Byggsektorn har stor klimatpåverkan, men den kan minska genom ökad återvinning av avfallet. Plast är bland det byggavfall som återvinns minst. Det går att förändra genom att göra rätt redan vid upphandlingen. Denna guide är framtagen inom projektet Cirkulära plastgolv, som finansieras av Naturvårdsverket, och riktar sig till offentliga beställare. Den innehåller handfasta tips om hur man ställer krav vid upphandlingen av plastgolv för att spillet från installationen ska samlas in genom de återvinningssystem som finns.
Denna rapport redovisar resultat från projektet Cirkulära plastgolv, som pågick från november 2019 till februari 2020. Syftet med projektet var att identifiera en möjlig avsättning för det plastmaterial som samlas in genom systemet GBR Golvåtervinning, men inte återvinns av golvtillverkare. Ett annat syfte har varit att öka medvetenheten bland offentliga aktörer om insamlingssystemet och hur de kan bidra till att det används i större utsträckning.
Biogas from waste and residues is a renewable transportation fuel, which can contribute directly to the fulfillment of several of the UN Sustainable Development Goals. In this paper, we address the question of how biogas value chains, and the respective actor networks, emerge at the local level. The purpose of the paper is to empirically assess the development of local biogas transport systems in three Swedish regions, and how policy – including so-called network management – can support this development. The analysis draws on an analytical framework describing how emerging actor networks can be strengthened, and multiple data collection methods (personal interviews, workshop, and secondary sources). The results indicate that four factors explain the success of developing effective local biogas systems: (i) a clear political vision and an adequate basis for decision-making; (ii) a reliance on green public procurement giving priority to biogas vehicles (including follow-up); (iii) integrated actor networks, facilitating knowledge development and sharing of information; and (iv) strategies to deal with an uneven system growth.
Syftet med denna rapport är att jämföra distributionsalternativ för gas utifrån miljö och ekonomi. Fokus för jämförelsen är mobil distribution av gas via lastväxlarflak och mobila gaslager. Rörbunden distribution eller flytande gas har inte tagits med i denna jämförelse. Rapport har tagits fram för företaget Nordic Gas Solutions (NGS) inom ramen för samverkansprojektet GrönBostad Stockholm.
Trafikanalys har regeringens uppdrag att följa upp den nationella godstransportstrategins genomförande och att utvärdera resultatet av arbetet under perioden 2018–2022. I denna rapport har IVL Svenska Miljöinstitutet (IVL) på uppdrag åt Trafikanalys genomfört en nuläges- och omvärldsanalys samt tagit fram förslag på indikatorer som ett led i utvärderingen av godstransportstrategin. Syftet är att belysa utvecklingen i Sverige genom internationella jämförelser, med fokus på EU-länder, länder i Sveriges närhet och länder som Sverige har ett stort utbyte med.
Denna agenda är framtagen under 2019 och 2020. Utgångspunkten för agendan och de områden som lyfts upp baseras på de behov som IKEMs Forsknings- och Innovationskommité identifierat.
Agendan har därefter utvecklats ytterligare tillsammans med representanter från industrin och forskning vid tre tematiska workshops under hösten 2019. I agendan lyfts tre fokusområden; cirkuläritet av plast, processutveckling för specialkemikalier från klimatsmarta råvaror samt användning av klimatsmarta material och kemikalier i infrastruktur och samhällsbyggnad. Då IKEM har 1400 medlemsföretag varav en handfull sitter i kommittén kan det så klart inte omfatta alla områden som är relevanta. Nya områden kan därför komma att läggas till på sikt.
This report will be part of the contribution from Sweden to a joint IEA Bioenergy and IEA Alternative Motor Fuels project called “The contribution of Advanced Renewable Transport Fuels to transport decarbonisation in 2030 and beyond” aiming to showcase the role of advanced renewable transport fuels, considering all transport modes. This report concludes that Sweden has the potential of reaching the targets set for 2030 and 2045 but it requires substantial investments in production, infrastructure and policy, linked to increased ART-fuel implementation. The policy system to be used for this implementation needs to be applied long term. The system also needs to be transparent and predictable both for the market and for the consumers. If the goal is to also promote more novel solutions efforts towards this needs to be included in the design of the instruments. Instruments must be put in a context where (at least) vehicles, infrastructure and fuel usage are included - and how it should be phased out. Moreover, the cost-effectiveness of the instruments needs to be compared and considered before implementation so that the efforts are put where that can have the strongest effect.
