IVL Swedish Environmental Research Institute

I projektet Usereuse undersöker IVL Svenska Miljöinstitutet hur system för återanvändning kan skapas, förbättras och skalas upp på olika arenor så att återanvändning blir norm och uppfattas som enklare än nyköp. I denna studie har 15 aktörer tillsammans tagit fram fyra scenarier för hur återanvändning kan komma att fungera 2035 i Sverige: Lätt att göra rätt. Ta hand om kvalitet. Tillgång när det behövs. Gör om och om igen. 

Syftet med scenarierna är att skapa en gemensam karta över möjliga utvecklingar för återanvändning av prylar och att identifiera hinder och potential, risker och åtgärder för att göra lösningar anpassningsbara och mer framtidssäkra. Scenarierna orienterar oss i landskapet av hur användning och konsumtion av saker ser ut 2035 och ger fyra olika svar på frågan: Hur fungerar återanvändning 2035 i Sverige?

Hur mycket bygger framtida lösningar på reglering eller frivillighet? Handlar det mer om att behålla färre saker längre eller att många använder samma saker? Handlar det främst om sakerna eller hur vi använder dem? Hur storskaliga eller småskaliga system kan göra att återanvändnings skalar upp? Hur påverkas det av om vi har ont om eller gott om fritid? Alla scenarierna är normativa och beskriver fyra möjliga framtider som tar oss i riktning mot Munkmodellens planetära och sociala gränser.

Berättelser om var vi är och vart vi ska formar vår syn på världen och påverkar vilka handlingsvägar som vi ser som möjliga. Scenarios är ett transformativt verktyg för att utforska, utveckla och utvärdera våra verksamheter och våra samhällen. I rapporten finns ett verktyg som stöd för den som vill använda scenarierna i relation till sin verksamhet.

Temat för det här forskningsprojektet är hur de transportpolitiska målen kan nås i landsbygder: att säkerställa en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet i hela landet för alla invånare oberoende av kön, ålder, etnicitet etc. I en förstudie konstaterades att det behövs metoder för att involvera personer med olika behov och erfarenheter i framtagning av olika lösningar, för att säkerställa att de motsvarar faktiska behov. I projektet har en sådan metod tillämpats med syfte att identifiera innovativa lösningar. Det tvååriga projektet (2022–2023) har genomförts av IVL Svenska Miljöinstitutet, Trivector Traffic och VTI Statens väg- och transportforskningsinstitut.

Arbetet har utgått från ett intersektionellt perspektiv och metoden Mobility Labs. I projektet har intervjuer genomförts med planerare på nationell, regional och kommunal nivå och fokusgrupper har genomförts med invånare i Vilhelmina, Orsa och Sjöbo. Därefter har planerare och invånare sammanförts i samskapande workshoppar för dialog om behov och möjliga lösningar. Fokus har varit på grupperna ungdomar, äldre, invandrare och pendlare (företrädesvis med lägre inkomst), som ofta har begränsad tillgång till bil, särskilt om kostnaden för att köra bil ökar.

Genom samskapandeworkshopparna med invånare och planerare identifierades flera åtgärder för att öka tillgängligheten för boende på landsbygd och i mindre orter:

• Organisera samhället för bättre tillgänglighet med konsekvensanalys utifrån ett tillgänglighetsperspektiv innan beslut fattas.
• Vänd på tänket och låt servicen komma till medborgarna, t.ex. med läkare från regionsjukhus som besöker byar. Digitala hybridlösningar kan vara del av lösningen.
• Öka turutbudet i kollektivtrafiken genom samutnyttjande av fordon, samordning mellan kollektivtrafiken och kallelser till vården, och vidareutvecklad anropsstyrd trafik.
• Öka kvaliteten i befintlig kollektivtrafik med hjälp av små tidtabelljusteringar etc.

