IVL Svenska Miljöinstitutet

ivl.se
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 5 av 5
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Brännström, Sara
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Grahn Lydig, Sophie
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lidfeldt, Matilda
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Mawdsley, Ingrid
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Strömberg, Emma
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Rydberg, Tomas
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Bioråvara till plast: nuläge och trender2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna rapport presenteras möjliga bioråvaror som kan användas för att producera biobaserad plast och potentiella plastalternativ som är under utveckling eller redan finns tillgängliga på marknaden. Kartläggningen har utgjorts av litteraturgranskning samt intervjuer med olika aktörer inom området.

    Kartläggningen av bioråvarupotentialen hade fokus på råvara från skog, jordbruk, hav samt från biologiskt avfall. Generellt framgår att potentialen är störst för skogsbaserad råvara, följt av jordbruksbaserad råvara och biologiskt avfall, medan potentialen för havsbaserad råvara är minst. 

    Projektet har kartlagt vilken produktionskapacitet som finns tillgänglig för biobaserad plast, främst avseende drop-in-plaster, som är direkt utbytbara med etablerade plaster, men även ersättningsplaster. Globalt är idag endast cirka en procent av plastproduktionen biobaserad. En övervägande del av dagens petrokemibaserade plaster produceras helt eller delvis via krackning av nafta och av det följer att om man kan konvertera biomassa in i det flödet får man in biobaserad råvara i alla dessa plaster, således för polyeten (PE), liksom för polypropen (PP) och polyetentereftalat (PET), som är de tre mängdmässigt största plastsorterna. Biobaserade plaster med annan molekylstruktur än dagens högvolymplaster, här kallat ersättningsplaster, är ännu ganska sparsamt förekommande på marknaden. Det är främst polymjölksyra (PLA) som används, och produktionskapaciteten ökar globalt. 

    En slutsats som dras i studien är att det pågår lovande utveckling och en långsam men stadig ökning av biobaserad plast, men att det är först runt 2030, och därefter, som bioråvara till plast, och plast från bioråvara, kommer att vara tillgänglig i större mängder.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    de Jong, Annelise
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Borisova, Stanislava
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hallberg, Lisa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sondal, Jonas
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Molin, Elvira
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lidfeldt, Matilda
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    LCA Systemanalys av återanvändbara förpackningar för take-away mat och dryck2023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här studien har genomförts av IVL Svenska Miljöinstitutet på uppdrag av Naturvårdsverket och undersöker miljöpåverkan av återanvändbara förpackningar för take-away mat och dryck. Rapporten fungerar som underlag till ett Regeringsuppdrag som genomförs av Naturvårdsverket och Livsmedelsverket för att ta fram vägledning och riktlinjer för verksamheter gällande återanvändbara muggar och matlådor (M2021/02087). I den nya förordningen (2021:996) om engångsprodukter, lyfts ökade krav på återanvändning av förpackningar till januari 2024 och även att system ska registreras hos Naturvårdsverket. Där finns även krav på aktörer att informera deras kunder om miljöpåverkan av användning av engångsförpackningar samt om fördelar av minskad förbrukning av dessa. 

    Naturvårdsverket har beställt denna studie för att ta framkunskapsunderlag inom miljöpåverkan av flergångsförpackningar för att visa upp fördelar gentemot engångsförpackningar, baserat på hela livscykeln från allt från tillverkning av flergångsförpackningar till flera användningscyklar, och sen avfallshantering. Materialval för muggar som analyserades är fossil plast, biobaserad plast, och stål, och för matlådor fossil plast, biobaserad plast, glas och stål.

    En systemanalys (LCA) tillämpades för att svara på följande frågor i studien:

    • På vilket sätt (när och hur) medhavda återanvändbara muggar och matlådor bör användas
    • Vilka material i återanvändbara muggar och matlådor som bör användas för att uppnå störst miljönytta

    Resultatet visar att råvaruutvinningen dominerar för alla materialalternativ, utom för fossil plast där även förbränningen i avfallsskedet har en betydande klimatpåverkan. Om inte hänsyn tas till att glas eller stål kan användas fler gånger än plast blir glas och stål mycket sämre än plast på grund av större vikt och för att stål också har en större klimatpåverkan per kg material vid tillverkningen av materialet. Det studien ändå signalerar är att fossil-baserad plast (i denna studie PP) sannolikt är det sämsta materialet ur klimatsynpunkt, vilket till stor del beror på att när behållaren förr eller senare förbränns så bidrar detta till fossil klimatpåverkan.

    Det bio-baserade plast alternativet är bra ur klimatsynpunkt, främst eftersom förbränning av ett bio-baserat material inte bidrar till fossil klimatpåverkan, men också för att tillverkningen av materialet också är lägre även om det där finns en större osäkerhet då de data som använts i den här studien baseras på en LCA publicerad av en enda leverantör. För stålförpackningar har utmaningen i analysen varit dels att försöka göra detta material rättvisa då det kan användas fler gånger än plastmaterialen, men också det som nämnts ovan att det varit svårt att definiera en produktvikt som är representativ i jämförelsen med de andra materialen. Studien visar också att glas (som bara är relaterad till matlådor i denna studie) också är ett bra alternativ, Valet av material har alltså stor betydelse, och det/de material som kan användas flest gånger bör beaktas.

    Transporter har relativt liten påverkan totalt sett men transporten till ”användare” syns även om den har lägre påverkan än diskningen. Ju tyngre mugg/låda desto större är påverkan från transporter. Diskningen har betydelse, men är relativt liten jämfört med råmaterialet till muggen/lådan. Icke-centraliserad diskning har inte analyserats men borde ge en lägre påverkan (p.g.a. ingen transport), men eventuellt högre påverkan (p.g.a. lägre effektivitet), och detta skulle möjligen kunna ta ut varandra, men har som sagt inte analyserats. Att ta med egen matlåda eller mugg skulle troligen ha större påverkan från diskning på grund av ineffektiv diskning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Lidfeldt, Matilda
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Nellström, Maja
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sandin Albertsson, Gustav
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hallberg, Elisabet
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Siptex WP5 report: Life cycle assessment of textile recycling products2022Rapport (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This report presents a life cycle assessment (LCA) of recycling products from the automated textile-sorting plant Siptex in Malmö, Sweden.

    The recycling products are sorted fractions of cotton, polyester, and wool. The LCA aims to increase knowledge of the environmental performance of the Siptex plant, in terms of reducing the incineration of textile waste and providing a new source of material to the textile industry.

    The three recycling products are assessed by studying four garments made of the recycling products and comparing these to garments made of primary material. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    LCA Report WP5 SIPTex
  • 4.
    Sandin Albertsson, Gustav
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lidfeldt, Matilda
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Nellström, Maja
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Does large-scale textile recycling in Europe reduce climate impact?: consequential life cycle assessment2023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Genom en LCA som systematiskt beaktar osäkerheter, fann vi att det är 92 % sannolikhet att storskalig textilåtervinning i EU år 2035 minskar klimatpåverkan. Genomsnittliga minskningen är drygt 1% av textilprodukters klimatpåverkan, så andra åtgärder behövs för att tackla textilindustrins klimatutmaning.

    En känslighetsanalys visar vad som behöver beaktas för att säkerställa minskad klimatpåverkan, t. ex. återvinning med låg klimatpåverkan och att produktion av primära fibrer faktiskt ersätts.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Leder storskalig textilåtervinning i Europa till minskad klimatpåverkan?
  • 5.
    Sandin Albertsson, Gustav
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lidfeldt, Matilda
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Nellström, Maja
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Strandberg, Johan
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Billstein, Tova
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hammar, Torun
    RISE Research Institutes of Sweden.
    Larsson, Mikael
    RISE Research Institutes of Sweden .
    Life cycle assessment of mechanical textile recycling in Sweden2024Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This report presents a screening life cycle assessment (LCA) of a potential, future mechanical textile recycling system located in Sweden. The report is based on rough assumptions, data estimates and scenarios exploring the influence of uncertainties regarding, for example, the location of the recycling plant (influencing the transport distances), the need for constructing new infrastructure for the recycling plant, the need to sort the incoming feedstock, the electricity mix used at the recycling plant, and fuel type used in transports. The main conclusions of the report are as follows:

    1. The results, in terms of climate impact, energy demand, and fossil resource use, for mechanically recycled fibres, are in the lower range, or about an order of magnitude lower, compared to the results of production of primary fibres. Although the results of this kind of screening LCA of a future production system are inherently uncertain, the results strongly indicate that establishing mechanical recycling of textiles in Sweden has a high potential to contribute to reduced environmental impact in the textile sector. 

    2. As mechanically recycled fibres often rely on blending with a substantial share of primary fibres in yarn spinning, the environmental impact of the final yarn will depend on the environmental impact of the primary fibres used for blending.

    3. The studied uncertainties substantially influence the environmental impact of the recycled fibres. These uncertainties regards the location of the recycling plant (influencing the transport distances), the need to build new infrastructure for the recycling plant, the need to sort incoming feedstock, the electricity mix used at the recycling plant, and the fuel type used in transports of materials to and from the recycling plant. These parameters are important to consider when developing, designing, and operating a mechanical recycling plant in Sweden. But even with relatively long transportation distances, new infrastructure, (manual and automatic) pre-sorting, mostly fossil fuels used in transports and an electricity mix with high climate impact, the environmental impact of the mechanically recycled fibres are in the lower range of, or substantially lower than, the environmental impact of most primary fibres.

    4. The fact that mechanical recycling in Sweden is expected to be powered by an electricity grid mix with relatively low climate impact makes a big difference in terms of the climate impact. A location in a region with a grid mix with higher climate impact, such as the (current) European grid mix, would increase the climate impact of the recycled fibres with about 200 kg CO2 eq. per t fibres – which would still result in fibres with low climate impact compared to most primary fibres.

    5. The sensitivity analysis, based on a Monte Carlo analysis, showed that the climate impact results are relatively stable with regard to the distance for the transports to and from the recycling plant, the amount of electricity used in the recycling plant, and the material loss at the recycling plant. Although these are important parameters to keep track of to ensure as low climate impact as possible, they seem not to be critical for the climate-impact viability of the recycled fibres.

    The present report is based on likely circumstances and technologies available today. Potential future changes are not accounted for. Furthermore, the impact categories selected for this study relate to energy-related issues – climate impact and resource constraints – as these are expected to be the main issues of mechanical textile recycling. There are other impacts that are also important, especially when discussing the environmental impact of mechanically recycled fibres in comparison to primary biobased fibres such as – for example water deprivation and impacts on land use.

    The LCA was conducted within the BioInnovation  project “Mechanical textile recycling – Roadmap for Swedish processing capacity” and considered data and scenarios on business cases on mechanical textile recycling developed within the project. The LCA and its results were intended primarily for internal project work, but the work is made public in this report as the results may also be relevant for external actors interested in developing or investing in a future textile recycling plant within or outside of Sweden. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
1 - 5 av 5
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf