The objective of this work is to study interpretation as a procedure to use the quantitative results of a life-cycle inventory to compare process alternatives with the aim to conclude, whether or not significant differences exist with regard to the studied issues (individual emissions or impact categories). As a result of an introductory survey a procedure for quantitative interpretations is suggested, with data-quality scoring, statistical experimental planning, and multivariate data analysis as basic tools. The procedure has been tested on a case study of treatment of paper packaging waste, either by material recycling or by energy recovery (incineration). The inventory of an earlier study has been used. With the aid of what is called a conceptual model five variables, which could be presumed to have an influence on the environmental impact of paper packaging waste treatment, were identified. The choice of technology, material recycling or energy recovery, was one of these variables. Subsequently 36 scenario calculations, organised in an experimental matrix, were performed. The result was interpreted with the multivariate techniques principal component analysis (PCA), partial least-square modelling (PLS), and uncertainty analysis. The multivariate analysis made it possible to isolate the influence of the variable 'choice of technology' on the environmental impact of the system.
Det är alltmer uppenbart att påverkan på miljön inte enbart beror på utsläppen från enskilda industrier. Miljön påverkas i hela kedjan från utvinning av råvaror, produktion och konsumtion av en vara, fram tills varan blir avfall. Även transporter, energiförbrukning och effekter på arbetsmiljön är viktiga faktorer i bedömningen av den totala påverkan på miljön. I framtiden kommer bedömningen att innefatta allt fler av dessa steg. Det är enbart mot bakgrund av sådana totalbedömningar, som det går att jämföra mijöeffekter, t ex av olika varor eller olika produktionsmetoder. En beskrivning av miljöpåverkan från olika delar av varans livstid, gör det också möjligt att prioritera åtgärderna, så att de sätts in där de gör störst nytta. Som ett enkelt exempel på vad som kan innefattas i en livstidsanalys, har IVL på uppdrag av Miljödepartementet, gjort en översiktlig livstidsanalys av en soffa som exempel på hur en vardagsvara kan påverka miljön, från vaggan till graven.
Efterfrågan på miljöinformation i olika former förväntas öka under de kommande åren. Det gäller såväl internt inom företaget som externt till kunder, ägare, övriga finansiärer, myndigheter m.fl. För att kunna möta de förväntade kraven har företagen inom järn- och stålindustrin identifierat ett behov av att åstadkomma en strukturerad miljödatahantering (lagring, bearbetning och dokumentation), som möjliggör att ett och samma dataunderlag så långt som möjligt kan utnyttjas och relativt enkelt omformas till olika former av kommunikationsprodukter. Projektets mål är därför att ta fram en branschgemensam struktur för miljödatahantering inom järn- och stålindustrin
Försök att behandla barklakvatten genom att recirkulera detta över en begränsad del av upplagets yta har utförts i pilotskala vid Skoghallsverkens barkupplag. Försöken visar att det är möjligt att med konventionell biologisk behandling nå jämförbara reningsresultat med ett filter som enbart upptar ett fåtal procent av upplagets yta. Filtret kan stabilt belastas med minst 0,25 kg COD/m3,d. och kräver inga kemikalietillsatser. För att undvika att den hydrauliska belasningen blir kapacitetsbestämmande krävs dock att barkbädden förstärks med ett inert och lätt material.
