IVL Swedish Environmental Research Institute

ivl.se
Endre søk
Begrens søket
1 - 9 of 9
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Baresel, Christian
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Dahlgren, Lena
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Almemark, Mats
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Ek, Mats
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Harding, Mila
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Karlsson, Jesper
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Yang, Jing-Jing
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Allard, Ann-Sofie
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Magnér, Jörgen
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Ejhed, Heléne
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Björk, Anders
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Reuse of treated wastewater for non-potable use (ReUse)2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Population growth, increasing living standards, but also environmental hazards with global climate change as the most significant are all contributing to an increasing water stress in many parts of the world. While access to fresh water for drinking water is getting more costly due to environmental pollution, uses of drinking water conflicts with water needs for agricultural and industrial use, which are in need of substantial water quantities. The use of reclaimed wastewater for non-potable purposes provides a solution for this. This is not new and has in fact been applied in many regions as the main water management approach. As water scarcity becomes more severe, also the need for more sustainable and holistic approaches to deal with our limited fresh water resources becomes more and more obvious. The traditional one-way water handling approach, with end-of-pipe treatment releasing “clean” effluent water to nature, has to be converted into a society-internal water reuse scheme where different water qualities and water uses are considered as an integral part of the water cycle.

    The present report presents activities and results from an international project that aimed at developing and optimizing water treatment processes and systems for sustainable reuse of treated wastewater. The starting point is to combine the sequential batch treatment (SBR, sequencing batch reactors) with different conventional and emerging secondary and tertiary treatment techniques in various combinations, optimized from an overall sustainability perspective. Evaluation and optimization is achieved using life cycle assessment and life cycle cost assessment and their combination.

    Den här rapporten finns endast på engelska. Svensk sammanfattning finns i rapporten.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 2.
    Baresel, Christian
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Ek, Mats
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Ejhed, Heléne
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Allard, Ann-Sofie
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Magnér, Jörgen
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Dahlgren, Lena
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Westling, Klara
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Fortkamp, Uwe
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Harding, Mila
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Fång, Johan
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Karlsson, Jesper
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sustainable Treatment Systems for Removal of Pharmaceutical Residues and Other Priority Persistent Substances.2019Inngår i: Water Science and Technology, ISSN 0273-1223, E-ISSN 1996-9732Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 3.
    Baresel, Christian
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Ek, Mats
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Harding, Mila
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Allard, Ann-Sofie
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Karlsson, Jesper
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Magnér, Jörgen
    Kompletterande tester för en resurseffektiv avancerad rening av avloppsvatten2017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Större delen av de läkemedel och andra mikroföroreningar som används i samhället hamnar i våra avloppsreningsverk. Där bryts en del ner effektivt, men många föroreningar passerar i stort sett opåverkade genom verken. Vid låg utspädning i närrecipienten kan vissa substanser nå så höga halter att man inte kan utesluta effekter på vattenlevande organismer. Kompletterande rening av avloppsvattnet vid avloppsreningsverk kan därför vare ett alternativ för att avlägsna dessa mikroföroreningar. De mest lovande teknikerna för att minska utsläppen av ett brett spektrum av läkemedelssubstanser och andra svårnedbrytbara substanser är behandling med starka oxidationsmedel, främst ozon, adsorption till aktivt kol och en utökad biologisk nedbrytning.

    Denna rapport redovisar resultat från fortsatta försök med avskiljning av särskilt läkemedelsrester i avloppsvatten inom projektet SystemLäk, och kompletterar tidigare genomförda försök inom samma projekt. I första hand har 24 olika läkemedel, som ofta förekommer i avloppsvatten och som representerar olika läkemedelsgrupper, analyserats. Tekniker som studerats innefattar: § Granulerat aktivt kol som filtermaterial med biologisk aktivitet - BAF(GAK) § Rening med biokol framställt från bioslam/organiskt substrat - BAK § Användning av pulveriserat aktivt kol i MembranBioReaktor (MBR) -PAK § Oxidation med ozon § Oxidation med klordioxid

    Genomförda tester, i kombination med tidigare försök, visar tydligt på att de flesta studerade teknikerna ger ökad avskiljning av de flesta studerade ämnena. I många fall får man en mycket bra effekt med en rimlig insats. Testerna har även lyft fram begränsningar hos de studerade teknikerna: BAF(GAK) - Granulerat aktivt kol som biofilter, BAK – Biokol framställt från bioslam, PAK-MBR – Pulveriserat aktivt kol (PAK) i membranbioreaktor, Resurseffektiv ozonering, Klordioxid (ClO2)

    För mer detaljer kring de ämnen som studerats, analysmetoder för dessa, vilken effekt dessa har i recipienten samt till vilken nivå de bör reduceras hänvisas till den första delrapporten i SystemLäk (Baresel m fl., 2015a). För en samlad bedömning av olika reningssystem inklusive miljöpåverkan och kostnader samt vilka av tekniker som rekommenderas hänvisas till slutrapporten i SystemLäk (Baresel m fl., 2017).

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 4.
    Baresel, Christian
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Ek, Mats
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Harding, Mila
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Bergström, Rune
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Behandling av biologiskt renat avloppsvatten med ozon eller aktivt kol2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Behandling med ozon respektive granulerat aktivt kol (GAC) har jämförts för ytterligare rening av ett redan väl kemiskt och biologiskt behandlat avloppsvatten. Avloppsvattnet togs från försöksanläggningen Hammarby Sjöstadsverk där inkommande vatten till Henriksdalsverket behandlats genom förfällning, fördenitrifikation, nitrifikation och efterdenitrifikation i en MBR i pilotskala. Processen är den som planeras för den kommande utbyggnaden Henriksdalsverket, och ger ett partikelfritt vatten. Reningen i pilotanläggningen är mycket effektiv, men ytterligare avskiljning av en del organiska föreningar kan på sikt komma att krävas. Det gäller särskilt en del läkemedelsrester. Extra steg med ozonbehandling eller aktivt kol är de mest aktuella, och har testats i denna studie i en skala på ca 1 m3/tim. Koncentrationerna av 37 läkemedelsrester och ett antal fenoliska ämnen har analyserats före och efter behandlingarna. Ozon testades i doser mellan 3 och 13 g/m3. 9 av de 18 detekterbara läkemedlen i vattnet från MBR-piloten avlägsnades redan vid 3 g ozon/m3. Efter 5 g/m3 återstod 6 föreningar i mätbar halt, och efter 7 g/m3 endast 3 stycken (atenolol, metoprolol och oxazepam). Efter 13 g/m3 återstod endast oxazepam (18 ng/L). Bland fenolära föreningar avlägsnades triklosan och bisfenol A effektivt vid 7 g ozon/m3. Nonylfenol och oktylfenol var betydligt mer stabila, och halterna halverades bara vid 7 g/m3. 13 g ozon/m3 gav inte mycket bättre effekt. En metod att reglera ozondos efter behov diskuteras. Granulerat aktivt kol (GAC) testades i en anläggning med automatisk backspolning när bädden tenderade att sätta igen. Huvuddelen av analyserna gjordes när ca 6 800 bäddvolymer hade passerat, motsvarande ca 13 m3/kg kol. Avskiljningen avtar normalt med belastningen, men har i tidigare försök visats vara acceptabel åtminstone till 25 000 bäddvolymer eller 50 m3/kg kol. Kontakttiden i bädden (EBCT) tyckts inte påverka avskiljningen i intervallet 10 till 18 minuter. Avskiljningen av läkemedelsrester var generellt bättre med GAC än med 7 g ozon/m3, och för oxazepam även klart bättre än vid 13 g ozon/m3. Oktylfenol och triklosan reducerades bra, men inte nonylfenol och bisfenol A. Nya analyser vid högre belastning krävs dock för att bedöma avskiljningen över kolets hela tekniska livslängd. Kompletterande analyser efter runt 16 700 Empty Bed Volumes (EBV), motsvarande drygt 32 m3/kg kol, tyder dock på en fortsatt bra reningseffektivitet. Reningen med ozon och GAC jämfördes också med reningen vid omvänd osmos (RO) inom en annan aktivitet av projektet. RO var effektivare än både ozon och GAC, men är totalt sett betydligt mer resurskrävande. Avloppsvattnets färg minskade kraftigt med de två metoderna, men allra mest med ozon. Övriga parametrar påverkades mindre, men en ytterligare desinfektion av det redan ganska rena vattnet noterades med båda metoderna. Varje enskilt ämnes gränsvärde gällande möjlig påverkan på recipienten (PNEC) samt det aktuella reningsverkets initiala utspädning i recipienten bör styra reningsgraden. Vid en jämförelse mellan metoderna bör även kostnader (kapital- och driftskostnader) samt totala resursförbrukning tas i beaktan. Även en livscykel analys över den totala miljöpåverkan av dessa metoder bör ingå. Dessa beräkningar är ännu inte slutförda, men ozon blir troligen billigare än GAC vid samma grad av rening.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 5.
    Baresel, Christian
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Harding, Mila
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Fång, Johan
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sustainable Treatment Systems for Removal of Pharmaceutical Residues and Other Priority Persistent Substances.2019Inngår i: Water Science and Technology, ISSN 0273-1223, E-ISSN 1996-9732Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 6.
    Baresel, Christian
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Harding, Mila
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Junestedt, Christian
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Removal of pharmaceutical residues from municipal wastewater using UV/H2O22019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Different studies have indicated limitations of treatment technologies such as ozone oxidation and active carbon for certain particularly persistent substances in municipal wastewater. Therefore, the use of advanced oxidation treatment using UV light coupled with hydrogen peroxide (UV/H2O2) for the oxidation of pharmaceutical residues in municipal wastewater effluents was investigated.
    The conducted tests, comprising both lab-scale and pilot-scale studies, show good removal efficiencies for all pharmaceuticals observed in the effluent of Stockholm’s largest WWTP. A clear dose-response behaviour is observed that can be used for targeting various substances depending on removal target definition.
    The cost evaluation of the technique reveals that UV/H2O2 applications may be more cost intensive compared to other technologies, especially ozonation and activated carbon. However, compared to combinations of several technologies such as ozonation and activated carbon or technologies with ultrafiltration, UV/H2O2 applications may be in the same or lower cost range. Based on the project results it is understood that the gap in costs towards other removal techniques is not that wide and that several advantages of the UV/H2O2 technology may favour its application in various cases. For this, further investigations are planned by the project partners.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 7.
    Ek, Mats
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Bergström, Rune
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Magnér, Jörgen
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Harding, Mila
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Baresel, Christian
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Aktivt kol för avlägsnande av läkemedelsrester ur behandlat avloppsvatten2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Här rapporteras om ett långtidsförsök med aktivt kol i kolonner/bäddar för att bestämma avskiljning och kolets kapacitet. Kolfiltret sattes in som ett extra polersteg efter den normala reningen vid Henriksdals avloppsreningsverk i Stockholm. Försöken genomfördes under 19 månader 2011-2012 vid försöksanläggningen Hammarby Sjöstadsverk. Avskiljningen av analyserade läkemedelssubstanser var generellt mycket bra. Vid en belastning motsvarande 50 m3 vatten/kg kol (20 g kol/m3 vatten) passerade 5-10 % av vissa föreningar den första kolonnen. Även vid över 70 m3/kg kol i första kolonnen kunde man inte påvisa kvantifierbara mängder ut från kolonn 2. Det största problemet för teknisk drift var den begränsade hydrauliska kapaciteten, till stor del beroende på mikrobiell tillväxt i kolonnerna. Kolet måste regelbundet rensas genom backspolning med luft och vatten. Baserat på förbrukningen av kol och andras beräkningar av totalkostnaden inklusive investeringar kommer man fram till en totalkostnad för reningen med aktivt kol kring 1 kr/m3 vatten i ett sort avloppsreningsverk. Det är högre än för ozonbehandling, men lägre än för andra metoder med samma effektivitet. Vid en bedömning av olika metoder bör också andra faktorer än de rent ekonomiska vägas in. Fortsatta studier av hydraulisk kapacitet, nödvändig uppehållstid och avskiljning av andra organiska föreningar föreslås, och har delvis påbörjats.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 8.
    Malovanyy, Andriy
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hedman, Fredrik
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Goicoechea Feldtmann, Melissa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Harding, Mila
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Yang, Jing-Jing
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Rening av PFAS-förorenat vatten från avfallsanläggningar2021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med detta projekt var att studera rening av PFAS-förorenat lakvatten från avfallsanläggningar genom praktiska försök i labb- och pilotskala och genom sammanfattning och utvärdering av försök som genomfördes på andra avfallsanläggningar. Försök med ett brett spektrum av olika reningstekniker genomfördes på fyra avfallsanläggningar.

    En generell slutsats för alla tekniker som ger en rimlig reningskostnad är att de PFAS som har en kortare fullfluorerad kolkedja avskiljs sämre än de med en längre kedja. Ett stort fokus i utvärderingen av resultaten var därför att demonstrera hur olika reningsgrader för olika PFAS kan påverka reningskostnader. Utvärderingen av samtliga försök visade att skumfraktionering, rening med GAK och jonbytare är de mest lovande teknikerna som ger liknande kostnader vid samma reduktionsgrad. Om reningen ska utformas utifrån dagens krav blir reningskostnaderna lägst vid användning av jonbytare. Skumfraktionering ger bra reduktion av PFAS med sex eller fler helfluorerade kolatomer och är den mest kostnadseffektiva tekniken för reduktionen av de mest toxiska PFAS. Rening med GAK bedöms vara motiverat vid låga inkommande DOC-halter och om rening av andra organiska miljögifter behövs. Kostnad för rening av PFAS-förorenat lakvatten beräknas till 5-13 kr/m3 för en mellanstor avfallsanläggning.

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 9.
    Nilsson, Sara
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Harding, Mila
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Baresel, Christian
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Björk, Anders
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Feasibility Study of Passive Acoustic and Soft Sensor Based Monitoring of Biological Wastewater Treatment Processes2017Inngår i: International Journal of Engineering and Technical Research (IJETR), Vol. 7, nr 2, s. 22-28Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Many process parameters in a wastewater treatment plant are expensive, difficult or even impossible to measure online, limiting the possibilities for efficient process monitoring and control. In this work, soft sensors were developed to provide on-line values for a number of parameters, primarily different fractions of phosphate (PO4 and total phosphorous), nitrogen (NO3, NH4 and total nitrogen), organic matter (COD) and suspended solids (TSS), at five different steps of the wastewater treatment process at the R&D-facility Hammarby Sjöstadsverk. The soft sensors were PLS (Partial Least Squares) models predicting the value of the hard-to-measure parameters based on easy-to-measure process parameters that were normally measured on-line or on acoustic data generated by acoustic sensors placed on the tanks of three of the five selected process steps.

    During a 13-day sampling campaign, data for the soft sensor development and validation were collected by laboratory analysis of the hard-to-measure parameters and combining them with corresponding 5 minute average values of the on-line parameters and the acoustic data. A majority of the soft sensors that were based on acoustic data had comparable or better performance than corresponding models using process data, indicating that data from acoustic sensors are of interest as input variables for soft sensors at WWTPs. The performance of the soft sensors varied significantly and some of them showed promising results.

    When removing the effect of the laboratory measurement error and the sampling error, 6 out of 26 soft sensor models had a so-called relative true prediction error less than 10% (NO3 in untreated water, COD, TSS and NO3 in the first bioreactor, NH4 in the last bioreactor and TSS in the membrane bioreactor). In combination with the proposed actions for further improvement of the models, the results suggest that soft sensors, that in many cases preferably could be based on acoustic data, is a possible approach to provide WWTPs with on-line process data.

1 - 9 of 9
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
v. 2.44.0