. En av studiens slutsatser är att kunskapen om de här kulturhistoriska värdena bör fortsätta att dokumenteras, tillgängliggöras och användas professionellt vid beslut som rör anläggningarna.

    Idag bidrar den småskaliga vattenkraften med enstaka procent till Sveriges totala elförsörjning. Samhällsnyttan av det här begränsade bidraget bedöms vara större än vad procentsatsen antyder och kunna bli än viktigare i framtiden. Till allra största del finns de små vattenkraftverken i södra Sverige, det vill säga i de elområden där elförbrukningen är större än elproduktionen. Den här obalansen kommer att öka i takt med att fler kärnkraftsreaktorer stängs. Dessutom kan vattenkraftverken försörja lokala elnät vid stora strömavbrott, till exempel efter stormar. Så kallad ö-drift ställer särskilda tekniska krav som bara vissa anläggningar uppfyller idag, men som fler kan uppgraderas med om det bedöms vara tillräckligt angeläget. Enligt flera bedömningar finns det också möjlighet att öka elproduktionen från små och medelstora vattenkraftverk om Sverige i framtiden skulle välja en sådan energipolitisk väg. Dessa möjligheter går i praktiken förlorade om de befintliga anläggningarna rivs ut. Tyvärr har det varit svårt att hitta den här informationen om just den småskaliga vattenkraften. Det beror på att elförsörjningen främst beskrivs på systemnivå. Det gör det svårt att ta ställning till både nytta och potential för enskilda anläggningar eller för olika delområden.

    Den sammantagna slutsatsen blir att en helhetsbedömning krävs vid beslut om miljöförbättrande åtgärder och att den här bedömningen måste göras både på avrinningsområdesskala och för den enskilda anläggningen. Var i avrinningsområdet bör åtgärder prioriteras för att uppnå önskad miljöeffekt? Vilka hänsyn måste tas för att inte hota andra värden eller nyttor? Vilka krav är rimligt att ställa i det enskilda fallet utifrån vad som är miljömässigt motiverat, tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt? (Slutsatsen är giltig oavsett om det handlar om utrivning eller faunapassage och ekologisk reglering.) Den nationella strategin för hållbar vattenkraft utgår också från det nationella perspektivet och ska framöver konkretiseras genom ett antal pilotprojekt i avrinningsområdesskala. I stor utsträckning finns det redan tillräckligt kunskapsunderlag, men i flera fall beskrivs inte den småskaliga vattenkraftens roll eller betydelse specifikt. Inte minst därför är det viktigt att utnyttja expertis inom de olika ämnesområdena vid helhetsbedömningarna, så att den kunskap som finns tas till vara. Eftersom en helhetsbedömning måste väga samman vitt skilda aspekter – miljö, kulturhistoria, elförsörjning – är det viktigt att tydligt redovisa vilka prioriteringar som har gjorts och hur de motiveras.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 12.
    Lindblom, Erik
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lassesson, Henric
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Emilsson, Erik
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hedenborg, Amanda
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Waldetoft, Hannes
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Flöden av sekundära kritiska råmaterial i den svenska teknosfären2023Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    För att uppfylla åtagandena i Parisavtalet krävs en mycket omfattande omställning av världens energi- och transportsystem. De klimatvänliga energiteknikerna – vindkraftverk, solceller och elfordonsbatterier – kommer att kräva mycket stora mängder av både basmetaller och sällsynta jordartsmetaller. Europeiska kommissionen ser vart tredje år över vilka ämnen som är av avgörande betydelse för den gröna omställningen. Gemensamt är att ämnena både är av stor ekonomisk betydelse och att EU:s tillgång till ämnena är begränsad eller sårbar. Den senaste listan från 2020 består av 27 enskilda ämnen och 3 ämnesgrupper (totalt 49 ämnen). Hållbar utvinning och återvinning av sekundära råmaterial är ett växande komplement till brytning av primära mineralresurser. Enligt Sveriges strategi för en cirkulär ekonomi ska primära råmaterial så långt det är möjligt ersättas av resurser som används effektivt i cirkulära flöden. Regeringen har därför gett SGU och Naturvårdsverket i uppdrag att arbeta för att öka möjligheterna till hållbar utvinning av mineral och metaller från sekundära flöden.

