IVL Swedish Environmental Research Institute

Projektet Hästgödsel och hampapellets för energiutvinning är en kartläggningsstudie för att genomlysa möjligheter och hinder med energiutvinning från pellets av hästgödsel och hampa. För att säkerställa att det är möjligt att erbjuda hästbönder en hållbar lösning på deras gödselproblematik och samtidigt bidra till att lösa Ekstas behov av pellets för fjärrvärme i framtiden så har detta projekt besvarat en rad frågeställningar. 

Rapporten inleds med en utförlig bakgrund kring hästgödsel och relaterade problem, en beskrivning av växten hampa och dess användningsområden, cirkularitet som koncept och dess implementering relaterat till denna studie, samt tidigare försök med hästgödsel och hampa för förbränning. En betydande del av projektet har handlat om att försöka bringa klarhet kring regelverket och vilken offentlig instans som äger rådighet i frågor avgörande för genomförande energiutvinning från hästgödsel och hampapellets. Utförarna till projektet har i samråd med myndigheter lyckats räta ut de frågetecken som finns och berett vägen framåt för konceptet med hästgödsel och hampapallets för energiutvinning.

I rapporten läggs också stor vikt vid tekniska frågor kring konceptet. Dessa innefattar detaljer kring hampa som råvara, viktiga överväganden vid förbränning av hästgödsel, energiutvinning ur gödsel, hampa och pellets, frågor relaterade till aska samt en erfarenhetssammanställning från tidigare försök med liknande koncept. Rapportens avslutande stycke innehåller en beskrivning av hur ett cirkulärt system baserat på konceptet hade kunnat se ut och vilka fördelar detta hade fört med sig.

Activities that require a permit in Sweden account for a significant part of the environmental impact that jeopardizes the fulfilment of the 16 Swedish National Environmental Quality Objectives (EQOs) set up by the Swedish Parliament. In this study we investigate how the EQOs are perceived as a management tool in the Swedish Environmental Impact Assessment (EIA) process, mainly based on interviews.

We have identified several limitations associated with the use of EQOs in EIAs as an effective management tool towards sustainability. These limitations include that the EQOs have a subordinate significance compared with other aspects in the EIA process and that EQOs represent different concepts of sustainability. Furthermore, EQOs have low validity and are set as national objectives, hence separated from the operational level of EIAs.

A significant proportion of environmental pressures leading to failure to achieve the EQOs are related to permit requiring activities, hence EIA and the permitting process can be important policy instruments to achieve the Swedish EQOs.

Integrating EQOs better into EIAs may facilitate handling of synergies, inconsistencies, and trade-offs between environmental and sectoral objectives. Furthermore, driving forces of environmental problems may be targeted more directly.

However, in order for the Swedish EQOs to have a larger impact in the permitting process, the EQO system may need to be adapted, and may also need to be complemented with binding standards or legal norms. Furthermore, clearer guidelines regarding issues to focus on, and necessary templates and documentation may be useful tools to facilitate the process even further.

Climate issues has in recent years been raised in relation to different parts of the legal system. This article asks the question whether it would be legally appropriate for environmental permits for transport-intensive facilities in Sweden to include conditions which aims to limit the climate impact from transports. In examining case law both barriers and support for the use of such conditions is found. In this regard a mapping is conducted of the largest ports and airports in Sweden and their permits including the conditions. This revealed the use of ‘soft-transport conditions’ and difficulties in the permit process to fully assess possible transport measures. The article discusses whether conditions can be set based on transport efficient measures that are highlighted in transport research.A conclusion is that permit conditions on transports based on climate considerations could be a complement to general climate policy instruments in the transport sector such as fuel taxes and vehicle requirements. Permit conditions have the advantage that they can be adapted to a specific situation and directly affect the transport choices possible in that situation, which would support transport efficiency as a main strategy to reduce climate emissions.

Fosfor är ett essentiellt ämne för alla fotosyntetiserande organismer. I sjöar är det framförallt växtplankton som utgör basen för näringsväven. När tillförseln av fosfor till sjöar blir förhöjd, exempelvis genom kommunala och industriella avlopp eller näringsämnesläckage från jordbruksmark, ökar produktionen av växtplankton, ett fenomen benämnt övergödning. Övergödning av sjöar började i slutet av 1960-talet uppmärksammas som ett tilltagande miljöproblem och olika samhälleliga åtgärder vidtogs för att reducera tillförseln av fosfor, exempelvis genom att introducera fosforfällning vid de kommunala avloppsreningsverken.

Åtgärderna har i många, men inte alla, fall varit effektiva. Ett skäl till att vissa sjöar fortsatt att uppvisa hög näringsrikedom, trots att den externa tillförseln av fosfor till sjön via tillrinnande vattendrag och direkta punktutsläpp reducerats, är så kallad internbelastning. Normalt sett sker en betydande fastläggning av fosfor i sjöars bottensediment i biologiskt otillgängliga former, men under vissa förhållanden blir denna process mindre effektiv och biotillgänglig fosfor fortsätter år efter år att cirkulera mellan vatten och sediment och stimulerar därmed algproduktionen. Under senare år har samhälleliga åtgärder mot denna internbelastning alltmer kommit att diskuteras och på sina håll har även konkreta åtgärder genomförts. 

Med livscykelanalyser (LCA) kan effektiviteten i miljöskyddsåtgärder utvärderas utifrån deras sammanvägda miljöpåverkan med hänsyn tagen inte bara till deras positiva verkan på miljön utan även deras potentiellt negativa miljöpåverkan. I den här rapporten har olika åtgärder mot internbelastning av fosfor i sjöar utvärderats och hur dessa åtgärder bidrar till klimatpåverkan.

Rapporten har finansierats med stöd av EU:s LIFE-program, inom ramen för LIFE IP Rich Waters