Användningen av livscykelanalys (LCA) kan delas in i utvärderingar av enskilda produkter och utvärderingar av sammansatta system med flera produkter. I det första fallet talar vi i detta projekt om en bokförings-LCA och i det andra fallet om en konsekvens-LCA . I båda fallen tillämpas ett livscykeltänkande. I en bokförings-LCA ingår bara direkta effekter inom den studerade produktens livscykel, medan en konsekvens-LCA även inkluderar effekter på angränsande produkter. Systemperspektiven kompletterar med andra ord varandra. Notera att i en LCA används begreppet produkt för alla nyttigheter som en process genererar oavsett om det är en tjänst, ett enskilt material, eller en komplex produkt såsom ett byggnadsverk. En bokförings-LCA kännetecknas av ambitionen att den beräknade miljöbelastningen för alla världens produkter ska kunna summeras och stämmer då med de globala utsläppen, det vill säga den så kallade 100%-regeln. I en konsekvens-LCA gäller inte detta utan här ges en beskrivning av vad som händer vid en förändring och vilka konsekvenser detta har på ett bredare, mer sammansatt system och dess miljöbelastning. I projektet och tidigare vetenskapliga studier konstateras det att dessa två systemsyner svarar på olika frågor och därmed kan existera parallellt, givet att det är tydligt vilken systemsyn som använts. Följande rekommendationer om användningen av de två systemsynerna, baseras på det arbete som gjorts i projektetet Robust LCA, och kan sammanfattas enligt nedan: Bokförings-LCA lämpar sig för att utvärdera och jämföra produkter där det är viktigt att entydiga svar erhålls och att miljöbelastning som beskrivs stämmer med de utsläpp som beslutsfattarna kan relatera till. Konsekvens-LCA inkluderar indirekta effekter och lämpar sig för att ge beslutsfattare insikt i hur deras beslut kan påverka samhällets miljöbelastning. I den LCA-typologi som tagits fram delas bokförings-LCA in i tillämpningsfall som här benämns Produkter respektive Material . På motsvarande sätt delas konsekvens-LCA delas in i Undvikna emissioner och Korg av funktioner . Sedan kan dessa varianter, beroende på vilken typ av konsekvenser som analyseras, utföras med en Antagen marginal , Driftsmarginal , Utbyggnadsmarginal eller Komplex marginal .
This report is only available in English.
Målet med projektet robust LCA är att belysa hur LCA kan utföras med olika metodansatser i olika bedömningssituationer. Syftet är att ge förslag på metoder, anvisningar och handledning för hur LCA kan anpassas för att uppnå en ökad jämförbarhet mellan alla slags produkter, inklusive byggnader och andra konstruktioner. Med andra ord är ambitionen att utveckla och beskriva hur LCA kan göras mer entydig. Det skulle stärka dess användbarhet vid produktjämförelse och som ett verktyg i offentlig upphandling, i miljöklassningssystem med mera. En sådan utveckling bör gynna och stimulera en ökad användning av LCA på markanden. På samma sätt kan konkurrenskraften stärkas för de innovativa företag som ser miljöaspekter som en konkurrensfördel. Projektet är indelat i två delprojekt där denna rapport tillsammans med rapporten ”Typologi över LCA-metodik – två kompletterande systemsyner” (IVL rapport B2122), utgör avrapporteringen från projektets första del. Dessa underlagsrapporter vänder sig till en icke-LCA-expert såväl som till experten. Denna del av projektet utgör en introduktion till vad LCA är, dess historia, dess kopplingar till andra kommunikationsprodukter och en beskrivning av viktiga metodval som görs i en LCA och som påverkar resultatet. Den andra delen av projektet vänder sig till LCA-experten och har resulterat i en ”PCR-guide ...” med detaljerade metodanvisningar av sådant som är otydligt eller som vi anser behöver förbättras i de LCA-standarder som idag används i bygg- och fastighetssektorn (EN 15 804 och EN 15978) (IVL rapport B2101). För att beskriva resultatet av konsensusprocessen kommer styrgruppen att arbeta fram ett dokument som omfattar ett antal konkreta ställningstaganden, kopplat till användning av LCA i sektorn, med titeln; ”Policy-sammanfattning: Robust användning av LCA”. Projektet har bedrivits i dialogform med flera workshops där avsikten har varit att nå samsyn om en gemensam robust LCA-metodik som gör att den går att användas för att jämföra produkter, byggnadsverk med mera.