    Den här studien syftar till att öka kunskapsunderlaget inom det uppdraget. Studien består av de tre delarna 1) kartläggning av sekundära flöden av kritiska råmaterial i den svenska teknosfären, 2) beskrivning av förutsättningar, möjligheter och utmaningar med olika typer av spårbarhetssystem för ökad cirkularitet samt 3) utveckling av en metod, inklusive beskrivning av datatillgång, inför kommande fördjupade eller kompletterande kartläggningar. Kartläggningen har avgränsats till de flöden där de studerade råmaterialen har passerat en användarfas innan de blir avfall och eventuellt går till återvinning. Avfall från gruvor och tillverkningsindustri ingår inte.En övergripande slutsats är att det saknas statistik för metallanvändning i Sverige. För kritiska råmaterial saknas dessutom tillförlitliga uppgifter på koncentrationer av kritiska råmaterial i produkter och uppgifterna är än bristfälligare för avfallsflödena. Den statistik som finns beskriver främst produktion, import och export av basmetallerna och avfall för olika produktkategorier. Det innebar att den ursprungliga arbetsgången med en inledande litteraturstudie följd av en statistikgenomgång för att sammanställa ett enhetligt underlag för flödesberäkningar inte kunde genomföras fullt ut. I praktiken har det varit nödvändigt att göra specifika antaganden och val av beräkningsmetoder för vart och ett av de ämnen som har kartlagts kvantitativt. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Lindblom, Erik
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Malmaeus, Mikael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Kartläggning av koppling mellan miljökvalitetsmål och tillståndspliktiga verksamheter - MERIT bakgrundsrapport2020Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Utifrån befintliga miljömålsutvärderingar, andra rapporter och dataunderlag bedöms i rapporten den samlade påverkan från tillståndspliktiga verksamheter på ett urval av miljökvalitetsmålens preciseringar och jämfört med den totala påverkan på dessa preciseringar från alla påverkanskällor. Urvalet har skett metodiskt och har avsett att på ett så representativt sätt som möjligt täcka in de tillståndspliktiga verksamheternas samlade påverkan på miljökvalitetsmålen. Totalt har preciseringar från 14 miljökvalitetsmål bedömts.

    Resultaten visar att tillståndspliktiga verksamheter tillsammans utövar en signifikant påverkan på uppfyllandet av 20 av 34 analyserade preciseringar fördelade på 12 av de 14 bedömda miljökvalitetsmålen. ”Signifikant” avser i det här sammanhanget att minst tio procent av den samlade miljöpåverkan orsakas av dessa verksamheter enligt bedömningen. Det gäller till exempel miljökvalitetsmålen Giftfri miljö, Begränsad klimatpåverkan, Ingen övergödning, Storslagen fjällmiljö och Grundvatten av god kvalitet. För spridningen av oavsiktligt bildade ämnen och användningen av särskilt farliga ämnen (Giftfri miljö), liksom för miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan, står de tillståndspliktiga verksamheterna för så mycket som 50 procent av den totala påverkan enligt denna kartläggning. I slutet av rapporten redovisas en tabell med de tillståndspliktiga verksamheternas bedömda andel av den totala påverkan för dessa 20 preciseringar.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 14.
    Lindblom, Erik
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Malmaeus, Mikael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Vindkraft i kallt klimat: Kunskapsläge och forskningsbehov2022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vindkraften har en viktig roll i framtidens energisystem och de flesta bedömare är överens om att mer el kommer att behöva produceras i Sverige framöver. De främsta skälen till detta handlar dels om en elektrifiering av transportsektorn, dels om en omställning av industrin där bland annat batteritillverkning och fossilfri ståltillverkning förutsätter stora mängder el. Trots att vindkraft framstår som en helt nödvändig och rentav den viktigaste komponenten i omställningen av energisystemet, åtminstone på kort sikt, så har utbyggnaden i Sverige bromsat in de senaste åren. En stor del av ansökningarna för nya vindkraftverk stoppas av kommunala veton, rennäring och arts- och naturvårdsskäl. Allmänhetens attityd till vindkraft varierar och även om en majoritet är positiv så ökar också motståndet på olika håll.

