IVL Svenska Miljöinstitutet

ivl.se
Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 16 av 16
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Awad, Raed
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Johann Bolinius, Dämien
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Strandberg, Johan
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Yang, Jing-Jing
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sandberg, Jasmin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Adeoye Bello, Musbau
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Egelrud, Liselott
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Härnwall, Eva-Lena
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Gobelius, Laura
    PFAS in waste residuals from Swedish incineration plants: A systematic investigation2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Avfallsförbränning är den vanligaste behandlingen av restavfall i Sverige. Vid förbränningen är ambitionen att nå fullständig oxidation av kemiska ämnen, så att giftiga ämnen i avfallet förstörs. Om så inte sker finns det risk att giftiga ämnen släpps ut i miljön via restprodukter. Detta projekt har undersökt i vilken utsträckning svenska avfallsförbränningsanläggningar släpper ut PFAS till miljön via bottenaska, flygaska och kondensatvatten. 

    Av de totalt 38 förbränningsanläggningarna som finns i Sverige anslöt sig 27 till projektet, besvarade enkäter från projektet om driftsparametrar och provtog material för analyser. Fem prover samlades in under en tvåveckorsperiod från varje matris, för att kompensera för variationen över tid. 

    De insamlade proverna av bottenaska, flygaska och kondensat analyserades med avseende på 27 olika PFAS-ämnen enligt en metod som utvecklats av IVL, baserad på LC-MS / MS. Av de 27 förbränningsanläggningarna i detta projekt hade fem anläggningar inga prover med PFAS-27-koncentrationer över detektionsgränsen. I allmänhet visar resultaten på låga koncentrationer i de provtagna matriserna från de flesta anläggningar, med några utstickande värden. Inga uppenbara samband hittades mellan de analyserade koncentrationerna av PFAS i provtagningsmatriserna och driftsuppgifterna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2. Cerne, Olof
    et al.
    Strandberg, Johan
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Fridell, Erik
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Peterson, Kjell
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Allard, Ann-Sofie
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Rydberg, Tomas
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Vaske, Belinda
    Jägersten, Carl
    Östman, Ninnie
    Eklund, Britta
    Rena Turen - Utvärdering av miljöanpassade bränslen i fritidsbåtar2008Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Fritidsbåtars avgasutsläpp till vatten och luft har undersökts. Tre inombords dieselmotorer och en 2-takts utombordsmotor har testats med standardbränslen och miljöanpassade bränslen. För dieselmotorerna användes standarddiesel, syntetisk diesel (GTL), rapsmetylester (RME), jetbränsle samt olika blandningar av diesel och RME. 2-taktsmotorn testades med standardbensin, alkylatbensin samt etanol (E85). För testerna med etanol krävdes en konvertering av motorn. Ekotoxikologiska tester har gjorts på kylvatten från dieselmotorer och på vatten som bubblats med avgaser från utombordsmotor. GTL gav något lägre utsläpp till luft av partiklar, kolväten, kolmonoxid och kväveoxider än vad standarddiesel gav. RME gav betydligt lägre halt partiklar och kolväten men något mer kväveoxider. Kylvatten från en inombords dieselmotor var giftigt mot sebrafiskar och kräftdjur. kylvatten. GTL och RME gav ett kylvatten som var betydligt mindre giftigt mot sebrafiskar än vad standarddiesel gav. PAH-utsläppen till vatten från dieselmotorerna var 10-20 mg per liter diesel. Utsläppen från de traditionella 2-takts utombordarna dominerar tydligt utsläppsmängderna. Standardbensin gav höga halter av miljö- och hälsofarliga ämnen, bland annat bensen, PAHer och formaldehyd. En liter bensin gav cirka 2,3 g PAH. Alkylatbensin och etanolbränslet E85 gav betydligt mindre utsläpp. Sveriges fritidsbåtar släpper uppskattningsvis ut 75 ton PAH per år. Avgasvatten från utombordare var giftigt för bakterier, alger och kräftdjur. Standardbensin var giftigast för bakterier och kräftdjur. Alkylatbensin var mindre giftig mot bakterier och kräftdjur. För alger var skillnaden liten mellan standardbensin, alkylatbensin och E85. Merparten av fritidsbåtarnas förbrukning av bensin och diesel sker i kustvatten. Trots det kan det vara i sjöar och mindre vattendrag som effekterna av utsläppen är störst. Traditionella tvåtaktare används även i sjöar som utnyttjas till dricksvatten och fiske av matfisk och kräftor. Studien visar relativt stor miljöpåverkan från den traditionella 2-takts utombordare som undersökts. Resultaten indikerar att alkylatbensin ger betydligt mindre risker. E85 kan också vara ett alternativ till standardbensin. Det går utmärkt att köra en utombordare på E85, men det kräver en konvertering av motorn vilket gör att det inte är aktuellt för flertalet användare. De observerade emissionerna av aldehyder ger anledning till att studera detta närmare. Det verkar som om bensin ger mer formaldehyd än etanol, medan etanol ger mer acetaldehyd, men testerna är inte tillräckligt omfattande för att göra en fullständig bedömning. Projektet föreslår ytterligare undersökningar bland annat av kylvatten från inombordare och aldehyder i avgaser från utombordare

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 3.
    Englund, Andreas
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Sanctuary, Mark
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Strandberg, Johan
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Styrkeområden för svensk miljöteknikexport2019Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I den här studien, finansierad av Energimyndigheten, analysera styrkeområden inom svensk miljöteknikexport. Det undersöks vilka typer av miljöteknikföretag som har varit framgångsrika när det gäller export samt inom vilka miljötekniksegment och på vilka marknader dessa företag har varit framgångsrika. Resultatet visar att exporten av miljöteknik är generellt sett är störst till Europa och Asien. Energi- och resursåteranvändning är det starkaste området inom svensk miljöteknikexport, men bland företag med innovationskraft växer nya exportområden fram.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 4.
    Englund, Andreas
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Tekie, Haben
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Strandberg, Johan
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lygnerud, Kristina
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Coming of age: from start-up to expansion within environmental technology2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The literature indicates that there might be special conditions in the environmental technology market segment, which makes time to market longer for enterprises in this segment compared to enterprises in other industries. However, no study has been found to actually compare time to market for enterprises in the environmental technology market segment with similar start-up enterprises active in other segments.

    The European Union State aid rules have several aims, two of which are relevant to this study: to bridge the investment gap/funding gap in the start-up phase until young enterprises reach the expansion phase, and to protect and improve the quality of the environment. There are, thus, twin objectives for aiding environmental technology enterprises in the early phases.

    There is no exact definition of when the expansion phase begins. The threshold between micro-enterprises and small enterprises has, in this study, been used to define when an enterprise moves from the start-up phase to the expansion phase. For this study 443 eligible limited companies still active in September 2016 have been chosen as the sample population. The statistical analysis shows that an average new eligible environmental technology enterprise, which succeeds in its growth, needs more than five years after registration to (i) go from start-up phase to expansion phase and to (ii) no longer fulfil the non-time related eligibility criteria of Article 22. In average it takes 13 fiscal years (i) and 13-15 fiscal years (ii).

    For the most successful enterprises turnover and balance sheet total indicate that a distinct growth phase starts around the 9th and 12th fiscal year respectively. The growth accelerates around the 16th fiscal year. Later on, the growth seems to level out for turnover, but continues for the balance sheet total. These results are in line with other studies, which show that a growth phase among Swedish enterprises seems to start around the 8th year and that high-growth enterprises have a mean of 19.8 years when they start the high-growth phase. If the ambition of public funding is to bridge the investment gap to the expansion phase for the majority of the enterprises, this study indicates that the five-year time limit may not be adequate for this purpose when applied to environmental technology.