This document reports the findings of the project “Large scale bio electro jet fuel production integration at CHP-plant in Östersund, Sweden”. BEJF is an electrofuel produced in a synthesis process where biogenic carbon dioxide (CO2) is the main carbon source and hydrogen from electrolysis of water using renewable electricity is the main energy source. The project is a feasibility study for a factory for such fuel located at Jämtkraft's facility for CHP in Östersund. Thus, the aim of the project is to assess the feasibility for producing renewable aviation fuel at a specific location considering and evaluating e.g., different processes, operations and integrations, costs, environmental impact, business models and actors. IVL The Swedish Environmental Research Institute, Jämtkraft (JK), Chalmers University (CU), Lund University (LU), Nordic Initiative for Sustainable Aviation (NISA), and Fly Green Fund (FGF) have been the primary implementers in this project. Other project stakeholders (AFAB, and The Power Region), have provided relevant data to the various working groups. The project has included experimental work, modelling and calculations, as well as literature-based studies but not the construction of any facilities.
This study was performed with the ambition to clarify some of the findings from the previous project and also to address the possible hurdles and possibilities that exists for the implementation of an industrial BEJF production facility at the Lugnvik site in Östersund, Sweden. Also, the development of a roadmap for implementation of the concept is included in this study. The study reports on the establishment of international consortia for both continued research and the realization of the full-scale facility. Hence, two parallel paths are described (research and full-scale) and a roadmap depicting possible ways forward for those paths during the upcoming 5 years is presented. One important conclusion is that funding should be sourced separate for the two paths to prevent the implementation of the full-scale plant being dependent on research funding. However, the research path has great potential to provide valuable, knowledge also for the full-scale case. As a general next step, it is proposed that the roadmap developed within this project is followed for the upcoming five years. As a more specific next step, a follow up detailed pre-study is proposed that would enhance the possibility to go deeper into the concept.
Sammantaget har projektet identifierat 7 huvudsakliga kunskapsluckor där kompletterande material behöver tas fram för att en mer rättvisande bedömning ska kunna göras mellan olika drivmedelsalternativ. Kunskapssyntesen visar tydligt att resultatet i en samhällsekonomisk analys beror på hur systemgränserna sätts från början. Vidare så ses i analysen att det är möjligt att styra utfallet av en jämförande bedömning mot ett visst resultat genom de aspekter som ingår. Det går att säga att ett mer korrekt resultat fås fram ju fler parametrar som ingår, ju bredare systemgränserna sätts och ju fler aspekter som vägs in. Å andra sidan så använder de jämförda studierna så pass olika metodik att det är svårt att dra några slutsatser mellan dessa och utfallet i de olika studiernas ranking. För vissa av aspekterna används mer standardiserade och/eller etablerade metoder för värdering av eventuell nytta. Generellt för biodrivmedel saknas kunskap, forskningsunderlag och metoder för att i kronor värdera ett stort antal nyttor som är viktiga för vårt samhälle.
Instabox offers a freight service that can deliver parcels to lockerswhere the customer can retrieve their parcel using a temporary code. As part of Instabox’s efforts to reduce the climate impact of their transports, IVL Swedish Environmental Research Institute has carried out life cycle-based calculations of the climate impact from delivering parcels with Instabox’s service. Calculations of the climate savings that can be achieved when switching to alternative fuels were also made. The results showed that the largest climate savings could be achieved when changing the fuel to HVO (Hydrogenated Vegetable Oil) or electricity from photovoltaics, which can be seen in Figure 1 below. The calculations of the climate impact included a Well to Wheel approach where emissions from production and distribution of the fuel to the use of the fuel in the engine was included. Only the climate impact of the fuel has been included, while the climate impact that arises from the production of vehicles (including batteries) has not been included. Depending on which raw materials are used in the production of HVO the climate footprint can vary. It is therefore of importance to set demands towards the suppliers regarding the sustainability of the raw material. A further analysis should be made to ensure the availability of filling stations and charging stations for the various fuels. It is also important to consider the implementation of environmental zones in different municipalities from the year 2020. The implementation regulates emissions from light vehicles. This project has been financed with funds from the European Regional Development Fund within the Grön BoStad Stockholm project.
Materialanvändningen ökar på ett globalt plan och förväntas dubbleras till år 2050. Nationelltsett leder den inhemska konsumtionen till 35 miljoner ton koldioxidutsläpp per år och Sverigebidrar genom konsumtionen dessutom med 47 miljoner ton koldioxidutsläpp utomlands varje år. Syftet med denna rapport är att beskriva behov och utmaningar för medlemmarna inom Circular Sweden i arbetet med att gå mot ökad cirkularitet av produkter och material. Avslutningsvis presenteras även förslag till åtgärder för att möta dessa utmaningar.