    För att genomföra den industriella omställningen i Sverige och elektrifieringen av fordonsflottan kommer stora mängder el behövas. Utgångspunkten i den nationella strategin för en hållbar vindkraftsutbyggnad är att åtminstone 100 TWh ny vindkraft behövs till 2040, men i vissa scenarier behövs ännu mer. Med en kraftig ökning av elbehovet i norr, med stålindustrins omställning och nya batterifabriker, etableringar av andra elintensiva industrier eller expansion av befintliga, kommer en stor del av vindkraftsutbyggnaden att behöva ske i norra Sverige. I denna rapport har vi använt scenarier mellan 12 och 60 TWh ny vindkraft i norra Sverige.Med tanke på storskaligheten i utbyggnaden är det befogat att undersöka vilka behov detta medför i termer av mark- och resursanvändning och vilka flaskhalsar som finns för utbyggnaden. Med en vindkraftutbyggnad i den storlek som ansatts kommer en markyta i storleksordningen mellan 600 och 6000 km2 att behöva utnyttjas för vindkraftparker i norra Sverige. Detta kan jämföras med ytan av Gotland som är drygt 3 000 km2. Ett tillskott på 100 TWh vindkraft i det svenska energisystemet skulle kräva i storleksordningen 8 miljoner ton järn och 2 miljoner ton cement till vindkraftverk och fundament.

    Dessa volymer av basmaterial är troligen inte problematiskt att tillhandahålla givet de mängder som världen redan bryter och använder. Mer problematisk är sannolikt behovet av kritiska råmaterial som koppar och sällsynta jordartsmetaller. Klimateffekten av materialanvändning och uppförande av vindkraftverken beräknas enligt livscykelanalyser typiskt ligga i storleksordningen 10–20 g koldioxid per producerad kWh, vilket för de energiscenarier för norra Sverige vi undersökt motsvara mellan 2,5 upp till 24 miljoner ton koldioxid (totalt), vilket kan jämföras med de samlade territoriella utsläppen från Sverige på i storleksordningen 50 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år. Samtidigt utgör vindkraften i praktiken en betydelsefull del av uppfyllandet av de svenska miljökvalitetsmålen och i synnerhet målet om Begränsad klimatpåverkan. Vissa målkonflikter kan finnas med andra miljökvalitetsmål, men analysen i denna rapport tyder generellt på att den negativa påverkan från vindkraften är hanterbar om än inte försumbar.Det är också av betydelse att förstå vilka förutsättningar norra Sveriges unika karaktär innebär för utbyggnaden av vindkraft.

    Förutom rent tekniska utmaningar har det kalla klimatet också en mer storskalig dimension, då elförsörjningen i Sverige ofta är kritisk under vintermånaderna. En vanlig uppfattning är att sträng kyla ofta sammanfaller med stiltje, vilket sätter fingret på en problematik med en stor andel vindkraft i energimixen. Sammantaget har emellertid de kalla dagarna en relativt liten påverkan på den totala elförsörjningen i Sverige. En annan aspekt av norra Sverige är befolkningsstrukturen med stora arealer glesbygd och med en pågående nyindustrialisering i delar av Norrland. Svenska Sápmi breder ut sig över hela norra Sverige ner till Dalarna i söder. En ny lag trädde i kraft i början av 2022 som bland annat innebär att statliga myndigheter ska konsultera företrädare för det samiska folket innan beslut fattas i ärenden som kan få särskild betydelse för dem. Naturen i den alpina biogeografiska regionen är en känslig miljö som kräver särskild hänsyn vid exploateringar av olika slag, inklusive vindkraft.

    Analyserna i denna rapport bygger till stora delar på litteratur men har också genomförts i samråd med aktörer i två workshopar som hållits digitalt under 2022. Viktiga teman under dessa har varit lokalsamhällets behov av samverkan och samnyttjande av mark, samhällsutvecklingen i stort och behovet av en stärkt nationell planering. Generellt konstaterades att olika intressenter behöver involveras i planering, och ersättningsfrågor behöver diskuteras för att öka acceptansen för vindkraft både lokalt och generellt. De långdragna tillståndsprocesser som i nuläget försvårar en snabb utbyggnad av vindkraften behöver hanteras och kompletteras med en effektivare samhällsplanering.