    Further studies are needed to determine if there is a more appropriate time limit that would bridge the investment gap. The growth patterns also need to be analysed more in depth. It would be of special interest to analyse further the innovative enterprises, since there are indications in the data used in this study that they have lower growth. Also, it would be of interest to compare the growth of new environmental technology enterprises with other new enterprises. It is essential to investigate if more enterprises would be expected to reach the expansion phase, if state aid is given to enterprises older than five years. Such a study is not easy to carry out, but nevertheless of great importance. Such further analysis would give valuable information to policy makers. It would be instrumental in designing the state aid system, so as to better promote the growth of start-up enterprises and the diffusion of environmental technology.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 5.
    Lindblom, Erik
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Strandberg, Johan
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Munthe, John
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Gruvdialog 2014 - Förbättrad miljöprövningsprocess för svenska gruvor2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sverige är EU:s viktigaste gruvnation. EU-kommissionen presenterade 2008 sitt råvaruinitiativ (Raw Materials Initiative) och konstaterade att säkrad råvarutillgång är kritiskt för unionens fortsatta tillväxt och sysselsättning. Den svenska mineralindustrin omsätter tillsammans med stål- och metallverken, som utgör nästa steg i förädlingskedjan, 220 miljarder kronor och sysselsätter nästan 60 000 människor. Mineralnäringen svarar för 19 procent av det svenska nettoexportvärdet (SGU 2011). SGU, i samråd med Naturvårdsverket och Vinnova, tog 2011 fram "En kraftfull svensk mineralstrategi – inriktning, innehåll, uppläggning av arbeten". Där skriver de att "gruvnäringen expanderar nu åter i Sverige till följd av de ökade priserna på många metaller. Företagen LKAB och Boliden genomför stora investeringar för att utöka kapaciteten i sin verksamhet. Ett 15-tal nya eller nygamla gruvor kommer att öppnas inom en tioårsperiod. Det innebär en potentiell fördubbling av antalet aktiva gruvor i Sverige." Konjunkturen har därefter vänt för gruv- och mineralindustrin. Det förändrar emellertid inte bilden av Sverige som gruvnation med tillhörande förväntningar på fortsatt långsiktig expansion för branschen. Gruvverksamhet innebär ofrånkomligen en miljöpåverkan. Den mest påtagliga påverkan sker i form av ingrepp i landskapsbilden, buller och damm samt utsläpp till vatten. Gruvbranschen är också en stor konsument av energi. De kanske viktigaste miljöaspekterna är dock kopplade till avfallshantering. För att minimera dessa störningar krävs adekvata försiktighetsmått och en ändamålsenlig miljöprövning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 6.
    Rosenqvist, Lars
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Vestergren, Robin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Westberg, Emelie
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Eliaeson, Karin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Liljeberg, Marcus
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Strandberg, Johan
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Rahmberg, Magnus
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Norström, Karin
    Spridning av högfluorerade ämnen i mark från Stockholm Arlanda Airport2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Högfluorerade ämnen (PFAS) utgör en stor grupp syntetiska kemikalier som har tillverkats sedan 1950-talet för en mängd olika användningsområden i industriella processer och konsumentprodukter. Användningen av PFAS har dock ifrågasatts av forskare och myndigheter sedan början av 2000-talet då ett flertal av dessa ämnen har visats vara persistenta (ej nedbrytbara), bioackumulerande (anrikas i organismer) och toxiska (giftiga) i miljön. Ett av de mest uppmärksammade föroreningsproblemen med PFAS är den historiska användningen av filmbildande brandsläckningsskum (AFFF) som har lett till lokalt förhöjda halter av perfluoroktansulfonat (PFOS) i miljön runt brandövningsplatser. I denna rapport presenteras resultaten från projektet Re-PATH II som syftade till att studera spridningen av PFAS i mark, yt och grundvatten kring brandövningsplatsen på Stockholm Arlanda Airport (Arlanda flygplats). Fältundersökningar och provtagning har utförts i flera omgångar mellan september och november 2015. Jord, yt- och grundvattenprover analyserades för 13 PFAS och karakteriserades med avseende på organisk kol, mineralsammansättning, pH och konduktivitet. Tolkning av data utfördes med hjälp av multivariata statistiska metoder och en mekanistisk transportmodell.

    Detektionsfrekvensen av PFAS varierade mellan de olika provmatriserna, var i undersökningsområdet provet togs och de olika ämnenas kemiska struktur. PFAS-ämnen med upp till åtta perfluorerade kolatomer detekterades i stort sett i alla jord- och vattenprover medan de PFAS-ämnen med fler än åtta perfluorerade kolatomer endast återfanns i proverna nära källan.

