Miljöanpassad offentlig upphandling (Green Public Procurement, GPP) är en möjlighet för den offentliga sektorn att ställa miljökrav så att upphandlingen även ska bidra till en bättre miljö.Projektet syftar till att öka marknadsimplementeringen av LCA för att åstadkomma resurseffektiva och miljöanpassade byggnader, sett över hela livscykeln. Projektet har pågått från 2015 till 2017. Det har bedrivits i dialogform med en större referensgrupp bestående av representanter från; Akademiska Hus, Boverket, Cementa, NCC, Peab, Riksbyggen, Skanska, Stålbyggnadsinstitutet, Svensk Betong, Svenskt Trä och Vacse. Denna dialog hölls i projektets inledning och resulterade i en detaljerad lista med rekommendationer för hur LCA bör tillämpas för byggnadsverk i upphandling (se bilaga 1). Utifrån dialogens rekommendationer har vi konkretiserat ett antal grundläggande rekommendationer för att ställa miljökrav med LCA i syfte att underlätta för fler kommuner, beställare och huvudmän för miljöcertifieringssystem för byggnader att tillämpa LCA på ett konkurrensneutralt, kostnadseffektivt och samtidigt robust sätt. Verktygslådans övergripande rekommendationer sammanfattas i följande rubriker: • Robust LCA • Marknadsdriven LCA • LCA för alla • LCA-trappan • Publik LCA-kvalitetsrapport och Q-metadata • Uppföljning av ställda LCA-krav Vidare ger rapporten förslag på hur LCA-krav kan formuleras och när i byggprocessen som kraven kan ställas, d.v.s. i planskedet, idéskedet, projekteringsskedet och vid entreprenadupphandling.
En livscykelanalys har genomförts för ett nio våningar högt flerbostadshus som har yttervägg och stomme av korslimmat trä. Den nedersta suterrängvåningen är av betong och innehåller bland annat en lokaldel och ett garage. Folkhem var entreprenör och byggherre för trähusen i kvarteret Strandparken i Sundbyberg som färdigställdes 2013. Husen är de högsta flerbostadshusen med trästomme i Sverige. I beräkningarna av Strandparkens klimatpåverkan ingår även markarbeten, vilket är ovanligt i denna typ av LCA. Markarbetena svarar för 8 procent av byggnadens klimatpåverkan. För att kunna jämföra olika byggnaders miljöprestanda räknar man normalt inte med mer än själva huset, det vill säga plattan på mark och allt ovanför. Normalt sett räknas även garage bort vid jämförelser. De som är intresserade av en sektors totala klimatpåverkan eller vill jobba med miljöförbättringar bör dock inkludera alla delar som ingår i byggprocessen. This report is only available in Swedish.
Climate change impact is one of the greatest ecological challenges facing our generation, and it is vital that we all bring to the table any contribution we are able to make. It has previously been assumed that the climate impact of a building’s energy consumption during operation is significantly greater than the carbon footprint of the construction phase. Until now, a rule of thumb in the construction industry in Sweden has been that approximately 15 percent of climate impact and energy consumption takes place during the construction phase, and 85 percent over operational lifetime. New building construction has proved this to be inaccurate, and a new rule of thumb ought to be that both these impacts should be judged to be of equal magnitude. In recent years, energy consumption per square meter of living space has dropped, and an increasing proportion of this energy now comes from renewable sources. The combination of both these factors means that a building’s energy consumption has less impact on the climate than was the case previously. At the same time, we can note that the Swedish national building code stipulates mandatory provisions for energy consumption during operation, but does not regulate climate impact in the construction phase. In 2015 a study of Blå Jungfrun, a low-energy concrete building, showed that climate impact during the construction phase was roughly equivalent to the energy use impact over 50 years of operation (Liljeström et al 2015). This project should be seen as a continuation of that study, but in this instance a newly built apartment building with frames and exterior walls of cross-laminated timber is under the microscope. The project aims to deliver a transparent life cycle assessment of the climate impact of a newly produced apartment building with frames of cross-laminated timber (CLT). Addressing the building’s whole life cycle means including all aspects of the construction phase, including the production of materials, building transports and processes on the construction site, as well as energy use during the building’s operating life, maintenance and ultimate demolition. Our goal is to: • Expand knowledge of the construction process and the climate impact of building materials • Evaluate the relative magnitudes of environmental impacts incurred during construction and operation • Provide an up-to-date scientific foundation for assessing the environmental impact of the construction
An uninterrupted flow of environmental information can be enabled by digitalization. For the actors in the building sector this can mean both new cost-effective business models to share environmental information between each other as well as increased quality of information through better traceability between products and the assessments of their environmental performance. In order to come up with an efficient and secure handling of environmental information in the building sector this project has investigated topics such as acceptance, responsibility, ownership, secretes, and availability of environmental data. We have also discussed how new incitements could be created in order to increase the uptake of digital environmental information in the sector. The digital building product declaration, eBVD, has been used as a case. In the review of the construction materials manufacturers and construction industry's management of environmental information, the project has identified a process that is analogous to the starting point and often also in practice. This is partly demonstrated in how documents are usually drawn up, and partly in the attitudes to how information will be shared throughout the building process. At the same time, respondents consider that their own digital maturity rate is high. Regarding the flow of environmental information many actors await that someone else will take a first step that can then be followed. Many construction projects today include certifications of