    Sammantaget drar rapporten slutsatsen att en fortsatt utbyggnad av vindkraft i norra Sverige inte försvårar uppfyllandet av miljökvalitetsmålen, och att vindkraften sannolikt är en helt avgörande förutsättning för uppfyllandet av Sveriges klimatmål inklusive miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Vindkraften är både en möjliggörare och pådrivare för den regionala nyindustrialiseringen och den nationella/globala gröna omställningen. Norra Sveriges karaktärsdrag innebär inte att vindkraften orsakar allvarligare miljöeffekter, även om de kumulativa miljöeffekterna lokalt eller på sikt kan bli allvarliga på grund av många och storskaliga etableringar i regionen. Till de största utmaningarna för utbyggnaden av vindkraft i norra Sverige hör acceptans från lokalbefolkning och/eller kommunpolitiker samt renskötsel och annan samisk markanvändning. Det finns därför ett behov av förbättrad strategisk planering för en storskalig utbyggnad av vindkraft, som kan bidra till att öka tempot och förutsägbarheten i genomförandet och undvika de flaskhalsar som uppstår inom nuvarande tillståndsprocesser. Forskning kring lämpliga lokaliseringsområden för tillkommande vindkraft ur ett holistiskt perspektiv, och bedömning av kumulativa effekter av olika aspekter av den gröna omställningen, kan bidra till förbättrade planerings- och tillståndsprocesser för landbaserad vindkraft.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Lindblom, Erik
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Strandberg, Johan
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Munthe, John
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Gruvdialog 2014 - Förbättrad miljöprövningsprocess för svenska gruvor2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Sverige är EU:s viktigaste gruvnation. EU-kommissionen presenterade 2008 sitt råvaruinitiativ (Raw Materials Initiative) och konstaterade att säkrad råvarutillgång är kritiskt för unionens fortsatta tillväxt och sysselsättning. Den svenska mineralindustrin omsätter tillsammans med stål- och metallverken, som utgör nästa steg i förädlingskedjan, 220 miljarder kronor och sysselsätter nästan 60 000 människor. Mineralnäringen svarar för 19 procent av det svenska nettoexportvärdet (SGU 2011). SGU, i samråd med Naturvårdsverket och Vinnova, tog 2011 fram "En kraftfull svensk mineralstrategi – inriktning, innehåll, uppläggning av arbeten". Där skriver de att "gruvnäringen expanderar nu åter i Sverige till följd av de ökade priserna på många metaller. Företagen LKAB och Boliden genomför stora investeringar för att utöka kapaciteten i sin verksamhet. Ett 15-tal nya eller nygamla gruvor kommer att öppnas inom en tioårsperiod. Det innebär en potentiell fördubbling av antalet aktiva gruvor i Sverige." Konjunkturen har därefter vänt för gruv- och mineralindustrin. Det förändrar emellertid inte bilden av Sverige som gruvnation med tillhörande förväntningar på fortsatt långsiktig expansion för branschen. Gruvverksamhet innebär ofrånkomligen en miljöpåverkan. Den mest påtagliga påverkan sker i form av ingrepp i landskapsbilden, buller och damm samt utsläpp till vatten. Gruvbranschen är också en stor konsument av energi. De kanske viktigaste miljöaspekterna är dock kopplade till avfallshantering. För att minimera dessa störningar krävs adekvata försiktighetsmått och en ändamålsenlig miljöprövning.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 16.
    Malmaeus, Mikael
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hansen, Karin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lindblom, Erik
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Tegeback, Annika
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Ekosystemtjänster i miljökonsekvensbeskrivningar och samhällsekonomiska konsekvensanalyser2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Att uppmärksamma de ekosystemtjänster som naturen erbjuder innebär ett perspektiv där relationen mellan människa och natur står i centrum och där ekosystemens värde för människan synliggörs på ett effektivt sätt. I denna studie undersöker vi hur ekosystemtjänster kan användas i samband med miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) och samhällsekonomiska konsekvensanalyser (SKA). Både MKB och SKA utgör viktiga beslutsunderlag rörande projekt, planer och program där naturen och ekosystemen på olika sätt påverkas.

