Målet om netto-noll klimatpåverkan 2045 har gjort det angeläget även för flygsektorn att minska sina utsläpp av växthusgaser. Detta innebär en utmaning för samhällsviktigt flyg, vars verksamhet måste genomföras oberoende av klimatmål.
Ökad användning av hållbara flygbränslen (sustainable aviation fuels, SAF) är ett sätt att uppnå klimatmålet utan att äventyra verksamheten i denna del av luftfarten. På grund av den höga efterfrågan på SAF är dock tillgången och möjligheten att försörja luftfartssektorn i Sverige samt deras miljöpåverkan i förhållande till klimatmålet fortfarande något osäkra.
Syftet med denna rapport är därför att öka förståelsen för dessa frågor, först genom att undersöka tillgången på inhemska råvaror och beräkna produktionspotentialen för SAF i Sverige, därefter genom att bygga scenarier för framtida efterfrågan på SAF utifrån reduktionsplikten. Klimatpåverkan hos inhemsk producerad SAF jämfördes även med importerad SAF i en livcykelanalys.
Utifrån de produktionsmetoder som kartlagts inom projektet uppvisade restprodukter från skogen störst potential för flygbränsleproduktion. Möjligheten att producera flybränsle av infångad koldioxid och elektrolysbaserad vätgas hade en lägre potential, men den minsta produktionspotentialen från inhemsk råvara bestod av restoljor av biologiskt ursprung.
Storleken på intervallen genom vilka potentialen presenterades påverkades dock kraftigt av vilket processutbyte som antogs. Scenarioanalysen visade i sin tur på att framtiden för hållbart flygbränsle bland annat kommer att bero på bränslepriser, reduktionspliktens utveckling och av vilken inblandningsgrad som tillåts.
Livscykelanalysen belyste den ökade klimatpåverkan som orsakas av långväga transport av SAF och att utsläppsminskningen blir lägre vid byte till importerat flygbränsle gjord av restoljor av biologiskt ursprung jämfört med inhemskt producerat bränsle av vätgas och infångad koldioxid.
Slutligen diskuterades den osäkra framtiden för produktion och användning av hållbart flygbränsle, där bland andra frågan om skogsbrukets hållbarhetsklassning, den eventuella revideringen av reduktionsplikten och inte minst utvecklingen av elektrifierade alternativ påverkar möjligheten för samhällsviktigt flyg att ställa om sin verksamhet.