the completed building, which in some cases require written certificates from material manufacturers or projectors. This forces you into an analogous way of working, which counteracts the rest of the pursuit of digitization. Therefore, in order to avoid environmental requirements as an obstacle to digitization, it is important that the requirements can be met by commonly agreed formats and standards. A recurring point when respondents described what is missing for further digitization is that there is a lack of comprehensive digital representation of both building products and working tasks in the construction process. Without for example common article id and standardized formats for transfer of digital information it becomes difficult to compile comprehensive environmental information. Since almost all companies in the construction process first and foremost want to sell units, build and manage real estate, it is also this standard business case that has to push the digital change for environmental information. Otherwise, environmental information will only be an extension that is not used optimally. Although many respondents talk about the efficiency gains of digitization, they do not appear to be sufficiently clear in a shorter time perspective to drive the process. We have identified which values can be achieved (more efficient information transfer, administration, assessment, etc.) but have not been able to quantify this neither have we managed to identify any individual player who wants to/ can finance such a change. Thus, it can be concluded that the incentives exist, but are no clear enough to be viable. We however believe that clearer economic calculations of profits in terms of saved resources and time could make the efficiency incentives more viable. We also see that new incentives can arise if the industry succeeds in developing new business models that support the unbroken flow of digital environmental information. One way of doing this is to add services that aggregate and creates new values based on the collected digital information. The project's key conclusions regarding incentives and business models for digital environmental information can be summarized in: • High perceived own digital maturity but low digital interaction. • In order to avoid environmental requirements becoming an obstacle to digitization, it is important that the requirements can be met by commonly agreed formats and standards. • To take the next step, a common digital reproduction of products and work methods with common digital identities is required. • The incentives for digitizing environmental information must follow the digitalization process for the whole industry. • To develop new incentives for increased digitalization, different services could be added to help evaluate and aggregate digital information.
Klimatpåverkan från byggnaders energianvändning är ett mycket diskuterat och relativt väl utforskat område. Dock är inte klimatpåverkan från byggprocessen, inklusive tillverkning av byggmaterial, byggtransporter och produktionen på byggarbetsplatserna lika väl belyst. Under 2014 genomfördes en studie ur ett livscykelperspektiv rörande klimatpåverkan från Blå Jungfrun, ett lågenergihus med stomme i betong. Studien genomfördes av forskare på KTH och IVL. Det här projektet är en uppföljning av Blå Jungfrun-studien; med syftet att ur ett livscykelperspektiv studera klimatpåverkan av ett nybyggt flerbostadshus - i flera våningar och med stomme i trä. Den studerade byggnaden är ett av de två åttavåningshusen i kvarteret Strandparken i Sundbyberg, med Folkhem som entreprenör och byggherre. Den internationella standarden EN 15978 ligger till grund för beräkningarna av klimatpåverkan. Detta innebär att beräkningar utförs med s.k. bokförings-LCA. Enligt standarden ingår alla delar av byggnadens livscykel motsvarande modul A-C i standarden. Strandparkens klimatpåverkan över hela livscykeln, det vill säga från utvinning av naturresurser, byggprocessen, användningsskedet till och med slutskedet, uppgår till drygt 700 kg CO2e/m2 för en analysperiod på 50 år. Byggprocessen, exklusive markarbeten står för 265 kg CO2e/m2 eller 38 procent av totala klimatpåverkan över en analysperiod på 50 år. This report is only available in Swedish. English summary is available in the report.
För att utveckla området Lindholmshamnen bildades ett konsortiu med Peab, Skanska, HSB och Älvstranden Utveckling. Byggherrarna i konsortiet har åtagit sig att gemensamt omvandla Lindholmshamnen till en socialt, ekonomiskt och ekologisk hållbar stadsdel. Konsortiet har beslutat att uppfylla fördraget om att Lindholmshamnen ska stärka Göteborg som föregångstad inom hållbar utveckling inom ramen för följande inriktningar: • Klimatet i fokus - påverkan och anpassning • Livskraftigt och dynamiskt stadsliv • Bekväm avfallshantering med klimatsmart citylogistik • Lärandeprocesser för hållbarhetsarbetet Detta projekt knyter an till inriktningen ”Klimatet i fokus” och det övergripande målet med projektet har varit att använda förenklade Carbon Footprint-beräkningar för att ge underlag till de beslut som ska tas kopplat till utformning och design av Lindholmshamnen, i syfte att området ska kunna utformas med minimal klimatpåverkan. För att uppnå målet med att använda Carbon Footprint och samtidigt bidra till att uppfylla målsättningen som konsortiet haft om att arbeta med lärandeprocesser för hållbarhetsarbetet, har projektet delvis genomförts i form av en deltagandeprocess. I denna har konsortiets parter gemensamt diskuterat och beslutat om vilka delar som är viktiga att speciellt belysa och göra medvetna och strategiska val kring, samt vilka alternativ som är aktuella för dessa. Den viktigaste slutsatsen från den här studien är att det finns en stor potential att minska klimatpåverkan genom medvetna val. Bland annat kan man konstatera att det finns en stor potential till minskad klimatpåverkan från byggproduktionen genom att minska elanvändningen under byggfasen. Det finns också en stor potential till klimatbesparing genom att för markhöjningen välja fyllnadsmassor som inte har transporterats långväga. This report is only available in Swedish. English summary is available in the report.
Trafikverket ställer regelbundet klimatkrav i sina upphandlingar. Detta initiativ har rönt stort nationellt och internationellt intresse och visar på möjligheten att praktiskt använda LCA och EPD i offentlig upphandling.