Flera av lösningarna skulle kunna skapa en förbättrad tillgänglighet utan att öka samhällets kostnader, därför att lösningarna främst bygger på nya sätt för att organisera olika verksamheter. Inte minst finns en stor potential i att organisera olika former av offentlig service på ett sätt som inte skapar stora tillgänglighetsglapp, vilket skapar en efterfrågan på transporter som blir svår och dyr att tillgodose. Genom digitaliseringen öppnar sig också möjligheter att ge tillgång till även specialiserad service lokalt, gärna genom hybridlösningar där mänsklig kontakt minskar barriären till den digitala tekniken. Det är uppenbart att kollektivtrafiken har en central roll för att upprätthålla tillgängligheten för de studerade grupperna. Kostnaderna begränsar möjligheterna att utöka den traditionella kollektivtrafiken, men ur ett samhällsperspektiv kan det finnas anledning att omfördela resurser från stadstrafik till landsbygdstrafik, eftersom landsbygdstrafiken ökar den absoluta tillgängligheten för de som berörs medan stadstrafiken sällan är det enda alternativet för de som använder den. Även om man efterfrågar ett ökat turutbud finns också en stor potential i att öka kollektivtrafikens tillförlitlighet, inte minst för den anropsstyrda trafiken som används mycket lite idag. Även små justeringar i information, tidtabell, skyltning etc. kan förbättra kvaliteten i befintlig kollektivtrafik utan några stora extra kostnader. En annan tydlig slutsats av analysen av intervjuer och samskapandeworkshopar är att det behövs bättre kunskap om de transportutsatta gruppernas behov hos offentliga aktörer. Detta efterfrågas av de offentliga aktörerna själva, och på vissa håll har steg börjats ta mot mer dialog och ökad förståelse för att behoven ser olika ut hos olika grupper. 

Projektet Kollaborativ kollektivtrafik för levande landsbygd (KollaKoll) har under åren 2017-2021 utvecklat och testat samverkan mellan kollektivtrafik, privatpersoner och plattformsaktörer som erbjuder delandetjänsten samåkning på landsbygden.

Det har gjorts för att skapa bättre möjligheter för fler att resa på landsbygden. Då pandemin påverkade både resmönster och genomförandet av användarstudier har KollaKoll inte kunnat undersöka hinder för användning av tjänsterna på ett tillfredställande sätt inom alla fyra pilotprojekt och framför allt inte om det finns något som skulle kunna göra det mer attraktivt och möjligt att använda samåkning och kollektivtrafik mer frekvent. 

För att öka sannolikheten att integrerade kollektivtrafik- och samåkningstjänster implementeras och används på landsbygden syftar det här projektet till att komplettera tidigare forskning genom att utforska de systemperspektiv som inte belysts tillräckligt. Fokusgrupper i två av orterna som deltog i KollaKoll-projektet har deltagit i detta projekt.

Resultatet från fokusgrupperna visar att en fungerande kollektivtrafik hamnar högt på agendan med ett mer tillgänglig och behovsstyrt utbud jämfört med dagsläget. Kollektivtrafiken är en förutsättning för samåkning. Även cykelinfrastruktur behövs för att kunna ta sig till en kollektivtrafik och/eller – samåkningshållplats.

Behovet av en normförändring lyftes för att samåkning och kollektivtrafik inte ska uppfattas som avvikande utan del i ett rationellt och normalt beteende. Det behövs en tydlighet från samhället varför olika åtgärder sker, en uthållighet och att det erbjuds alternativ som fungerar för att bryta bilnormen.

Till sist lyftes behovet av nationella transformativa förslag/styrmedel som minskar bilens attraktionskraft till fördel för mer hållbara resealternativ. Exempel på sådana styrmedel är ökade skatter på drivmedel, avståndsbaserad skatt (km-skatt) och förändrade system till avdrag för resa till och från arbetet. 

Although rebound effects are well-known as a phenomenon, the question of how to avoid and minimize rebound effects have largely been ignored in practical policy.

In this study, five concrete cases of measures and policies in the transport sector illustrate primary effects, rebound effects and possible strategies to avoid or minimize rebound effects.

The cases were explored and analyzed in a series of workshops involving in total 15 researchers and societal actors. In addition to the net impact of primary and rebound effects, factors such as the time horizon and the reversibility of the effect may also be important for the evaluation of measures and policies.

To detect and avoid rebound effects – and to assess the effectiveness of a policy – a system perspective is needed rather than a narrow sector focus. When designing measures, broad system-wide strategies or specific measures addressing particularly emission-intensive activities tend to be most effective for avoiding rebound.

Projektet har undersökt vilka rekyleffekter riskerar att uppstå i samband med åtgärder och styrmedel inom transportsektorn och vilka utformningar- och kombinationer av åtgärder och styrmedel som undviker eller minimerar rekyleffekter i transportsektorn? Resultaten bygger på fallstudier baserade på grön skatteväxling, ökat hemarbete, ökad andel elbilar i fordonsflottan, flygskatt och personliga utsläppsrätter. En bred grupp aktörer verksamma inom transportområdet bjöds in att medverka i studien. Gruppen bestod av både forskare, myndighetsexperter, kommunala tjänstepersoner och representanter för berörda aktörsnätverk på transportområdet. I tre workshops utforskades studiens frågor utifrån fem konkreta fall från transportområdet, där en åtgärd (eller flera) införs för att uppnå minskning av växthusgasutsläpp. Samtliga fall bedömdes ge upphov till rekyleffekter, många i betydande grad. Fallet Ökat hemarbete bedömdes ge upphov till ett flertal medelstora rekyleffekter, bland annat till följd av att människor på sikt förändrar sina boendemönster och att minskad pendling frigör tid och resurser för ökat fritidsresande. Ökad andel elbilar i fordonsflottan minskar kilometerkostnaden och riskerar därmed att öka bilresandet och vägslitaget. För att upptäcka och undvika rekyleffekter – och för att bedöma ett styrmedels effektivitet – behövs systemperspektiv snarare än ett fokus på enskilda sektorer. Vid utformning av åtgärder tenderar breda systemövergripande strategier eller smala åtgärder mot särskilt utsläppsintensiva aktiviteter att vara mest effektiva. Det finns en fara med att genomföra åtgärder som låser in svårföränderliga strukturer som på sikt förhindrar genomförandet av tillräckligt långtgående förändringar.