    Halterna av samtliga PFAS uppvisade en exponentiellt minskande trend med ökande avstånd till källan vid brandövningsplatsen. En principalkomponentanalys visade signifikanta skillnader i kompositionen av olika PFAS i jord respektive vattenprover samt att dessa förändrades längs med provtagningsgradienten. Dessa trender i sammansättningen av olika PFAS kunde i sin tur förklaras av experimentellt bestämda fördelningskoefficienter från parade jord- och grundvattenprover. I överenstämmelse med tidigare studier observerades ett starkt positivt samband mellan Kd och antalet perfluorerade kolatomer (fluor bundet till kol). Simulerade och uppmätta koncentrationer av PFOS i grundvatten uppvisade relativt god överensstämmelse då platsspecifik inputdata användes. Transportmodellen underskattade dock halterna i grundvatten nära källtermen vilket indikerar att en linjär sorptionsmodell inte kan beskriva de komplexa interaktionerna mellan PFAS och jordmatrisen vid höga koncentrationer och förekomst av andra organiska föroreningar från brandövningsplatser.

    Med ledning av resultatet från denna studie bedöms grundvattnet inte vara en källa för långväga transport av PFOS och andra PFAS-ämnen med reservation för transport via sprickor i berggrunden som inte undersöktes här. Den främsta transportvägen av PFAS från brandövningsplatsen är istället via ytligt grundvatten, grunda dräneringsdiken eller lokala fördjupningar i terrängen. Baserat på dessa slutsatser skulle uppsamling och rening av dessa ytliga vattenflöden kunna utgöra en rimlig åtgärdsstrategi för att minska belastningen av PFAS till Mälaren.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 7.
    Sandin Albertsson, Gustav
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lidfeldt, Matilda
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Nellström, Maja
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Strandberg, Johan
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Billstein, Tova
    IVL Swedish Environmental Research Institute.
    Hammar, Torun
    RISE Research Institutes of Sweden.
    Larsson, Mikael
    RISE Research Institutes of Sweden .
    Life cycle assessment of mechanical textile recycling in Sweden2024Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This report presents a screening life cycle assessment (LCA) of a potential, future mechanical textile recycling system located in Sweden. The report is based on rough assumptions, data estimates and scenarios exploring the influence of uncertainties regarding, for example, the location of the recycling plant (influencing the transport distances), the need for constructing new infrastructure for the recycling plant, the need to sort the incoming feedstock, the electricity mix used at the recycling plant, and fuel type used in transports. The main conclusions of the report are as follows:

    1. The results, in terms of climate impact, energy demand, and fossil resource use, for mechanically recycled fibres, are in the lower range, or about an order of magnitude lower, compared to the results of production of primary fibres. Although the results of this kind of screening LCA of a future production system are inherently uncertain, the results strongly indicate that establishing mechanical recycling of textiles in Sweden has a high potential to contribute to reduced environmental impact in the textile sector. 

    2. As mechanically recycled fibres often rely on blending with a substantial share of primary fibres in yarn spinning, the environmental impact of the final yarn will depend on the environmental impact of the primary fibres used for blending.

    3. The studied uncertainties substantially influence the environmental impact of the recycled fibres. These uncertainties regards the location of the recycling plant (influencing the transport distances), the need to build new infrastructure for the recycling plant, the need to sort incoming feedstock, the electricity mix used at the recycling plant, and the fuel type used in transports of materials to and from the recycling plant. These parameters are important to consider when developing, designing, and operating a mechanical recycling plant in Sweden. But even with relatively long transportation distances, new infrastructure, (manual and automatic) pre-sorting, mostly fossil fuels used in transports and an electricity mix with high climate impact, the environmental impact of the mechanically recycled fibres are in the lower range of, or substantially lower than, the environmental impact of most primary fibres.

    4. The fact that mechanical recycling in Sweden is expected to be powered by an electricity grid mix with relatively low climate impact makes a big difference in terms of the climate impact. A location in a region with a grid mix with higher climate impact, such as the (current) European grid mix, would increase the climate impact of the recycled fibres with about 200 kg CO2 eq. per t fibres – which would still result in fibres with low climate impact compared to most primary fibres.

    5. The sensitivity analysis, based on a Monte Carlo analysis, showed that the climate impact results are relatively stable with regard to the distance for the transports to and from the recycling plant, the amount of electricity used in the recycling plant, and the material loss at the recycling plant. Although these are important parameters to keep track of to ensure as low climate impact as possible, they seem not to be critical for the climate-impact viability of the recycled fibres.

    The present report is based on likely circumstances and technologies available today. Potential future changes are not accounted for. Furthermore, the impact categories selected for this study relate to energy-related issues – climate impact and resource constraints – as these are expected to be the main issues of mechanical textile recycling. There are other impacts that are also important, especially when discussing the environmental impact of mechanically recycled fibres in comparison to primary biobased fibres such as – for example water deprivation and impacts on land use.

    The LCA was conducted within the BioInnovation  project “Mechanical textile recycling – Roadmap for Swedish processing capacity” and considered data and scenarios on business cases on mechanical textile recycling developed within the project. The LCA and its results were intended primarily for internal project work, but the work is made public in this report as the results may also be relevant for external actors interested in developing or investing in a future textile recycling plant within or outside of Sweden. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Strandberg, Johan
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Tekniska studiebesök2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The study includes statistical summary of the visits of foreign delegations that visited the Swedish visitor facilities for environmental technology in 2014. The data used was collected by the regional nodes in ASSET. In total, the 80 facilities in the survey, from January to November 2014 received a total of 9.800 visitors, which is roughly on par with last years’. Change in number of visits occurred at the plant level, but then has to do with change of local conditions. The absolute majority of the visits came to the three metropolitan areas and consist of visitors from neighbouring countries such as Denmark and France, or from the BRIC countries. The focus of the visit was usually "sustainable cities", but it is unclear if this is demand or supply driven. The documents from visits recipients also show this year that the follow-up of visits are sketchy, probably because it is not in the main recipient task. The follow-up should rest with those who have interest and mandate for it. If it is to happen, information about the visits must be shared between facilities, business facilitators and companies. This report is only available in Swedish.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 9.
    Strandberg, Johan
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Alongi Skenhall, Sara
    Förutsättningar för en hållbar kollektivtrafik på vatten i Stockholmsregionen2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Kollektivtrafik på vatten är en fråga som diskuterats under många år i Stockholm, utan att för den skull leda till något genomförande av en storskalig sådan. Inom ramen för projektet har förutsättningarna för en hållbar kollektivtrafik utretts. I denna rapport redogörs för de intervjuer som genomförts med sakägare kring kollektivtrafik på vatten. Respondenterna har svarat på vad vi behöver uppnå för att trafiken ska bli hållbar ur alla tre hållbarhets-dimensioner, samt vilka hinder som har gjort att vi inte är där idag. De punkter där flest respondenter varit eniga under intervjuerna är för det första att man anser att det saknats politisk vilja för att få till stånd en hållbar kollektivtrafik på vatten. Orsaken till detta är i huvudsak att man från politiskt håll inte trott att den har verklig kapacitetshöjande effekt för kollektivtrafiksystemet i stort. För det andra menar man att ett nytt och modernt tonnage som uppfyller dagens krav inom miljöhänsyn, tillgänglighet och effektivitet måste tas i bruk för att kunna göra det konkurrenskraftigt. För det tredje pekar många på att breda överenskommelser måste komma till stånd mellan politiska partier samt mellan kommuner och landsting, men att ingen hittills tagit ledningen för detta.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 10.
    Strandberg, Johan
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Edlund, Daniel
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Allard, Ann-Sofie
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lindblom, Erik
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Eliaeson, Karin
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Karlsson, Magnus
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Rahmberg, Magnus
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Valley, Stephan