    Vår bedömning är att ekosystemtjänster kan hjälpa till att skapa en bättre helhetssyn och att synliggöra ett flertal aspekter som idag inte kommer fram tillräckligt i MKB och SKA. Detta kan exempelvis gälla värden knutna till vardagslandskapet och fler sammanhang i tid och rum. Genom detta kan potentiellt också fler människor komma till tals och känna sig delaktiga i beslutsprocesser. Ekosystemtjänster kan därmed även bidra till att identifiera viktiga frågor som bör hanteras i beslutsprocesser.

    Detta kan komma att innebära att MKB och SKA behöver innehålla mer information. Men det kan också medföra att betydelsefulla frågor identifieras tidigare i processen och att mindre tid för kompletteringar och besvärliga förhandlingar går åt i slutändan. Ett ekosystemtjänstperspektiv kan innebära att beslut baseras på nya avvägningar och andra prioriteringar, vilket i vissa fall troligen också leder till ett annat utfall. Det är inte självklart att ekosystemen i och med detta generellt sett kommer att skyddas eller förvaltas bättre. Vad som skyddas eller bevaras kommer i högre grad att bero på vilka värden detta skapar för människor. Samtidigt skapas en begreppsapparat som synliggör vårt beroende av ekosystemen som också ger en grund för ett hållbart nyttjande.

    Våra slutsatser baseras till stor del på tre relativt utförliga fallstudier där vi undersökt miljökonsekvensbeskrivningar, samråds- och yttrandematerial.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 17.
    Malmaeus, Mikael
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hansen, Karin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Olshammar, Mikael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lindblom, Erik
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Norén, Katja
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Integrating ecosystem services in Swedish environmental assessments: an empirical analysis2018Inngår i: Impact Assessment and Project Appraisal, ISSN 1461-5517, E-ISSN 1471-5465Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Given the growing number of policies and laws that encourage inclusion of ecosystem services (ES) in processes, we have investigated environmental impact assessments (EIA) and strategic environmental assessments (SEA) conducted in Sweden in order to analyse whether ES may be integrated to enhance and improve environmental assessment of today. Representative Swedish environmental projects were reviewed. Three cases with different geographic and environmental settings were selected to allow us to study consideration of a wide range of different ES.

    We investigated the processes and discussions taking place using documentation from the cases. We formalized and labelled the expected impacts into an ES framework. Summarizing each case, we described conformities and divergences in explicit and implicit prioritizations between the actors. We discussed the benefits of integrating ES into current practices and possible improvements in the processes and methodologies. When ES could be integrated into EIAs and SEAs more aspects would be visualized and a larger stakeholder engagement stimulated leading to improved support for decision-making.

  • 18.
    Malmeaus, Mikael
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hellsten, Sofie
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lindblom, Erik
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Miljöbedömning av kumulativa effekter i infrastrukturprojekt2022Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I denna rapport presenteras ett ramverk för hur kumulativa effekter kan hanteras i miljöbedömningar av vägar och järnvägar. Kumulativa effekter uppstår när flera separata effekter från tidigare, nuvarande och/eller framtida åtgärder eller projekt samverkar. Den pågående klimat- och biologisk mångfaldskrisen understryker vikten av en holistisk och pålitlig grund för alla typer av tillståndspliktiga verksamheter, inte minst infrastrukturprojekt. Bland rapportens rekommendationer kan nämnas att miljöbedömningar bör ta upp kumulativa effekter till följd av både enskilda, existerande och rimligt förutsägbara aktiviteter, och summan av det diffusa påverkanstryck som utövas av ”bakgrundsaktiviteter” och klimatförändringar.