Det senaste decenniet har matavfall gått från att vara en ickefråga till att bli en miljöfråga i fokus, både i samhället i stort och i livsmedelshandeln. Rapporten beskriver vilka drivkrafter och nyckelaktörer som varit avgörande för den utvecklingen inom livsmedelshandeln och pekar ut strategier som kan vara överförbara till aktörer inom andra miljöområden där förändring behöver ske.

Sustainability discourse offers a plethora of perspectives on the type of change needed to ensure a just development within planetary boundaries, and how that change could come about. Calls for radical transformations nonetheless underline the need to examine prevalent discursive structures in society, including challenging the ‘ideology of growth’, in order to formulate new and transformative policy approaches. Based on empirical insights as to how different actors – including grassroots, planners, officials and politicians – in Sweden perceive the transformations needed to reach sustainability goals, this paper explores how narratives of change reproduce, make use of or show cracks in the eco-modern sustainability paradigm.

Syftet med studien var att utforska hur livscykelanalysers transformativa potential kan utnyttjas på bästa sätt inom detaljhandeln. Denna bransch har en nyckelroll för nödvändig omställning av produktion och konsumtionsmönster, men behöver stöd och ny kunskap för att komma vidare med hållbarhetsarbetet. Mer specifikt ville vi studera:

 •    Hur kan detaljhandeln använda LCA som underlag för att förbättra miljöprestandan  längs produkters värdekedjor?  

•    Hur kan LCA-kunskap effektivt implementeras för att driva inköp, leverantörer, kunder och arbetsprocesser att tillsammans bidra till uppfyllandet av miljömål? 

Studien utfördes som en fallstudie på produktkategorin hudkräm tillsammans med Apotek Hjärtat, Perrigo och IDUN Minerals – alla aktörer i produktkedjan för hudvård och skönhetsprodukter. Studien genomförde en LCA-screening på tre hudkrämer (en per aktör) och frågeställningarna ovan undersöktes genom en samskapad och workshop-baserad process.  Studien visade att LCA-data har en viktig roll att spela på olika ställen i beslutsprocessen, men att det är allra viktigast att LCA-data kommer in så tidigt som möjligt för att kunna påverka viktiga beslut med bäring på miljöprestanda. LCA-screeningen visade att produktion av formula och tub har i stort sett lika stor klimatpåverkan och att vad som händer med tuben – om den källsorteras eller inte, har stor betydelse för resultatet.   

Studien bekräftade att det finns ett stort gemensamt behov av miljö- och hållbarhetsdata för arbetet med hållbar produktutveckling, och att detta arbete med fördel samordnas, och i viss mån kräver samarbete genom hela värdekedjan. För att förändring av produkters hållbarhetsprestanda ska kunna genomföras krävs också kommunikation. Dels genom värdekedjan så att producenter känner till och kan anpassa sig till ökade hållbarhetskrav från detaljhandeln, dels med kunder så att deras förväntningar och betalningsvilja kan följa med de förändringar som branschen gör. Det största hindret mot att implementera LCA-data i produktutvecklings- och inköpsprocesser ligger enligt studien i de konflikter med affärsmässighet och ekonomiska mål som kan uppkomma i processen.

Kostnader för framtagandet och användning av LCA-data (och eventuellt högre pris för hållbara ingredienser, förpackningar och tillverkning) måste integreras i affärsmål och produktkalkyler för att kunna få genomslag i företagens egna arbetsprocesser utan att målkonflikter uppstår. Resultaten från projektet visade på det hela taget att det finns mycket att vinna på att involvera hela värdekedjor i denna typ av process – och att det går att skapa förtroendefulla dialoger där nyckelpersoner kan dela erfarenheter för att tillsammans söka lösningar på problem som är svåra att lösa för det individuella företaget.