The objective of this product category rules (PCR) project is two-fold: to develop an international common operational methodology for building products environmental declarations (ED), and to identify aspects that are not yet agreed upon. This PCR cover technical aspects relevant for the declaration of building products based on a life-cycle assessment (LCA) covering the 'cradle-to-gate' perspective. The PCR also include specifications to develop a PCR on building products' applications that account for a full life cycle (cradle-to-grave). Only when the LCA covers a full life cycle is it, in theory, possible to use the result for supporting decision-making in comparative purpose, provided that a common functional unit can be established. The development of EDs also makes the type III declaration a useful tool to aid consumers in decision-making. To comply with the ISO 14025 standard for EDs, this PCR has to be complemented by administrative rules that are relevant to a program operator and the environmental declaration type III program that is specified by this program body. For implementation on the Swedish market, the PCR developed here will be complemented with such administrative issues defined in the type III program 'Requirements for Environmental Product Declarations', hosted by the Swedish Environmental Management Council (MSR).
En ökande insikt att miljöpåverkan inte endast uppstår i samband med industriella processer utan under en produkts hela livscykel har medfört ett ökat intresse för livscykelanalyser. Dessa syftar till att utvärdera totala miljöpåverkan från en produkt (eller en aktivitet) under produktens hela livstid, ibland uttryckt som 'från vaggan till graven'. I denna begränsade litteraturstudie har några av de befintliga metoderna för livscykelanalyser studerats. Denna genomgång visar att de metoder som idag används är behäftade med vissa problem. För att livscykelanalyser skall kunna utvecklas till ett operationellt användbart verktyg för analys av total miljöpåverkan krävs en metodutveckling inom olika områden varav några identifieras här.
In the general structure of LCA, the classification components (section comes after the inventory For the classification system, a number of requirements can be formuled
Detta projekt har som huvudsaklig inriktning att från ett miljö- och resursperspektiv belysa konsekvenser av ev framtida storskalig etanolproduktion ur cellulosahaltiga, avfallsbaserade råvaror med produktionsmetoden CHAP (Concentrated Hydrochloric Acid Process), baserat på data från förstudier. Denna konsekvensbedömning görs med hjälp av livscykelanalysmetodik. I en livscykelanalys (LCA) ingår en inventering och bedömning av resursförbrukning, via produktion och användning, till avfallshantering. Utgångspunkten för inventeringen har varit CHAP-processen så som den beskrivits i förstudier, som utnyttjar ur hushållsavfall i Lövsta, Stockholm sorterad råvara. Etanolen är tänkt att användas som drivmedel för innerstadsbussar. Som referensalternativ används miljödiesel. Då etanolen produceras ur sorterat avfall, förändras det totala avfallshanteringssystemet. För att få jämförbara system omfattar analysen därför flera funktioner som de studerade systemen skall uppfylla. Förutom bussbränsle, skall systemen ta hand om en viss mängd hushållsavfall, en viss mängd industriavfall samt producera en viss mängd värme och el. För etanolproduktionen krävs processenergi. Två alternativa fall har studerats där energin baseras på aningen olja eller biobränsle. Det bör noteras att denna studie berör en tänkbar metod för etanolproduktion. Inga slutsatser kan därför dras från denna studie angående andra produktionsmetoder.
Naturvårdsverket har uppdragit åt IVL att genomföra en studie, i vilken publicerade livscykelanalyser (LCA) och andra studier där PVC jämförts med alternativa material för olika produktgrupper skall inventeras, sammanställas och analyseras. I uppdraget ingår också en kvalitativ miljökonsekvensbedömning av PVC jämfört med alternativa material för utvalda produktgrupper baserad på det sammanställda underlaget i den omfattning och utsträckning som underlagets kvalitet medger. Utifrån en LCA kan man oftast inte dra slutsatser av typen 'Produkt A är miljömässigt bättre än produkt B'. Ett huvudskäl till varför det är svårt att dra så långtgående slutsatser är att det alltid finns osäkerhet i beskrivningar av system, dataluckor och kunskap om olika miljöproblem. Den typ av information som en LCA kan producera är oftast en identifiering av viktiga aspekter, nyckelfaktorer, i de system man studerar. I denhär studien är de nyckelfaktorer vi identifierar framför allt mellan olika produkter med avseende på deras bidrag till olika miljöhot och effektkategorier. Utifrån en checklista över miljöhot, effektkategorier, som bör inkluderas i en studie för att man skall kunna dra slutsatser om total miljöpåverkan kan konstateras att i ingen av de studier vi har fördjupat oss i här finns underlag för att man ska kunna behandla alla dessa miljöhot. En LCA kan däremot identifiera vissa viktiga aspekter, och skillnader, inom och mellan analyserande system.