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Utsläpp till ytvatten från gruvverksamhet - En handbok för beskrivning av påverkan på ytvatten2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I Gruvdialogen där Boliden, Havs- och vattenmyndigheten, LKAB, Länsstyrelsen i Västerbotten, Naturvårdsverket, SGU och SveMin deltar är det långsiktiga målet att förbättra miljöprövningen av svenska gruvor. Deltagande organisationer är överens om att en förbättrad miljöprövning leder till förbättrad planeringsmöjlighet för industrin, bättre uppfyllande av industrins kunskapskrav och förenklad myndighetshandläggning; sammantaget ett bättre gemensamt resursutnyttjande och kortare ledtider. För att detta ska uppnås krävs både en större förståelse för och anpassning till respektive aktörers roller, behov och agerande i miljöprövningsprocessen samt en gemensam syn på nödvändig och rimlig omfattning på inlämnat beslutsunderlag i en prövningsprocess enligt miljöbalken. Förstudien i Gruvdialogen pekade ut utsläpp till vatten som ett sakområde som återkommer i samtliga gruvprövningar och som fram till idag ofta är föremål för frågor och kompletteringskrav från granskande myndigheter. Den här handboken ger ett underlag till hur en beskrivning av ett framtida utsläpp till ytvatten från gruvverksamhet kan tas fram. Gruvdialogen avser att följa upp hur tillämpbar handboken bedöms vara i konkreta fall och därefter utvärdera om den behöver revideras och eventuellt utvecklas ytterligare. Handbokens rekommendationer är inte rättsligt bindande. Att verksamhetsutövaren följer handboken är ingen garanti för att granskande myndigheter inte kommer att ha synpunkter på underlaget i ett enskilt mål. Det är alltid en bedömning i det enskilda fallet som måste göras. Likaså är det tänkbart att syftet med utsläppsbeskrivningen och miljökonsekvensbeskrivningen kan uppnås på annat vis eller med andra metoder än de som handboken föreslår.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 11.
    Strandberg, Johan
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Fortkamp, Uwe
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Investigations on methods for site specific determination of the partition coefficient - Kd, for contaminants in soilThesis work with additional comments2005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    The aim of this work was to find a method for a site specific determination of the partition coefficient Kd, which describes whether a substance is situated in the soil particles or in the soil water. This coefficient is used to calculate guideline values for contaminants in soil. Currently, a theoretical coefficient and some basic assumptions regarding soil qualities are used in the calculations. The difficulty in determining a representative Kd-value is to measure contaminant concentrations in the soil water. A review is presented here where the advantages and disadvantages of existing methods is concluded from a perspective where the quality of the soil water extract is the most important parameter, followed by the parameters time and cost. Finally, centrifugal extraction was determined to be one appropriate method. Laboratory research aimed to solve these issues by wetting soil samples from the bottom in their centrifuge cylinders, which would keep sample yield at a maximum and assure that all cylinders were fully saturated. Investigations were performed on a sandy moraine contaminated with chrome, copper and arsenic.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 12.
    Strandberg, Johan
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Hedberg, Marie
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Köpguide för motorbåtar2013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This report is only available in Swedish.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 13.
    Strandberg, Johan
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Huseby Karlsen, Reinert
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Malmaeus, Mikael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Olshammar, Mikael
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Valley, Stephan
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lind, Ewa
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Adeoye Bello, Musbau
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Grundestam, Catharina
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Lovisa Andersson, Sofia
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Rahmberg, Magnus
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Fridén, Håkan
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Dricksvattenproduktion när spelreglerna ändras - Digitalisering och automation som hjälp för klimatanpassning2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    När klimatet ändras måste fortfarande en så kritisk funktion som dricksvattenproduktion fortgå, vilket innebär att produktionen behöver klara av en anpassning till nya villkor. En av grundförutsättningarna för att hantera förändring är att ha bättre kontroll på råvattentillgången. Processen blir genast mer komplex i och med detta, men genom moderna sensorer som kommunicerar realtidsdata och modeller som kan beräkna prognoser blir det görbart.

