Uppströmsarbete syftar till att skapa förutsättningar för en hållbar återföring av växtnäring samt för att förbättra kvaliteten av vatten till recipient. Genom att identifiera källor och arbeta förebyggande kan miljöfarliga ämnen lättare hindras att nå avloppssystemen och miljön. IVL Svenska Miljöinstitutet har på uppdrag av VA-organisationer inom VA-klustret Mälardalen sammanställt, analyserat och tillgängliggjort data över oönskade substanser i spillvatten och inkommande vatten till reningsverk. De sammanställda data har också kopplats till ämnen från åtta olika reglerings- och bevakningslistor relevanta för matrisen Vatten. Syftet med projektet var att ge ett underlag för identifiering av vilka ämnen som bör vara relevanta för VA-organisationerna att arbeta vidare med i deras uppströmsarbete och att utifrån listan med reglerade ämnen identifiera kunskapsluckor gällande ämnen för vilka mätningar i dagsläget saknas. Totalt samlades det in ca 4900 värden, både via dataleveranser från VA-organisationer och via uttag från Naturvårdsverkets screeningdatabas. Närmare 600 ämnen eller ämnesgrupper finns representerade i sammanställningen som är tillgänglig att ladda ner från VA-klustret- Mälardalens webbsida1. Data kommer från olika mätprogram och kampanjer samt nationella screeningsprogram av nya kemikalier i miljön. Sammanställningen visar att läkemedelssubstanser, flamskyddsmedel och PFAS är ämnesgrupper som det finns flest mätningar av i matriserna spillvatten och inkommande vatten till reningsverk. Resultaten visar också att av de ämnen som ingår i studerade regleringar och bevakningslistor (211 st. totalt) har 137 blivit provtagna av en eller flera av medlemmarna inom VA-kluster Mälardalen. Information om ca 20 ämnen på bevaknings- och regleringslistorna ingick inte i datasammanställningen (metaller, näringsämnen, etc). Dataluckorna utifrån reglerade ämnen är inte stora, dock är vissa ämnen uppmätta endast vid enstaka tillfällen. Andra organiska ämnen finns med bland uppmätta ämnen men som en specifik isomer eller blandning som inte överensstämmer med de reglerade motsvarigheterna (t.ex. BDE47 men inte PBDE). Bland de ämnen som finns med på reglerings- och bevakningslistorna men som saknas i databasen finns bl.a. ett mindre antal läkemedelssubstanser. Utifrån datafrekvensanalysen kan konstateras att flera ämnen som ingår i olika undersökningar detekteras alltid eller väldigt ofta både i inkommande vatten till reningsverk och i spillvatten. Exempel på sådana ämnen är PFOA, PFOS och DEHP. Det finns också exempel på ämnen som ingått i mätningar men som endast kunnat identifieras vid enstaka tillfällen eller inte alls, till dessa hör vissa andra PFAS och läkemedelssubstanser. Flertalet av dessa ämnen kan vara sådana som ingår i större analyspaket som olika laboratorier erbjuder. Det insamlade dataunderlaget bör ses som ett steg i ett mer samordnat uppströmsarbete inom VA-klustret Mälardalen och ska kunna utgöra ett verktyg för prioritering av ämnen i befintliga och nya mätprogram. För att databasen inte ska vara statisk bör den med jämna mellanrum uppdateras med nya data som samlas in av klustrets medlemmar.
IVL Svenska Miljöinstitutet har på uppdrag av Naturvårdsverket modellerat emissioner och kvarvarande mängder CFC (klorfluorokarboner, freoner) i det svenska samhället för perioden 2002-2020. För perioden 1990 till 2010 har beräkningar baserats på tillgänglig statistik medan data har prognosticerats för perioden 2011-2020. Resultaten visar att emissioner av CFC från kylmöbler och kylanläggningar minskar, samtidigt som isolermaterial står för en allt större andel av emissionerna. I framtiden, efter år 2016, förväntas isolermaterial vara den dominerande källan till emissioner av CFC i det svenska samhället. CFC antas finnas kvar i Sverige under en lång tid framöver, då de isolermaterial som innehåller CFC förväntas ha en lång livslängd.
The project has studied aspects of introducing a biodegradable bag made of partly fossil biodegradable oils, starch and with dolomite content for collection of food waste. The report is aimed at organizations conducting collection, pretreatment and treatment of food waste, owners of anaerobic digestion facilities and producers of equipment for collection of food waste. The goal was to see if it is possible to develop a biobag with dolomite content that are user friendly, without risk for degradation at the customer, degradable in an anaerobic digester, in conformity with SPCR 120, workable within current pretreatment and with an overall environmental performance on the full life cycle comparable to alternative products such as paper or plastic bags. The project contains three main parts. Part 1 Five different levels of dolomite content have been developed where some hade starch from potatoes and some from maize. User trials have been performed in households and restaurants during the autumn of 2012 and spring of 2013. The households preferred the bio bag over the paper bag. The restaurants preferred the bag with 15 percent dolomite and considered the bags with 25 percent dolomite to have a lower strength. Pretreatment at NSR was performed with 45L bags with 25 percent dolomite. The new biobag got stuck in the machines. Analysis showed that the limits for SPCR120 was mostly achieved. Part 2 Part two investigated the degradability of the biobag with batch anaerobic digestion tests. The testing consisted of graft and substrate to mimic the conditions in an anaerobic reactor. The biodegradable bags were evaluated by comparing the weight loss after digestion at thermophile temperature. The analysed bags were treated as normally done with food waste in the collection areas. Tests showed no contribution to the methane from the biobags, i.e. there was practically no degradation. Biobag 0, 1, 2 and 3 showed no difference in weight. Biobag 3p and the paperbag showed a significant weight loss compared to the abiotic control. Part 3 The environmental assessment of the biobag with dolomite content was performed as a life cycle assessment and an expert judgement of land use related issues. The results show that the biobag with dolomite content has a comparable environmental impact to the paper bag and lower than the plastic bag. Effects on the food waste collection system are much more important than production of the bags from an environmental perspective. The land use shows that production of ingredients for the biobag should be produced in traceable supply chains to ensure that there is no competition with food production. For the scale of swedish food waste collection bags, the production of ingredients is fairly unproblematic.
This report addresses damage costs related to the negative effects that may occur on human health, the built environment, or the eco-system, when hazardous substances are released from the products they were originally contained in. More specifically, the report focuses on the external cost of damages. Here, three different models for monetary valuation of externalities have been studied in more detail; that is the EPS system, LIME and ExternE/NewExt/NEEDS. These models all assess costs of impacts to human health and ecosystem production capacity. The EPS system and LIME also addresses costs related to biodiversity while ExternE/NewExt/NEEDS is the model that focuses most on damages to the built environment. The monetary weighting factors presented in the different models are quite similar in size; most often the different models value the same externality within a factor of 10. A case study was also made to show how emissions can be linked to damage costs for a certain substance, here the substance lead. The main negative effect caused by emissions of lead was assessed to the IQ decrement. For the case of lead, damage costs are approximately 2680-5900 €/emitted kg Pb according to Spadaro & Rabl (2004) and 1.58-2910 €/emitted kg Pb according to Steen (1999b).Svensk sammanfattning...