Fasta restprodukter från förbränning har studerats. Studierna har omfattat följande restprodukter: en flygaska och en avsvavlingsprodukt från kolpulverförbränning, en flygaska (cyklonaska) och en bottenaska (förbrukat bäddmaterial) från förbränning av kol i en PFBC-anläggning samt en flygaska från förbränning av hushållsavfall. Restprodukterna har studerats med avseende på innehåll och i lakningstest. En vanlig metod för lakningstest är de sk ENA-lakningarna där man i fyra cykler byter antingen lakvatten eller aska. I denna undersökning har lakningarna förlängts till att omfatta tio cykler vid försöket med byte av lakvatten. Lakvattnet har analyserats på ett antal olika element, både huvudelement och spårelement. Fysikalisk speciering genom filtreringar på lakvattnet har utförts. Resultaten från lakningarna har jämförts både med tidigare publicerat material och med teoretiska modellberäkningar.
Människans användning av jordens resurser behöver nå långsiktigt hållbara nivåer. Resurseffektivitet är ett av sju så kallade flaggskeppsinitiativ som EU-kommissionen lanserat inom ramen för Europa 2020-strategin (EU-kommissionen 2010). Initiativet för ett resurseffektivt Europa syftar till att stödja en resurseffektiv och koldioxidsnål ekonomi och hållbar utveckling. Initiativet riktas mot ett flertal områden – klimat, energi, transporter, industri, råvaror, jordbruk, fiske, biodiversitet och regional utveckling (EU-kommissionen 2011). Ökad resurseffektivitet i energisystemet är en del av detta och innefattar exempelvis energieffektivisering, minskad energikonsumtion, ökad användning av förnybar energi och minskad användning av fossila bränslen. De sektorer som huvudsakligen berörs är el- och värmeproduktion, industri, transporter, bostäder och avfall.
IVL Svenska Miljöinstitutet har, med finansiellt stöd från Energimyndigheten, i denna broschyr gjort en sammanställning av kopplingen mellan resurseffektivitet och energisystem. Dennasammanställning gör inte anspråk på att vara heltäckande utan syftar till påbörja en diskussion om resurseffektivitet kopplat till energisystemet.
This report is only available in Swedish.
Safe products are important for the building and construction industry as many of these products have a long lifetime and are used in large quantities. The building and construction industry is focused on the substitution of unwanted chemical substances and needs methods to apply the EU's developed definition of endocrine disruptors. The guidance document proposes a practical method using scientifically based criteria for evaluating endocrine disruptors. An evaluation flow chart with three main steps has been proposed to help optimize the adaptation of current knowledge and information about endocrine disruptors and to be prepared for new and updated information. The flow chart supports evaluation of all the relevant scientific data in a transparent and holistic way and enables a quality-assured flow of information. Proposed workflow: • Step A: Assessed and identified as endocrine disruptor (ED) • Step B: Other indications that the substance of interest can have ED properties • Step C: Evaluation of the ED assessment found in step B The main benefit of the proposed workflow is that it combines the strength of both regulatory assessments and non-regulatory lists while allowing for new scientific evidence to be included in case the criteria used in these lists become outdated or are refuted.
I rapporten redovisas nordiska och vissa europeiska behandlingsanläggningar för problemavfall. Uppgifter ges över accepterade avfallstyper, behandlingskapacitet, priser samt ev krav vad gäller emballage eller transportsätt. Motsvarande uppgifter över mottagningsstationer ges. Vidare kommenteras kortfattat transportbestämmelser enligt ADR.
I rapporten redoviss nordiska och vissa europeiska behandlingsanläggningar för problemavfall. Uppgifter ges över accepterade avfallstyper, behandlingskapacitet, priser samt ev krav vad gäller emballage eller transportsätt. Motsvarande uppgifter över mottagningstationer ges. Vdare kommenteras kortfattat transportbestämmelser enlgt ADR.
En granskning av kriteriearbetet för rengöringsprodukter i Svan-märkningen har genomförts, i huvudsak baserad på intervjuer med handläggare vid de norska och svenska sekretariaten samt de underlagsdokument, som finns tillgängliga vid sekretariaten.
IVL har i det här projektet i första hand försökt belysa möjligheterna till en mer ändamålsenlig miljökontroll genom att kartlägga ett antal frågor angående spärrfiltrets funktion och tillgänglighet. Inga egna mätningar har gjorts, istället har tillgängliga data, som Boliden och SSAB ställt till förfogande bearbetats. I USA och Australien har flera studier av spärrfilter gjorts. Det relativt vanliga antagandet är att ett korrekt dimensionerat och väl skött spärrfilter skall ge resthalter under 5-10 mg stoft/m3h. Det resultat som erhållits visar att variationerna är så stora att det inte är möjligt att utifrån sådana mätningar beräkna utsläppsmängder, ej heller tolka det som ett kvitto på anläggningens normala funktion.
A Manual for the Calculation of Ecoprofiles intended for Third Party Certified Environmental Product Performance Declarations
ILCD står för International Reference Life Cycle Data System Handbook. Syftet med vår rapport är att beskriva uppkomsten och innehållet i ILCD-handboken och jämföra de rekommenderar som ges jämfört med god praxis inom livscykelanalys (LCA). Vi fångar också upp den första tillämpningen av handboken som är preliminära riktlinjer för "Environmental Footprints", och då speciellt "Product Environmental Footprints" (PEF). Riktlinjer för dessa Footprints finns i en preliminär "PEF Guide". Rapporten tar i första hand upp metodfrågor, krav och riktlinjer för miljöprofiler/footprints för produkter, men det finns även motsvarande riktlinjer för organisationer. ILCD-handboken är skriven för LCA-experter. För att branschföreningar, företag och myndigheter ska kunna utnyttja den här rapporten i sin pågående dialog med EU-kommissionen kring PEF-guiden har den skrivits för läsare som har en god kunskap eller åtminstone baskunskap om LCA-metodiken.
A structure for PCR documents in the international EPD¬system based on the Central Product Classification is proposed. The Central Product Classification (CPC) of the United Nations is a complete product classification covering goods and services The CPC will be used as the basis for a PCR structure to: 1. Provide a structure for industry specific PCR core modules, or rather the PCR core module and up-streams modules as well as down-streams modules within the product group system boundary 2. Open up for differentiated, but defined levels of requirements in the PCR document, i.e. part of the requirements may be applicable on a generic product group level, part of the requirements may be limited to selected individual products. The PCR document should be structured accordingly. Report in Swedish
Rapporten tar upp tre olika deponeringsalternativ I) separata deponier för hushållsavfall och aska, II) aska som yttätningsmaterial på hushållsdeponier och III) samdeponering av hushållsavfall och aska. De askor som undersökts är olika kolaskor och en sopförbränningsaska. Utgående från resultaten i de olika delprojekten samt litteraturstudier kan följande sägas om de tre alternativen: I) Då hushållsavfall deponeras separat sker mikrobiell nedbrytning av de organiska materialet i flera faser. Metallhalterna är lägst i den s k metanfasen p g a att då finns aktiva metallfastläggningsmekanismer (bl a metallsulfidfällning). Då aska deponeras sker en viss utlakning av metallerna, men flertalet metaller sitter hårt bundna och endast ett par procent torde lakas ut även i ett långt tidsperspektiv. II) Att lägga aska som yttätning på en hushållsdeponi förhindrar troligen inte nedbrytningen av det organiska meterialet. Lakvattnets metallhalter blir troligen högre från en deponi med enbart hushållsavfall. Att använda sopförbränningsaska som täckskikt innebär troligen att nedbrytningen störs och att metallfastläggningsmekanismerna aldrig uppstår. III) Då aska deponeras tillsammans med hushållssopor lakas askan inne i deponin. Den miljön som finns där kan medföra en större metallutlakning än i en separat askdeponi. De högre metallhalterna i lakvattnet kommer troligen bli högre i denna typ av deponi än då aska används som täckskikt.