    Rapporten rekommenderar också ett skifte av fokus från enskilda miljöeffekter till att se miljö­påverkan i ett större sammanhang, exempelvis i form av påverkan på bevarandestatus för naturtyper i ett landskapsperspektiv och inte enbart i relation till den sökta verksamheten. Att på så sätt höja blicken är en tillämpning av ett miljövärdescentrerat perspektiv på bedömning av kumulativa effekter.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Mattsson, Eskil
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lindblom, Erik
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Emilsson, Erik
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Miljöeffekter av elnät och energilagring - En förstudie av nyckelkomponenter i ett framtida fossilfritt energisystem2021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna förstudie ger en överblick över den miljöpåverkan som förväntas ske från utbyggnad av elnät och olika energilagringstekniker i ett framtida energisystem. Rapporten beskriver miljöpåverkan för olika delar av livscykeln, dvs. utvinning av råvaror, tillverkning, anläggning, drift och underhåll samt kvittblivning inklusive återanvändning och återvinning.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 20.
    Sondal, Jonas
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Strand, Åsa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lindblom, Erik
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Samhällsplanering för en hållbart växande extraktiv vattenbrukssektor i Sverige2023Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Denna rapport syftar till att öka förståelsen för vilken roll den fysiska planeringen spelar i att skapa rätt förutsättningar för en växande och hållbar vattenbrukssektor i Sverige. Intervjuer har genomförts med tjänstepersoner på flera kommuner i Bohuslän, tjänstepersoner på länsstyrelsen i Västra Götaland samt odlare. Genomgångar har även gjorts av nationella strategier, planeringsdokument och tillståndsbeslut för extraktiva odlingar. Rapporten kan både läsas som en introduktion till samhällsplaneringens roll för en hållbart växande vattenbrukssektor (med fokus på de första delarna av rapporten), och som en analys av hur dagens planering fungerar för att ge rätt förutsättningar för sektorn (senare delen av rapporten).

    Resultaten från arbetet visar på stora svårigheter med att få den kommunala fysiska planeringen och länsstyrelsens tillståndsprocesser att synka med varandra. Även om kommuner tagit fram planeringsdokument för att skapa en proaktiv planering av havet, följer inte den reaktiva tillståndsprövningen den kommunala planeringen. Detta skapar frustration och förvirring för de som söker tillstånd och resulterar i hämmande effekter på sektorn. För att nå målen i nationella handlingsplaner och strategier om att vattenbrukssektorn ska växa behöver därför denna problematik lösas.

    För att förbättra den svenska kustzonsplaneringen diskuteras i rapporten tre olika behov att arbeta med framåt. För det första krävs mer samsyn mellan flera aktörer och inom flera frågor. Detta inkluderar till exempel behovet av säkerhetsavstånd till naturvärden, hotade naturtyper (som ålgräs), hur stora ekosystemtjänster som odlingar genererar och hur stora störningarna är på friluftslivet. Samsyn inom dessa centrala frågor är en viktig grund för ökad samverkan mellan aktörerna. För det andra behöver roller och mandat mellan olika myndigheter klargöras och kanske även förändras.

    Kommunernas vana att på land kunna ta fram planer som prioriterar mellan intressen och gör ytor exklusiva för vissa typer av aktiviteter/verksamheter verkar inte inom dagens planeringssystem kunna överföras direkt till kustzonsplanering. Trots försök till proaktiv planering där vattenbruket får ytor tilldelade, styrs användandet av havet av tillståndsprocessernas reaktiva utgångspunkt, som inte bygger bedömningarna på den kommunala planeringens utpekanden. För det tredje ser vi stora möjligheter till en bättre planeringsprocess. Utpekade områden för vattenbruk i kommunala planer verkar dåligt förankrade med militären, länsstyrelsen och odlare. En förklaring till detta är att dialogerna som planerna bygger på skedde med branschen för 10 år sedan, samtidigt som det är en ung bransch i ständig förändring.

    Rapporten föreslår därför en mer processfokuserad planering som genom forum för ständig dialog skapar samsyn och bättre förståelse för roller och mandat. Detta kan göra det tydligare för odlare, kommuner och tillståndsmyndigheter var i havet vattenbruk bör kunna prioriteras framför andra intressen utan att minska på de värden som finns.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 21.
    Strandberg, Johan
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Edlund, Daniel
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Allard, Ann-Sofie
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lindblom, Erik
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Eliaeson, Karin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Karlsson, Magnus
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Rahmberg, Magnus
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Valley, Stephan
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Utsläpp till ytvatten från gruvverksamhet - En handbok för beskrivning av påverkan på ytvatten2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I Gruvdialogen där Boliden, Havs- och vattenmyndigheten, LKAB, Länsstyrelsen i Västerbotten, Naturvårdsverket, SGU och SveMin deltar är det långsiktiga målet att förbättra miljöprövningen av svenska gruvor. Deltagande organisationer är överens om att en förbättrad miljöprövning leder till förbättrad planeringsmöjlighet för industrin, bättre uppfyllande av industrins kunskapskrav och förenklad myndighetshandläggning; sammantaget ett bättre gemensamt resursutnyttjande och kortare ledtider. För att detta ska uppnås krävs både en större förståelse för och anpassning till respektive aktörers roller, behov och agerande i miljöprövningsprocessen samt en gemensam syn på nödvändig och rimlig omfattning på inlämnat beslutsunderlag i en prövningsprocess enligt miljöbalken. Förstudien i Gruvdialogen pekade ut utsläpp till vatten som ett sakområde som återkommer i samtliga gruvprövningar och som fram till idag ofta är föremål för frågor och kompletteringskrav från granskande myndigheter. Den här handboken ger ett underlag till hur en beskrivning av ett framtida utsläpp till ytvatten från gruvverksamhet kan tas fram. Gruvdialogen avser att följa upp hur tillämpbar handboken bedöms vara i konkreta fall och därefter utvärdera om den behöver revideras och eventuellt utvecklas ytterligare. Handbokens rekommendationer är inte rättsligt bindande. Att verksamhetsutövaren följer handboken är ingen garanti för att granskande myndigheter inte kommer att ha synpunkter på underlaget i ett enskilt mål. Det är alltid en bedömning i det enskilda fallet som måste göras. Likaså är det tänkbart att syftet med utsläppsbeskrivningen och miljökonsekvensbeskrivningen kan uppnås på annat vis eller med andra metoder än de som handboken föreslår.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 22. Söderqvist, Tore
    et al.
    Cole, Scott
    Franzén, Frida
    Hasselström, Linus
    Beery, Thomas H.
    Bengtsson, Fredrik
    Björn, Helena
    Kjeller, Elsie
    Lindblom, Erik
    Mellin, Anna
    Wiberg, Johanna
    Jönsson, K. Ingemar
    Metrics for environmental compensation: A comparative analysis of Swedish municipalities2021Inngår i: Journal of Environmental Management, ISSN 0301-4797, E-ISSN 1095-8630, Vol. 299, s. 113622-113622, artikkel-id 113622Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Environmental compensation (EC) aims at addressing environmental losses due to development projects and involves a need to compare development losses with compensation gains using relevant metrics. A conceptual procedure for computing no net loss is formulated and used as a point of departure for a comparative analysis of metrics used by five Swedish municipalities as a part of their EC implementation in the spatial planning context of detailed development plans. While Swedish law does not require EC in this context, these municipalities have still decided to introduce EC requirements for development projects that occur on municipality-owned land and to promote voluntary EC among private actors in development projects on private land.

    There is substantial variation across the municipalities studied with respect to both metrics and attributes subject to measurement, but there are also similarities: The attributes considered when assessing the need for EC in conjunction with development are not only about nature per se, but also about recreational opportunities and other types ecosystem services; semi-quantitative metrics such as scores are common while quantitative or monetary metrics are rare; and metrics are rarely applied to assess compensatory gains, focusing instead on losses from development. Streamlining across municipalities might be warranted for increasing predictability and transparency for developers and citizens, but it also introduces considerable challenges such as a need for developing consistent guidelines for semi-quantitative metrics, and to handle substitutability issues if metrics are not only applied on individual attributes but also on groups of attributes.

    The broad scope of attributes used by the municipalities is in line with an international tendency to broaden EC to include not only biodiversity aspects but also ecosystem services. Moreover, the EC systems applied by the municipalities are of particular importance for highlighting the crucial role of environmental management for maintaining and enhancing biodiversity and ecosystem services not only in areas having formal protection status but also in the everyday landscape. The municipalities’ experience and strengths and weaknesses associated with their EC systems are therefore relevant also in an international perspective.

1 - 22 of 22
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.43.0