Recycling of construction and demolition (C&D) waste represents a major untapped potential in Sweden. There already exist a few separate collection systems for some of the C&D waste fractions, but they are only used to a limited extent. An example is the national system for separate collection and recycling of material residue from installation of plastic flooring. Separate collection and recycling of residual material from PVC flooring installation is possible in Sweden since 1998. However, only around a fifth of all the residue material generated per year is collected though the existing national joint system while the rest is collected as combustible waste on construction/renovation sites and is sent to incineration with energy recovery. The following opportunities and barriers for increased collection and recycling rates are discussed in the report: • Lack of awareness • No requirements from purchasers • Engagement from all manufacturers and recycling solution for all the material. • Standard practice within the industry. • User-friendliness.
Delning handlar om att ge varandra tillgång till underutnyttjade resurser, som saker, ytor, transporter, tid, data eller kompetens. Det kan ske med eller utan vinstsyfte, privat eller kommersiellt och i de flesta fall utan ägarbyte. I Sverige finns en lång tradition och vana av att dela, både i grannskapet med tvättstuga, föreningslokaler och klädbytardagar, och samhälleligt med offentliga rum, kollektivtrafik och allemansrätt. Tilliten mellan människor är en av de högsta i världen enligt SOM-Institutet. Det gör steget att börja dela via nya tjänster och plattformar kortare. Intresset för delningsformer ökar hos invånarna. Det har skett flera normförflyttningar som ger delningsekonomin en skjuts. Att göra saker själv har fått högre status liksom att ta vara på saker. Prylar med en historia har fått ett uppgraderat värde och för allt fler unga är tillgång viktigare än ägande. Det finns ett stort behov hos kommuner av erfarenhets- och kunskapsutbyte kring delningsekonomi. Att inspireras av varandra och få inblick i vilka framgångsfaktorer andra kommuner funnit, hur ekonomiska och juridiska problem lösts och hållbarhetseffekter följts upp. Avfall Sverige och IVL Svenska Miljöinstitutet har tagit fram denna vägledning utifrån en kartläggning av vad som görs på kommunnivå, en enkätundersökning med cirka 30 svarande kommuner och intervjuer med åtta av dem. Det finns också en mer detaljerad rapport och en förteckning över delningsinitiativ för den som vill fördjupa sig. Vi hoppas att den ska inspirera och ge handgripliga råd både för de kommuner som är i full gång och de kommuner som just ska börja jobba med delningsekonomi.
För att uppnå de Globala målen i agenda 2030 och Sveriges miljömål behöver vår konsumtion vara hållbar och använda cirkulära resurser så effektivt och länge som möjligt på ett sätt som ryms inom de planetära gränserna och bidrar till välmående. Det handlar om att kommuner, företag och individer gör medvetna val, tar väl hand om, lagar, delar, tillgängliggör och återanvänder det vi har så att vi inte konsumerar mer än vi behöver eller vad planeten kan återskapa. Det handlar också om att skapa förutsättningar för hållbar konsumtion genom hela värdecykeln. Att återanvända och återvinna material, att designa, producera, distribuera och affärsutveckla på ett sätt som gör hållbar konsumtion till norm. Delning är en del av att förändra konsumtionen i en mer hållbar riktning. I Sverige har vi en lång tradition av att dela tvättstugor, badhus, daghem, kollektivtrafik och naturvärden genom allemansrätten. Den vanan kan man bygga vidare på nu när nya former för delning växer fram. Kommunal verksamhet handlar i grunden om att ta hand om gemensamma resurser och kommuner har därför stora möjligheter att stödja att de delas och återanvänds inom kommunens verksamheter genom att till exempel återanvända byggmaterial och inredning eller dela på transportpooler, lokaler eller utrustning mellan verksamheter. Men också genom att erbjuda invånare tillgång till lokaler eller odlingsmark, plattformar för delning av ting, tid eller transporter, eller system för återanvändning av saker. Den digitala utvecklingen har gjort möjligheterna att dela på resurser så mycket större och tillgängligare för fler. Många kommuner har idag tagit initiativ för ökad delning, samtidigt så finns det oklarheter och hinder kring hur delningen ska kunna skalas upp och utvidgas till fler områden. Avfall Sverige och IVL Svenska Miljöinstitutet har i samband med denna rapport också tagit fram en vägledning för hur kommunen kan jobba för att öka delningsekonomin inom kommunens verksamheter och mellan kommunen och invånarna: Dela prylar, yta, bil och tid. En vägledning till delningsekonomi i kommunerna.
This report presents a life cycle assessment (LCA) case study of a mobile phone. The work is part of the POLICIA project where the overarching goal is to combine LCA and an economic-based model (POLICA CE model) into an integrated assessment. The aim of this model is to identify market failures and quantify policy effects of efficient combinations along the entire life cycle.
The objective of the phone case study work is to enable the impact assessment of the LCA, to be incorporated into the POLICIA CE-model, so that environmental impacts of policies can be directly modelled and optimised. To achieve this, linear and circular variants of products were assessed to identify the components and life cycle stages that influence the environmental impact.
The materials and part production stages of the life cycle contribute most to the environmental impact, for all studied impact categories. Specifically, it is the integrated circuit and other electronic components that contribute most. This is turn implies that circular business models aimed at prolonging life or decreasing use of these components can provide the largest impact reductions.
This is a summary and a joint analysis of four studies on environmental aspects of the use of exhaust gas SO2 -scrubbers on ships. Based on measurements and analyses of emissions and effluents from scrubber systems on ferries in Stena Line’s fleet we draw conclusions on environmental effects of the installations. The studies are part of the EU-funded project “Scrubbers: Closing the loop”. The use of exhaust gas scrubbers on ships is an alternative to the use of low sulphur fuels from a legal perspective. Both options fulfil existing international standards on sulphur emissions from ships in the Sulphur Emission Control Areas (SECA) implemented by the IMO. The environmental effects of a wide spread use of exhaust gas scrubbers are relevant topics for discussion as the limit for sulphur in marine fuel will be reduced globally 2020 and a large increase in the use of scrubbers is likely to follow. Our environmental analyses indicate that the use of a low sulphur fuel oil as marine fuel is favourable compared to the use of heavy fuel oil in combination with an exhaust gas scrubber, from an environmental risk perspective.
IVL har utvecklat ett verktyg där uppgifter om en resa eller bränsleanvändning matas in, och verktyget genererar värden på koldioxid och total klimatpåverkan inklusive metan och lustgas samt utsläpp som sker under framtagande av bränslet (”Well to tank”). Även flygets så kallade höghöjdseffekt kommer till uttryck i värdena. Verktyget kommer att användas statliga myndigheter inom tjänsten.
This report presents a life cycle assessment (LCA) case study of a motorboat. The work is part of the POLICIA project where the overarching goal is to combine LCA and an economic-based model (POLICA CE model) into an integrated assessment. The aim of this model is to identify market failures and quantify policy effects of efficient combinations along the entire life cycle.
The objective of the motorboat case study work is to enable the impact assessment of the LCA, to be incorporated into the POLICIA CE-model, so that environmental impacts of policies can be directly modelled and optimised. To achieve this, linear and circular variants of products were assessed to identify the key factors and life cycle stages that influence the environmental impact.
It was found that the use phase dominated the linear version of the life cycle for all studied impact categories, due to the use of fossil fuels and anti-fouling paint. It is shown that circular business models aimed at boat electrification can provide the largest impact reductions. Whilst fossil fuels remain the primary source of boat propulsion, prolonging the boat’s life, or focussing on recycling of boat materials, will not provide a significant reduction in environmental impact. This is because the use phase and its associated pollution of water and air dominates the boat’s life cycle.
In this study different options to comply with the regulations on sulphur emissions from ships are studied using life cycle assessment (LCA) methodology. Environmental impacts from a ship operating on heavy fuel oil in combination with exhaust gas cleaning systems, so called scrubbers, are compared with those from operations on low sulphur fuel oil (LSFO). Two alternative production ways for LSFO were investigated. The quantitative analysis is foremost a comparison of effects relating to the energy need and the effects of removing sulphur in a refinery compared to removal in the exhaust gases on the ship. The internal order of the compared options’ performances in the impact categories varies. Overall, the life cycle assessment indicated only minor differences between the studied compliance alternatives in all impact categories. The LSFO produced in a hydrocracking process were the most energy demanding of the compared alternatives. This was reflected in the calculated global warming potential of the system but not in the impact categories eutrophication potential and acidification potential. An LSFO produced similarly to marine gasoil has less life cycle emissions to air than the other alternatives.