The investigation assesses 8 Nordic Swan criteria documents for eco-labelling of various product groups containing surface-active agents concerning criteria setting and the scoring procedures of products. This study discusses the criteria documents with the intention to identify options for improvements including improved transparency, but does not in any way evaluate the Nordic ecolabelling system itself, nor evaluate the environmental effectiveness of the chosen criteria. Fulfilment of the intention of the Nordic Council of Ministers (NMR) * The intentions of NMR are not fulfilled in the studied 8 criteria documents in regard to the use of life-cycle approach in the criteria setting process, neither for defining the environmental impact nor as basis for the choice of scoring parameter in the criteria. * The precautionary principle is reflected in all the studied criteria documents but it is based only on the hazardous properties of the ingredients in various product groups. No complete risk assessments of the individual product ingredients are performed. The substitution principle is also a part of the criteria documents but no consequence evaluations are performed. Scientific evaluations of parameters for assessment of products * The calculation of ecotoxicity used for scoring of products is not scientifically justified, since the toxicity of single compounds is usually not additive. * No motivation or background data is given for the specified limits of single ingredients. * A uniform assessment of specific ingredients is desirable the different criteria
Miljöfaktabok för bränslen är en sammanställning av data för miljöpåverkan vid användning av olika energislag; bränslen och direktproducerad el. Hela livscykeln är beaktad, d.v.s. från råvaruutvinning till förbränning. De data som presenteras avser svenska förhållanden i dagsläget.De studerade bränslena är bensin, diesel, eldningsolja, gasol, kol, naturgas, torv, avfall, etanol, RME, DME, biogas samt trädbränslen (skogsrester, Salix, pelletter/briketter, returflis, tallbeckolja). Data för miljöpåverkan presenteras dels per MJ bränsle och dels per MJ nyttiggjord energi för olika energikällor (energiomvandlingssystem). De energikällor som studeras är värmeverk, kraftvärmeverk, kraftverk (bränsleeldade), villapannor, el från vattenkraft, vindkraft och kärnkraft, samt lätta och tunga fordon. De data som presenteras i rapporten är uteslutande baserade på resultat från andra rapporter. Inga nya mätningar har utförts. För varje energislag har ett antal livscykelanalyser granskats och utvärderats utifrån metodiken om livscykelanalysers genomförande och innehåll. Utifrån denna granskning har de mest relevanta livscykelanalyserna valts ut och fått ligga till grund för den datasammanställning som presenteras här.
Miljöfaktabok för bränslen är en sammanställning av data för miljöpåverkan vid användning av olika energislag; bränslen och direktproducerad el. Hela livscykeln är beaktad, d.v.s. från råvaruutvinning till förbränning. De data som presenteras avser svenska förhållanden i dagsläget. De studerade bränslena är bensin, diesel, eldningsolja, gasol, kol, naturgas, torv, avfall, etanol, RME, DME, biogas samt trädbränslen (skogsrester, Salix, pelletter/briketter, returflis, tallbeckolja). Data för miljöpåverkan presenteras dels per MJ bränsle och dels per MJ nyttiggjord energi för olika energikällor (energiomvandlingssystem). De energikällor som studeras är värmeverk, kraftvärmeverk, kraftverk (bränsleeldade), villapannor, el från vattenkraft, vindkraft och kärnkraft, samt lätta och tunga fordon. De data som presenteras i rapporten är uteslutande baserade på resultat från andra rapporter. Inga nya mätningar har utförts. För varje energislag har ett antal livscykelanalyser granskats och utvärderats utifrån metodiken om livscykelanalysers genomförande och innehåll. Utifrån denna granskning har de mest relevanta livscykelanalyserna valts ut och fått ligga till grund för den datasammanställning som presenteras här.