    Vattenverket i Rökebo utanför Sandviken har utgjort fallstudie i projektet. Här använder man både sjö- och grundvatten som råvattenkällor vilket möjliggör blandning i olika proportioner. Givet det klimatscenario som använts för beräkningarna, antas årsmedeltillrinningen till sjön Öjaren att öka med 15 % och grundvattenbildningen med 13 %. Mängderna kommer därmed inte vara något problem givet dagens uttag. Kvaliteten på sjövattnet, och i och med detta också det inducerade grundvattnet, kommer att bli sämre sett ur ett dricksvattenperspektiv.

    I projektet fanns tre olika tidsperspektiv, från det momentana till klimatförändringar på 50 års sikt. Vilket tidsperspektiv man än väljer är dock behovet av data centralt. Det kommer innebära att insamling och lagring av data måste struktureras, vilket är positivt för erfarenhetsåterföring och drift, men också kommer innebära att det arbete som krävs när man jobbar med dricksvattenproduktion kommer att ändras. Digitalisering kommer att bli en förutsättning för drift av en hållbar vattenproduktion.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 14.
    Strandberg, Johan
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Odén, Hanna
    Maynard Nieto, Rachel
    Björk, Anders
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Treatment of Dioxin Contaminated Soils Literature Review and Remediation Method Development2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Dibensodioxiner och dibensofuraner, vilka ofta benämns som dioxiner, är bland de mest toxiska ämnen som människor släpper ut i vår miljö idag, med dess cancerogena effekter hos människor och djur. Vanliga källor är ofullständig förbränning, äldre tiders klorblekningsprocess i pappersmassaindustrin samt träimpregneringsverksamhet där dioxiner och furaner funnits som en förorening i de klorfenoler som använts i processen. Genom att dioxinerna är mycket vattenskyende kommer de i mark att finnas bundna till partiklar i olika former, men främst till jordens organiska fraktion. Spridning av dioxiner från mark till exempelvis ett vattendrag kommer till största delen vara beroende av att partikeln som dioxinerna sitter på transporteras.I rapporten finns en litteraturgenomgång av de dokumenterade tekniker som testats med avseende på dioxiner. Det kan konstateras att fler alternativ är önskvärda om efterbehandling av dioxinförorenade områden ska kunna ske i någon större skala i Sverige. Alternativ som är både reducerar föroreningen bättre och samtidigt innebär en lägre miljöpåverkan för själva processen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 15.
    Strandberg, Johan
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Waldetoft, Hannes
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Giovanoulis, Georgios
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Egelrud, Liselott
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Thorsén, Gunnar
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Potter, Annika
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Odour and ecotoxicity in water from fuels of varying content of non-fossil components: Odour threshold values, predictive modelling and ecotox data2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sammansättningen av fordonsbränslen har förändrats sedan 2018 beroende på reduktionsplikten, som innebär att en ökande andel biobaserat innehåll måste blandas in i fossila bränslen. Eftersom egenskaper såsom lukt och ekotoxicitet är komplexa och beror av hur blandningar av ämnen är sammansatta, betyder det att gamla data inte är tillämpliga. Luktegenskaper är viktiga för dricksvattenproducenter, medan ekotoxiciteten är viktig för prioriteringen av saneringsinsatser vid spill. 

    Målen för den här studien har därför varit att: 1) kvantifiera innehållet i ett antal vanliga diesel- och bensinbränslen som säljs i Sverige, 2) kvantifiera lukttrösklar för dessa bränslen i dricksvatten, 3) undersöka ekotoxiciteten från HVO (hydrogenated vegetable oil) och diesel med RME-tillsats (rapsmetylester), samt 4) undersöka om det är möjligt att prediktera lukt i vatten baserat på koncentrationer i en bränsle/vatten-blandning. I studien har sammanlagt åtta bränslen testats, varav fyra stycken var dieselbränslen (HVO 100, MK1 diesel med HVO, MK1 diesel med RME och MK1 diesel) och fyra stycken innehöll bensin/etanol i olika omfattning (E85, E05, E10 med biobensin och E10). HVO 100 och MK1 diesel med RME användes för ekotoxtester på alger, bakterier, kräftdjur och nedbrytningstest. Bensin/etanol-bränslen löstes effektivare i vatten än dieselbränslen. Detta beror på att de innehåller en högre andel ämnen som är mer vattenlösliga, exempelvis etrar och lätta aromatiska föreningar, men också på inblandningen av etanol i bränslena. E85-bränslet gav de högsta koncentrationerna i vattenblandningen, trots att andelen bensin bara är 15 %. En liknande effekt på löslighet kunde obserververas för RME i dieselbränslena, om än inte i lika hög utsträckning. Luktegenskaperna hos bränslen i vatten bestämdes till absolut största delen av hur mycket etrar som lösts i vatten.

    I det 98 oktaniga E05 bränslet fanns högst koncentration i bränslet och den eter som fanns i E85 löstes effektivast i vatten, vilket gjorde att lukttrösklarna för dessa låg vid 0,0017 % inblandning av vatten/bränsleblandning i rent vatten för E05-bränslet och 0,0042 % för E85. Etrarna var så drivande för lukten att koncentrationen av dessa kunde prediktera lukten i en vattenlösning med god precision. De ekotoxikologiska testerna visade i regel mild eller ingen effekt från bränslena på de testade organismerna. Undantaget var för reproduktionen hos kräftdjur som stördes av MK1 diesel med RME. Den låga lösligheten hos de två testade dieselbränslena i vatten gav för låga koncentrationer av kolväten i bränsle-/vattenblandningen för att genomföra giltiga nedbrytningstester 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Thörn, Philip
    et al.
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Strandberg, Johan
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Roth, Susanna
    IVL Svenska Miljöinstitutet.
    Förutsättningar för ett regionalt nätverk för klimatanpassning2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This report is only available in Swedish.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
1 - 16 av 16
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf